1 Samuel 23
23
David räddar staden Qila
1Och de berättade för David och sa: ”Se filistéerna strider mot Qila (Keila) och de rövar deras tröskplatser.” [Qila är en av städerna i Låglandet (hebr. Shefelah – mellan Medelhavskusten och de judeiska bergen). Den moderna arabiska byn Al-Qilla har bevarat stadens namn. Staden ligger 11 km nordväst om Hebron.] 2Och David frågade Herren (Jahveh) och sa: ”Ska jag gå och slå dessa filistéer?”
Herren (Jahveh) svarade David: ”Gå och slå filistéerna och rädda Qila.”
3Och Davids män sa till honom: ”Se, vi är rädda här i Juda, hur mycket mer då om vi går till Qila mot filistéernas armé?”
4Och David frågade Herren (Jahveh) igen. Och Herren (Jahveh) svarade honom och sa: ”Stig upp, gå ner till Qila för jag ska ge filistéerna i din hand.” 5Och David och hans män gick till Qila och stred med filistéerna och förde bort deras boskap och slog dem med ett stort slag (en stor slakt). Så räddade David Qilas invånare. 6Och det hände när Evjatar, Achimelechs son, flydde till David till Qila att han kom ner med en efod [prästens heliga väst] i sin hand.
[Efoden var översteprästens klädesplagg, en väst som täckte bröstet och ryggen, se 2 Mos 28:6-14. Det är troligt att efoden också inkluderade Urim och Tummim som användes för att avgöra Guds vilja, se 2 Mos 28:30.]
Saul förföljer David
7Och det berättades för Saul att David kommit till Qila, och Saul sa: ”Gud (Elohim) har gett honom i min hand, för han är instängd när han har gått in i en stad som har portar och bommar.” 8Och Saul kallade hela folket till strid för att gå ner till Qila och belägra David och hans män.
9Men David visste att Saul tänkte ut ont mot honom och han sa till prästen Evjatar: ”Ta hit efoden [prästens heliga väst].” 10Och David sa: ”Herre (Jahveh), Israels Gud (Elohim), din tjänare har med säkerhet hört att Saul söker att komma till Qila för att fördärva staden för min skull. 11Kommer Qilas män att ge mig i hans hand? Ska Saul komma ner som din tjänare har hört? Herre (Jahveh), Israels Gud (Elohim), jag ber dig (vädjar) berätta för din tjänare.”
Då sa Herren (Jahveh): ”Han ska komma ner.”
12David frågade igen: ”Kommer Qilas män att ge mig i Sauls hand?”
Och Herren (Jahveh) svarade: ”De ska ge dig i hans hand (lämna ut dig).”
13Då steg David och hans män, som var omkring 600, upp och lämnade Qila och gick varthelst de kunde gå. Och det berättades för Saul att David hade flytt från Qila och han lät bli att gå vidare.
14Och David vistades i öknen i bergfästena [naturliga bergfästen, grottor och klippor som gav skydd – hebr. masad; samma ord som den kända antika fästningen Masada i Negevöknen] och förblev i bergen i öknen Zif. [Tel Sif ligger strax söder om Hebron, ett kargt område med inte så många invånare, där det är lätt att gömma sig.] Och Saul sökte honom varje dag men Gud (Elohim) gav honom inte i hans hand.
15Och David såg att Saul kom ut för att söka hans liv och David var i Zifs öken i skogen. 16Och Jonatan, Sauls son, steg upp och gick till David i skogen och styrkte (hebr. chazaq) hans hand i Gud (Elohim). [Jonatan uppmanade David att vara säker och tapper i förvissningen att Gud är med honom. Samma ord (hebr. chazaq) använder Herren när han uppmuntrar Josua, se Jos 1:6, 7, 9.] 17Och han sa till honom: ”Frukta inte, för min far Sauls hand ska inte finna dig, och du ska bli kung över Israel och jag ska vara nästa under dig. Och det vet även min far Saul.”
Zifiterna förråder David
18Och de två skar ett förbund inför Herrens (Jahvehs) ansikte. Och David vistades i skogen och Jonatan gick till sitt hus.
19Men några zifiter [en klan från staden Zif, strax sydost om Hebron] drog upp till Saul i [hans hemstad] Giva och sa: ”Gömmer sig inte David bland oss i fästena (bergfästena – hebr. masad) i skogen, på Chachilas kullar som ligger i södra Jeshimon? 20Och vet att hela din själs önskan att komma ner, kom ner och vår del blir att ge honom i kungens hand.”
21Och Saul sa: ”Välsignade är ni av Herren (Jahveh) för ni har medlidande med mig. 22Gå, jag ber er, och säkerställ så att ni vet och ser hans plats där hans tillhåll är och vem som har sett honom där, för det har sagts mig att han agerar mycket subtilt. 23Se därför efter och skaffa er kunskap om alla dolda platser där han kan gömma sig, och kom tillbaka till mig med säkra uppgifter och jag ska gå med er, och det ska ske om han är i landet att jag ska finna honom bland Judas alla tusenden.”
24Och de steg upp och gick till Zif före Saul. Men David och hans män var i Maons öken i Arava söder om Jeshimon. 25Och Saul och hans män gick och sökte honom. Och de berättade för David, därför kom han ner till klippan och vistades i Maons öken. Och när Saul hörde det, jagade han efter David i Maons öken.
26Och Saul gick på den ena sidan av berget och David och hans män på den andra sidan av berget, och David skyndade sig att komma bort från Saul, för Saul och hans män omringade David och hans män runtom för att ta dem. 27Men det kom en budbärare till Saul och sa: ”Skynda dig och kom, för filistéerna har gjort en räd över landet.” 28Och Saul återvände från att jaga David och gick mot filistéerna. Därför kallade de platsen för Sela-Machelqot. [Sela betyder brant klippa och Machelqot betyder delad. Platsen ligger i Maons öken sydöst om Hebron.]
Nu markerat:
1 Samuel 23: SKB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln