1 Moseboken 28
28
1Och Isak kallade på Jakob och välsignade honom och förmanade honom och sa till honom: ”Du ska inte ta en hustru från Kanaans döttrar. 2Stå upp och gå till Paddan-Aram [i norr; övre Mesopotamien, nuvarande sydöstra Turkiet] till Betoels hus, din mors far, och ta dig en hustru därifrån, från Labans döttrar, din mors bror. [Laban och Rebecka var syskon, och deras far hette Betoel, se 1 Mos 22:23.] 3Och Allsmäktig Gud (El Shaddaj) välsignar dig och gör dig fruktsam och förökar dig så att du blir en församling av folk, 4och ger till dig Abrahams välsignelser och till din säd med dig, så att du kan ärva landet som du vistats i, som Gud (Elohim) gav till Abraham.” 5Och Isak sände iväg Jakob och han gick till Paddan-Aram, till araméen Laban, som var son till Betoel och bror till Rebecka, Jakobs och Esaus mor.
6När Esau såg att Isak hade välsignat Jakob och sänt iväg honom till Paddan-Aram för att ta sig en hustru därifrån, och att han välsignat honom och förmanat honom och sagt: ”Du ska inte ta dig en hustru av Kanaans döttrar”, 7och att Jakob lyssnat till sin far och till sin mor och hade gått till Paddan-Aram, 8och Esau såg att Kanaans döttrar inte behagade hans far, 9då gick han till Ismael och tog Machalat, Ismaels dotter, Abrahams son, Nevaiots syster, till att bli hans hustru, utöver de fruar han hade. 10Jakob lämnade [sina föräldrar Isak och Rebecka och sin bror Esau i] Beer-Sheva och begav sig mot Haran.
[Haran ligger i Mesopotamien, ca 80 mil norr om Beer-Sheva, minst en månads vandring till fots. Rebeckas plan att klaga över Esaus kanaaneiska hustrur hade lyckats. Hon fick sin man Isak att skicka i väg hennes favoritson Jakob för att hitta en hustru långt i norr, och på så vis skydda honom från att bli dödad av sin tvillingbror Esau.]
11Jakob kom till platsen [en speciell plats som kommer att bli en helig plats] där han måste stanna över natten eftersom solen hade gått ner. Han tog en av stenarna på platsen, placerade den vid huvudet och lade sig ned för att sova på platsen.
[I hebreiskan används ”platsen” i bestämd form tre ggr. Allteftersom berättelsen utvecklas blir det till den heliga platsen Betel (se vers 19) som betyder ”Guds hus”. Det är 3-4 dagars vandring från Beer-Sheva till Betel som ligger 2,5 mil norr om Jerusalem. Stenen kan ha använts som kudde, eller tjänat något annat syfte. Det verkar inte som om Jakob ännu var helt övertygad om att Herren var den ende Guden, se vers 20-21. Många folk över hela jorden ser vissa stenar som magiska och heliga, och kanske hade han också sådana föreställningar. Här går solen ner, det är först i 1 Mos 32:31 (20 år senare) när Jakob kommer tillbaka, försonad med Gud och på väg att försonas med sin bror, som solen går upp igen. Det är en mörk tid med 14 år som livegen slav åt Laban, se 1 Mos 31:41.]
12Han drömde [den natten en gudomligt inspirerad dröm] och såg en stege vara rest på jorden. Toppen nådde ända upp till himlarna och han såg hur Guds (Elohims) änglar steg upp och ner på den.
[Jesus är denna stege, se Joh 1:51. Han är den som förbinder himlen med jorden, det övernaturliga med det naturliga! Det är också intressant att notera att riktningen är att änglar ”stiger upp” och sedan ner. Texten säger inte om det är samma änglar som först går upp och sedan ner. De kan ha kommit för att rapportera slutförda uppdrag för att sedan stiga ner med nya uppgifter. Judiska rabbiner lär att änglarna i landet steg upp till himlen, och änglarna som verkar utanför Israel steg ner.]
13Plötsligt såg han Herren själv stå högst upp och säga: ”Jag är Herren, din fader [förfader] Abrahams Gud och [din far] Isaks Gud. [Notera att ännu har Gud inte blivit Jakobs Gud, det är först efter brottningskampen i 1 Mos 32:24-28.] Marken som du nu ligger på ska jag ge åt dig och din säd [efterkommande]. 14Din avkomma ska bli [talrik] som stoftet på jorden och du ska utbreda dig åt havet [till Medelhavet i väster] och öster, och norr, och till Negev [öknen i söder]. Genom dig och din avkomma ska alla folkslag på jorden bli välsignade. [1 Mos 12:3; 15:5; 22:16-18] 15Se, jag är med dig och ska bevara dig vart du än går, och jag ska föra dig tillbaka till detta land. Jag ska inte överge dig intill dess att jag har gjort vad jag har talat till dig.” [Jakob hade ännu inte någon fru, men skulle bli far till tolv söner (nationen Israel) och finns med i släktledet för den utlovade Messias – Jesus.]
16 [Drömmen tog slut och] Jakob vaknade upp ur sömnen och sa: ”Herren är verkligen på denna plats och jag visste det inte.” 17Han greps av fruktan och sa: ”Hur helig är inte denna plats! Det måste vara Guds boning, ja, här är himlarnas port.” 18Och Jakob steg upp tidigt på morgonen och tog stenen som han haft under sitt huvud och reste upp den som en pelare och hällde ut olja ovanpå den. 19Och han gav platsen namnet Betel. Men likväl (en skarp betoning och kontrast mellan något som varit och något som är – hebr. olam) var Loz stadens namn till en början. 20Och Jakob avlade ett löfte och sa: ”Om Gud (Elohim) är med mig och håller (vaktar, skyddar, bevarar) mig på den väg jag går och ger mig bröd att äta och kläder att klä mig med, 21så att jag kommer tillbaka till min fars hus i frid (shalom), då ska Herren (Jahveh) vara min Gud (Elohim), 22och denna sten som jag har rest upp som en pelare ska vara Guds (Elohims) hus, och av allt som du ger mig ska jag ge tionde till dig.”
Valið núna:
1 Moseboken 28: SKB
Áherslumerki
Deildu
Afrita
Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in
© Svenska Kärnbibeln