Populära bibelverser från Matteus 15

Dela

Men det som går ut ur munnen kommer från hjärtat, och det är detta som orenar en människa. För från hjärtat kommer

Det som orenar en person (ohelgar, gör någon ceremoniellt oren och hindrar kontakten med Gud) är inte vad som kommer in i munnen. Det är vad som kommer ut ur munnen som orenar en människa.”

Detta folk närmar sig mig med sina läppar (de säger rätt saker), men deras hjärtan är långt borta från mig. Deras tillbedjan är helt meningslös (fåfäng), för de undervisar mänskliga läror (doktriner).”

Då svarade Jesus henne: ”O kvinna, din tro (uthållighet, tillit) är stor. Låt det du vill ske.” [Kvinnan upprepar sin önskan om hjälp och knäböjer inför Jesus. Det finns två olika ord för hund på grekiska. Här i vers 26-27 används inte det vanliga ordet för en vildhund, gr. kyon, se Matt 7:6, utan en diminutiv form kynarion, som beskriver en mindre, tam familjehund. Det blir även tydligt i beskrivningen att de finns i hemmet och äter under barnens bord. Det hebreiska ordet för hund är kelev, som ordagrant betyder ”som ett hjärta” och trofast. Jesus har jämfört judarna med förlorade får och små barn, se vers 24 och 26. Jesus jämför inte kvinnan med en oren vildhund, vilket annars var ett vanligt skällsord, och skulle vara väldigt nedsättande. Trots detta krävs ändå en stor tro och en ödmjuk inställning från kvinnans sida för att godta att bli liknad vid familjens hund, som har lägre rang än barnen. Jesu uttalande är crescendot och höjdpunkten i detta stycke. Det förstärks också genom ett kiastiskt mönster kring uttrycken stor/liten tro som har sitt centrum här: Matt 14:31 ”Vilken liten/kortvarig tro du har” – riktat till lärjungen Petrus.    Matt 15:28 ”O kvinna, din tro är stor” – riktat till en icke-jude och kvinna! Matt 16:8 ”Vilken liten/kortvarig tro ni har” – riktat till lärjungarna.] I samma ögonblick blev hennes dotter helad (botad).

Men hon kom och tillbad (böjde sig i ödmjukhet och vördnad, föll på knä) och sa: ”Herre, hjälp mig!” Jesus svarade henne: ”Det är inte rätt att ta barnens bröd och kasta det åt tamhundarna (de små hundarna).” Hon sa: ”Ja, Herre, men även tamhundarna äter smulorna som faller ner från deras herrars bord.”