لۆگۆی یوڤێرژن
ئایکۆنی گەڕان

Luk 11

11
Ta nyandoo lo Jeju dɔ keltat kɨ Luwah
1Ndɔ mad Jeju ndɨ elta kɨ Luwah lot mad. Lon nya tan ye, kɨkɨɗa ku ngéndoogt loa el an: Bɨraɓe i ndooj kelta kɨ Luwah tit'n Jã ndoon ngéndoog lon ho. 2Jeju eld an: Lon i ndɨ elɨn ta kɨ Luwah a ne, anan: Bɔw kɨkunjɗang, kɨ kõɓe loi ɗe. 3Adj nyasaj kɨ asɨ ndɔ kɨɗa kɨndɔgndɔg. 4I nyàgo majalg loj kɨta jĩ kɨ dɔj kɨ nyàgo majalg lo dekɨɗen'n ɗa sej nya kɨgoot al, ot kaw sej kad nájɨn. 5Jeju el ngéndoog lon an: Ĩla de mad kusɨt la aw kɨ namɨn, na aw roat danlot ela an: Nam i tɨnam bɨnat mɨta. 6Kɨtɔ nam mad ɗe mbah romt, n'a m'oo nya kad m'ɗaan mbah al. 7Na nama kɨkeme a tur an: Ot ndɔɔm ta; tabit i kɨkut woi, mĩ kɨ nganɨmg kɨ to ber woi, m'asɨ ɓai dõ kadi bɨna al. 8M'ndɨ m'elsɨ: Ke a ɓai ada kɨta kɨ i nama al kaa ne, a ɓai dõ ada bɨna kɨgo geet'n hã ge, kɨta njɨba kɨ njɨba ngãi tɔi dɔ. 9Mĩ tɔ m'elsɨ: I kɔn a adsɨn, i sahn, a i ngahn, i gan a tee adsɨn. 10Kɨtɔ dekɨɗen hã ndɨ kɔ, ndɨ taa; de'n ndɨ sah ndɨ ngah; de'n ndɨ ga a tee adɨna tɔ. 11Bɔw kɨ ɗa kusɨt ĩla ngona kɔa bɨna a ne, ada mbal a? Ke kɔa kanj a ne, a ada li gan goot kanj a? 12Ke ĩla kɔa kaw kɨnja a ne, ada gɨna a? 13Kɨtɔ 'nten, ĩgɨn hã ĩn deg kɨmajal, i gerɨn kad nyag kɨmaj maj ngansɨg ye la Bɔwsɨ kɨ kam dɔrãt dõ tã a ad Ndil Kɨkunjɗang ĩgɨn ndɨ kɔna al yo?
Jeju kɨ Beljebul
(Oo Mat 12:22-45; Mrk 3:22-30)
14Jeju ndɨ ɔrr ndil kɨmajal kɨ ɔg de kelta kam det mad kɔ. Lon Ndilɨn non tee woi ye, de kɨ ngekelta set'n non elta, ad ya koosɨg biw. 15Na kɨmadg kudt anan: I kɨtakul Beljebul ngar lo ndil kɨmajalg la ndɨ ɔrrɨn ndil kɨmajalg kɔ ye. 16Kɨmadg ndɨ yan na gum, ndɨ sahn nyakɔj mad ko roat, kɨ ɓai ko kɨ dõ dɔrãt. 17Na Jeju ger tagahd maj ad eld an: Kõɓe kɨɗen'n gang joo ndoor ron a ne, kõɓe'n non a tel gootɓe, na deg kɨ kam kujt kɨɗen gangɨn na joo ndoorɨn na a ne, a son tube kɔ. 18Ĩla Sɨtan gang joo ndoor ron a ne, titbãi hã kõɓe loa a ɗan lo ɗant a? M'el titbe kɨta i ndɨ anan: I kɨtakul Beljebul la m'ndɨ m'ɔrrɨn ndilg kɨmajal kɔ ye. 19Na ĩla m'ndɨ m'ɔrr ndilg kɨmajal kɔ kɨtakul Beljebul a ne, ngéndoog losɨ ndɨ ɔrrɨnd kɔ kɨtakul tɔg lo nõ a? Kɨtɔ 'nten la ngéndoog losɨ a ĩn ne ngégangta dɔsɨt ye. 20Na ĩla m'ndɨ m'ɔrr ndil kɨmajal kɔ kɨtakul tɔg Luwah a ne, rota kõɓe lo Luwah tee rosɨt woi ta. 21Lon de kɨngang aw kɨ nyakatg ront ɗa ngomɨn ɓe lon a ne, nyag loa ton kari lapia. 22A ɓool nya mad al, na lon de mad kɨ tɔga i ngãi ɗe kɨ ngangɨn, ɓa so sia, tetaɗɔɔ a ne, a taa nyag loa tube'n ndɨ ɓa kuld, na keg nyag loa. 23De'n i sem al a ne, i ngendoorɨm; de'n ndɨ kaw nyag kɨ nat sem al a ne, ndɨ tɨnda nyag tĩkɔ.
Ta lo ndil kɨmajal'n tel kɨ kam det gog
(Oo Mat 12:43-45)
24Lon ndil kɨyerr tee kam det ye, a lago log kɨ man gotot, a sah lo taakò, na ngah al, kamla el an: M'a m'tel kɨ ɓe lom'n hã m'teet. 25Lon ɗe teet ye, ngaha i kɨ tisa kɨ ɗago woi. 26Goot a ne, tee aw ɔi ndilg kɨɗang tanãimɨta ĩgɨn tɔina kɨmajal, andɨn kam det'n non gan gart. Dɔboi de'n non tel majal tɔi kɨdasa. 27Lon Jeju ndɨ eltag 'nten ɓaitɔ ye, dekɨdẽ mad un ndɨn kɨ dõ dan koosɨgt el an: Ngeronel la i dekɨdẽ kɨ ngekooj kɨ ngekadi mba. 28Na Jeju el an: Ngéronel kɨ tɔi la ĩn deg kɨ ngékoo dɔ ta lo Luwah, na ngomɨn goa tɔ ho ye.
Deg sahn nyakɔj mad ro Jejut
(Oo Mat 12:38-42)
29Lon koosɨdeg ndɨ kawɨn na kɨ ro Jejut ye, mba girr kelta an: Deg kɨ kaglot 'nten ĩn deg kɨmajal, ndɨ sahn nyakɔj mad a adɨnd nyakɔj mad al, na nyakɔj lo Jonas ngekelta kɨ ta Luwaht tã. 30Kɨtɔ tit'n Jonas telɨn nyakɔj kɨta deg kɨ Ninibt ye, titbe tɔ la Ngon de a telɨn nyakɔj kɨta deg kɨ kaglot 'nten. 31Ngar kɨdẽ kɨ dɔɔ a ɓai ɗa dõ ndɔ gangtat nat kɨ deg kɨ kaglot 'nten a hɔd kɨ ta kɨta bãi ko dɔboi dɔningt ɗe kad kɨ n'oo dɔ terr lo Salomõ, na oon nya mad kɨbo tɔi Salomõ i ne. 32Deg kɨ ɓebo Ninibt a ɓai ɗan dõ ndɔ gangtat nat kɨ deg kɨ kaglot 'nten, a hɔnd kɨ ta kɨta tɔrrɨn ndid lon Jonas la'n mber ta lo Luwah dandt na, oon. Nya mad kɨbo tɔi Jonas i ne.
Lamba lo dãro de
(Oo Mat 5:15; 6:22-23)
33De kɨ ndah horr lambat kamla yaa holɓet goto, ke la girr ngotɔrr nyat, na a ndaa dɔ kag ndah lambat tã kad deg'n andɨn kam kujt oon kunja. 34Lamba lo dãroi i kumi. Lon kumi janjoi a ne, dãroi kɨtaagbe a i kɨ kunj; na lon kumi majal a ne, dãroi kɨtaagbe a i kɨ til ho. 35Kɨtɔ 'nten, oo go roi maj, na ɓet a ne, kunj kɨ kamit i til. 36Kɨtɔ 'nten ĩla dãroi kɨtaagbe a i kɨ kunj, na til goto lo madt a ne, a i kɨ kunj kɨtaagbe, tit'n lamba ndɨ unjɨn dɔit kɨ nyẽrɨn ye be.
Jeju el deg kad oon go rod maj dɔ ngéndoo maktubgt kɨ Parisɨg
(Oo Mat 23:1-36)
37Lon Jeju elta tɨga woi ye, Parisɨ mad kun Jeju ɓe lon kɨ sa sen nya. Jeju and kuju loa ndɨ ta nyasat. 38Parisɨ'n non oo Jeju tugo jin kete nõ sanyat al, ad ta yaa ngãibe. 39Bɨraɓe ela an: Ĩn Parisɨg i ndɨ ɗan gid kop kɨ tasa adɨn ar, na kamsɨ ɗoosɨ kɨ mbɨrã kɨ ndang. 40Ĩn ɓood deg, Luwah'n ɗa gid nya nõ la ɗa kama ho ye. 41Na maj kad ɔin nyag kɨ kam kopt kɨ tasagt adɨn ngéndog kadkarit, na oon nyag tube a ĩn kɨ kar kɨtatɔsɨ. 42Beto losɨ ĩ Parisɨg i ndɨ adɨn la dĩm mbikamg kɨ tɔd i mente, kɨ rue kɨ ndeg mbikamg tube, na i turɨn go takɨgang kɨ goɗobat kɨ tarɨn asɨ kad de tar Luwah al. Sumba kad i hɔn ɗa nyag 'nten kɨkanj kad i nyan go nyag ngen non kɔ. 43Beto losɨ ĩn Parisɨg kɨta i ndi sahn londɨg kɨdasa kam kuj kawnagt lo Juipg, i ndigɨn kad deg ɗasɨn lapia kam sukɨgt tɔ. 44Beto losɨ kɨta i titɨn kɨ dɔɓadg kɨ deg oon al. Deg ndian dɔdt, na gerɨn al. 45Kɨ kɨɗa ku ngéndoo mberkɨnda lo Moij el an: Ngendoo deg, dɔ tat'n el ten i taj'j ho. 46Na Jeju el an: Beto losɨ ĩn ngéndoo mberkɨnda lo Moij kɨta i ndɨ ndan nyag kɨ kɔi kɨ de asɨ kun kɨ dõ al, na ĩn kɨɓeg kɨ dɔsɨ ɔdɨn nyag kɨ kɔin non kɨ ngon jisɨ al. 47Beto losɨ kɨta i ndɨ ɗan dɔɓadg lo ngékelta kɨ ta Luwaht'n bɔwsɨg tɔlɨnd. 48Titbe la i ndɨ man ne naj dɔ nyat'n non, i ndigɨn kɨla ɗa bɔwsɨg. Bɔwsɨg tɔlɨn ngékelta kɨta Luwaht, na ĩn i ndɨ ɗan kuj dɔɓad'dt. 49Kɨtɔ 'nten terr lo Luwah el an: M'a m'la kɨ ngekelta kɨ ta Luwaht kɨ ngombangkɨlag rodt. A tɔlɨn kɨmadg kudt, a dan kum kɨmadg ndo. 50Kɨtɔkad Luwah ndɨjen ta mosɨ ngékelta kɨta Luwaht tube'n ũ ber lo lagɨr dɔningt nu mbã tajigla ro degt kɨ kaglot 'nten. 51Ad i ta mosɨ Abel mbã kɨ mosɨ Jakari'n tɔlɨna mbɨna dɨngɨr kadkarit kɨjakɔ kɨ lo kɨjaɓat. Rota la m'ndɨ m'elsɨ ye. A ndɨjen ta mosɨ deg'n non ro degt kɨ dɔkaglot 'nten. 52Beto losɨ ĩn ngéndoo mberkɨnda lo Moij, unɨn lakle nyager kɔ ĩn kɨɓeg kɨ dɔsɨ andɨn al, na ĩgɨn ndigɨn kand a ne ɔgɨnd.
53Lon Jeju tee nõbe ye, ngéndoo maktubg kɨ Parisɨg mban girr so kɔat kɨ ta ndɨjeg kɨ dang dang kɨ gum kɨya i kamt. 54Sahn kɨ'n hɔna kɨ ta mad'n ɓet a kel.

دیاریکراوەکانی ئێستا:

Luk 11: MlL

بەرچاوکردن

هاوبەشی بکە

لەبەرگرتنەوە

None

دەتەوێت هایلایتەکانت بپارێزرێت لەناو ئامێرەکانتدا> ? داخڵ ببە