1 Krön 21:18-27

Herrens ängel befallde [profeten] Gad att säga till David att gå och resa ett altare åt Herren på jevusiten Ornans tröskplats. [Gad var Davids siare, se 2 Sam 24:11] Och David gick på grund av det ord som Gad hade talat i Herrens namn. När Ornan vände sig om, såg han ängeln. Hans fyra söner som var med honom gömde sig. Ornan höll på att tröska vete när David kom till honom. Han såg upp och fick syn på David, och han kom ut från tröskplatsen och föll ner till marken på sitt ansikte för David. David sa till Ornan: ”Ge mig den plats där du tröskar din säd, så att jag kan bygga ett altare åt Herren där. Ge mig den mot full betalning så att plågan upphör bland folket.” Då sa Ornan till David: ”Ta den, och min herre kungen får göra vad han finner för gott. Se, jag ger dig boskapen till brännoffer och tröskvagnarna till ved och vetet till matoffer. Alltihop ger jag dig.” Men kung David svarade Ornan: ”Nej, jag vill köpa det mot full betalning. Jag vill inte bära fram det som är ditt åt Herren och offra brännoffer som jag har fått gratis.” David gav Ornan 600 shekel [totalt 6,9 kg] guld i full vikt för [hela] platsen. [I 2 Sam 24:24 anges en mindre summa på 50 shekel som troligtvis är för själva tröskplatsen, här är priset för hela området/platsen.] Där byggde David ett altare åt Herren och offrade brännoffer och gemenskapsoffer. Han ropade till Herren (Jahveh), och han svarade honom med eld från himlen på brännofferaltaret. På Herrens befallning stack ängeln tillbaka sitt svärd i skidan.

Gratis läsplaner och andakter relaterade till 1 Krön 21:18-27