Apostlagärningarna 5
5
Ananias och Safira
1Men en man vid namn Ananias sålde tillsammans med sin hustru Safira en egendom, 2och han tog med sin hustrus vetskap undan något av betalningen och bar fram en del och lade för apostlarnas fötter. 3Då sa Petrus: Ananias, varför har Satan uppfyllt ditt hjärta, så att du ljög för den Helige Ande och tog undan en del av betalningen för jorden? 4Var den inte din, så länge du hade den kvar? Och efter att den var såld, hade du inte rätt att göra som du ville? Varför har du i ditt hjärta bestämt dig för att göra något sådant? Du har inte ljugit för människor, utan för Gud. 5Då Ananias hörde dessa ord, föll han ner och gav upp andan. Och stor fruktan kom över alla dem som hörde detta. 6Och de yngre männen stod upp, svepte in honom, bar bort och begravde honom. 7Och det var omkring tre timmar senare, som hans hustru kom in utan att veta vad som hade hänt. 8Då började Petrus tala och sa till henne: Säg mig, sålde ni jorden för så mycket? Och hon svarade: Ja, för så mycket. 9Då sa Petrus till henne: Varför var ni överens om att ni skulle fresta Herrens Ande? Se, fötterna av dem som har begravt din man är utanför dörren, och de ska bära ut dig. 10Då föll hon genast ner vid hans fötter och gav upp andan. Och de unga männen kom in och fann henne död, och efter att de hade burit ut henne begravde de henne bredvid hennes man. 11Och stor fruktan kom över hela församlingen och över alla dem som hörde detta.
Tecken och under bland folket
12Och många tecken och under skedde bland folket genom apostlarnas händer. Och de var tillsammans i full enighet#5:12 not *Ordagrant: med ett sinne. i Salomos pelargång. 13Och av de andra vågade ingen ansluta sig till dem, men folket uppskattade dem. 14Och ännu fler kom till tro på Herren, skaror av både män och kvinnor, 15så att de bar ut de sjuka på gatorna, och lade dem på bäddar och bårar, för att åtminstone Petrus skugga skulle falla på någon av dem, när han gick förbi. 16Och det kom även en stor skara från städerna runt omkring till Jerusalem. De förde med sig sjuka och dem som plågades av orena andar, och de blev alla helade.
Rådet ingriper mot apostlarna
17Då stod översteprästen upp, och alla de som var med honom som tillhörde sadduceernas parti, uppfyllda med avund. 18och de grep apostlarna och satte dem i allmänt fängelse. 19Men en Herrens ängel öppnade om natten fängelsets portar och förde ut dem och sa: 20Gå och ställ er i templet och tala till folket alla de ord som hör till detta livet. 21Då de hade hört detta, gick de tidigt på morgonen in i templet och undervisade. Då kom översteprästen och de som var med honom och kallade samman Stora rådet och alla de äldste bland Israels barn, och skickade bud till fängelset för att hämta dem. 22Men då tjänarna kom dit, fann de dem inte i fängelset. De vände tillbaka och rapporterade, 23och sa: Fängelset fann vi verkligen ordentligt låst och vakterna stod utanför#5:23 not *UN utelämnar: utanför. dörrarna, men då vi öppnade fann vi ingen därinne. 24Och när översteprästen#5:24 not *UN utelämnar: översteprästen. och tempelvaktens befälhavare och översteprästerna hörde dessa ord, blev de villrådiga och undrade vad detta skulle betyda. 25Då kom en och berättade för dem och sa: Se, de män som ni har satt i fängelset är i templet och står där och undervisar folket. 26Då gick befälhavaren med tjänarna och hämtade dem utan att bruka våld, eftersom de fruktade för folket, att de skulle bli stenade. 27När de hade hämtat dem dit, förde de fram dem inför Stora rådet, och översteprästen frågade dem, 28#Apg 4:18. och sa: Befallde vi inte er uttryckligen att ni inte skulle undervisa i det namnet? Och se, ni har uppfyllt Jerusalem med er lära och ni vill dra över oss denne mannens blod. 29#Apg 4:19. Men Petrus och apostlarna svarade och sa: Man måste lyda Gud mer än människor. 30#Apg 2:24, Apg 3:15. Våra fäders Gud har uppväckt Jesus, som ni hängde upp på trä och dödade. 31#Luk 24:47, Hebr 2:10. Honom har Gud med sin högra hand upphöjt till furste och frälsare, för att ge Israel omvändelse#5:31 not *Alt. övers. sinnesändring, ånger. och syndernas förlåtelse. 32#Joh 15:26-27. Och vi är hans vittnen till detta, och det är också den Helige Ande som Gud har gett åt dem som lyder honom. 33När de hörde detta, blev de ursinniga och rådslog#5:33 not *UN: ville. om att döda dem. 34#Apg 22:3. Då stod en farisé upp i Stora rådet, en laglärare vid namn Gamaliel, som var högt aktad av allt folket, och befallde att man för en kort stund skulle föra ut apostlarna#5:34 not *UN: männen.. 35Sedan sa han till dem: Ni män av Israel, tänk er för, vad ni är på väg att göra med dessa män. 36#Apg 21:38. För en tid sedan uppträdde Teudas, och gav sig ut för att vara något, och ett antal män, omkring fyrahundra, slöt sig till honom. Men han dödades, och alla de som trodde på honom skingrades och blev till intet. 37Efter honom, vid tiden för skattskrivningen, uppträdde Judas från Galileen, och förledde mycket folk till att följa honom. Också han miste livet och alla de som hade lytt honom skingrades. 38Och nu säger jag er: Lämna dessa män ifred och låt dem gå, för är denna plan eller detta verk av människor, så kommer det att gå om intet. 39Men är det av Gud, kan ni inte slå ner det#5:39 not *UN: dem., såvida ni inte vill bli funna med att strida även mot Gud. 40De blev övertygade av honom och kallade in apostlarna, lät prygla dem och befallde att de inte skulle tala i Jesu namn, och lät dem gå. 41#Matt 5:10-12, Rom 5:3. Och de gick från Stora rådet, glada över att de ansetts värdiga att lida vanära för hans#5:41 not *UN utelämnar: hans. namns skull. 42Och de upphörde inte att varje dag i templet och i varje hus undervisa och predika evangelium om Jesus Kristus.
ಪ್ರಸ್ತುತ ಆಯ್ಕೆ ಮಾಡಲಾಗಿದೆ:
Apostlagärningarna 5: SRB16
Highlight
ಶೇರ್
ಕಾಪಿ
Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in
Ⓒ Svenska Reformationsbibelsällskapet
