2 Kung 10

10
Jehu dödar Ahabs familj
1Men Ahab (hebr. Achav) hade 70 söner i Samarien. [Alla dessa hade större rätt än Jehu att efterträda Joram.] Så Jehu skrev flera brev och sände dem till Samarien, till Jizreels ledare, till de äldste och förmyndarna [som ansvarade för fostran och utbildningen] för Ahabs söner och sa: 2”Och nu, så snart detta brev kommer till er – eftersom era herrars söner är med er, och ni också har med er vagnar och hästar, och befästa städer och rustningar – 3utse åt er den bästa och lämpligaste av era herrars söner, och sätt honom på hans fars tron, och strid för er herres hus.”
4Men de var mycket rädda och sa: ”Se, de två kungarna stod inte framför honom, hur ska då vi stå?”
5Och den som ansvarade för palatset (ordagrant: var över huset) [det kungliga palatset i Samaria] och styresmannen för (ordagrant: de som var över) staden och de äldste och förmyndarna [som fostrade och utbildade kungens söner, se vers 1] sände bud till Jehu och sa: ”Vi är dina tjänare och ska göra allt som du ber oss, vi ska inte göra någon man till kung. Gör det som är gott i dina ögon.”
6Och han [Jehu] skrev ett brev en andra gång till dem och sa: ”Om ni är på min sida och om ni lyssnar till min röst, ta er huvudena av männen av er herres söner och kom till mig i morgon vid denna tid.”
Och kungens söner som var 70 personer var med stadens stora män som förde upp dem. 7Och det skedde när brevet kom till dem att de tog kungens söner och slog dem, alla 70 män, och lade deras huvuden i korgar och sände dem till honom i Jizreel. 8Och det kom en budbärare och berättade för honom och sa: ”De har kommit med huvudena av kungens söner.”
Och han sa: ”Lägg dem i två högar i ingången till porten till morgonen.”
9Och det skedde på morgonen att han gick ut och stod och sa till hela folket: ”Ni är rättfärdiga. Se, jag konspirerade mot min herre och slog honom, men hur slog ni alla dessa? 10Vet nu att inget av Herrens (Jahvehs) ord ska falla till marken som Herren (Jahveh) har talat om Ahab. För Herren (Jahveh) har gjort det som han talade genom sin tjänare Elia.” 11Och Jehu slog alla som var kvar av Ahabs hus i Jizreel, och alla hans stora [inflytelserika män] och hans nära vänner och hans präster, till dess ingen fanns kvar.
12Och han steg upp och lämnade och gick till Samarien. Och när han var vid herdarnas fårklippningshus vid vägen, 13mötte Jehu bröderna till Achasja, Juda kung, och sa: ”Vilka är ni?”
De svarade: ”Vi är bröder till Achasja och vi går ner för att hälsa kungens söner och drottningmoderns söner.”
14Och han sa: ”Ta dem levande.” Och de tog dem levande och slog dem vid fårklippningshusets brunn, 42 män, och lämnade ingen av dem.
15När han sedan gick från platsen mötte han Jehonadav, Rechavs son, som kom för att möta honom. Och han [Jehu] hälsade honom och frågade honom: ”Är ditt hjärta rakt [är du med mig], som mitt hjärta är med ditt hjärta?”
Och Jehonadav svarade: ”Ja, det är det.”
”Räck mig då din hand.” [Antingen Jeohondav eller Jehus ord att ta hand på detta, se Gal 2:9.] Och han gav honom sin hand och han tog upp honom till sig i vagnen. 16Och han sa: ”Kom med mig och se min nitälskan för Herren (Jahveh).” Och de lät honom åka i hans vagn.
17Och de kom till Samarien och han slog alla som var kvar av Ahab i Samarien till dess han förgjort honom, efter Herrens (Jahvehs) ord som han talade till Elia.
Jehu utrotar baalsdyrkan
18Och Jehu samlade hela folket tillsammans och sa till dem: ”Ahab tjänade Baal lite, Jehu ska tjäna honom mycket. 19Kalla därför till mig alla Baals profeter, alla hans tillbedjare och alla hans präster, låt ingen saknas, för jag har ett stort offer att göra till Baal. Vemhelst som saknas ska inte leva.” [Denna samling liknar Elias samlande av baalsprofeterna på berget Karmel i 1 Kung 18] Men Jehu bluffade (agerade listigt – hebr. oqvah) för hans avsikt var att förgöra alla Baals tillbedjare.
20Och Jehu sa: ”Helga en högtidlig församling till Baal.” Och de kungjorde det. 21Och Jehu sände genom hela Israel och alla Baals tillbedjare kom, inte en enda uteblev. De gick in i baalstemplet (Baals hus), och baalstemplet fylldes från den ena änden till den andra. 22Och han sa till honom som var över garderoben: ”Ta fram kläder till alla Baals tillbedjare.” Och han tog fram kläder till dem.
23Och Jehu och Jehonadav, Rechavs son, gick in i Baals hus och han sa till Baals tillbedjare: ”Sök och se att ingen av Herrens (Jahvehs) tjänare är ibland er, utan bara Baals tillbedjare.” 24Och de gick in för att offra offer och brännoffer. Och Jehu hade utsett åt sig 80 män utanför och han sa: ”Om någon av männen som jag för i era händer undkommer, ska hans liv utkrävas för honom.”
25Och det skedde så snart han hade slutat att offra brännoffret att Jehu sa till vakten och härföraren: ”Gå in och slå dem, låt ingen komma ut.” Och de slog dem med svärdsegg och vakten och härföraren kastade ut dem och gick till Baals hus stad. 26Och de tog ut pelarna som var i Baals hus och brände dem. 27Och de bröt ner pelarna i Baals hus och bröt ner Baals hus och gjorde det till ett avträde (allmän toalett) till denna dag.
28Och Jehu utrotade Baal från Israel. 29Men han vände sig inte bort från de synder som [Nordrikets förste kung] Jerobeam, Nevats son, hade fått Israel att synda med, inte från guldkalvarna som fanns i Betel och fanns i Dan. [1 Kung 12:28]
30Och Herren (Jahveh) sa till Jehu: ”Eftersom du har gjort gott (hebr. tóv) och verkställt det som är rätt (rakt – hebr. jashar) i mina ögon och har gjort mot Ahabs hus efter allt som var i mitt hjärta, ska dina söner i fyra generationer sitta på tronen i Israel.”
[Jehu både gjorde det som var gott och det som var rätt. Det går alltså att göra det som är rätt, men alla är inte i harmoni med Guds hjärta och också gör det som är gott. I uppräkningen av kungar som följer så används inte den kombinationen med gott utan bara med ordet rätt 6 ggr, se 2 Kung 12:2; 14:3; 15:3, 34; 18:3; 22:2 och en gång det som inte är rätt (2 Kung 16:2).]
31Men Jehu var inte noga med (höll, vaktade, bevarade inte – hebr. lo shamar) att vandra efter Herrens (Jahvehs), Israels Guds (Elohims), undervisning (hebr. torah) med hela sitt hjärta. Han vek inte bort från (vände sig inte ifrån) de synder Jerobeams fått Israel att göra. [Avgudadyrkan och synkretism, se 2 Krön 12:14.]
32I de dagarna började Herren (Jahveh) att beskära Israel och Chazael slog dem vid alla Israels gränser, 33från Jordan österut, hela Gileads land, gaditerna och rubeniterna och Manasse, från Aroer som är vid Arnons dal, Gilead och Bashan.
34Vad mer finns om Jehus gärningar, och allt vad han gjorde och hela hans styrka, det är skrivet i Israels kungars krönika.
35Och Jehu sov med sina fäder och de begravde honom i Samarien. Och Jehoachaz, hans son, regerade i hans ställe. 36Och tiden som Jehu regerade över Israel i Samarien var 28 år.

Nu markerat:

2 Kung 10: SKB

Märk

Dela

Kopiera

None

Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in