YouVersion Logo
Search Icon

Predikaren 2

2
1
Glädjen och arbetet för att bereda sig glädje är fåfänglighet. Det går den vise såsom dåren.
Jag sade i mitt hjärta: »Välan, jag vill pröva huru glädje kommer dig, gör dig nu goda dagar.» Men se, ocksĂĄ detta var fĂĄfänglighet. 2  Jag mĂĄste säga om löjet: »Det är dĂĄrskap»,  och om glädjen: »Vad gagnar den till?» 3I mitt hjärta begrundade jag huru jag skulle pläga min kropp med vin -- allt under det att mitt hjärta ägnade sig ĂĄt vishet -- och huru jag skulle hĂĄlla fast vid dĂĄrskap, till dess jag finge se vad som vore bäst för människors barn att göra under himmelen, de dagar de leva. 4Jag företog mig stora arbeten, jag byggde hus ĂĄt mig, jag planterade vingĂĄrdar ĂĄt mig. 5Jag anlade ĂĄt mig lustgĂĄrdar och parker och planterade i dem alla slags fruktträd. 6Jag anlade vattendammar ĂĄt mig för att ur dem vattna den skog av träd, som växte upp. 7Jag köpte trälar och trälinnor, och hemfödda tjänare fostrades ĂĄt mig; jag fick ock boskap, fäkreatur och fĂĄr, i större myckenhet än nĂĄgon som före mig hade varit i Jerusalem. 8Jag samlade mig jämväl silver och guld och allt vad konungar och länder kunna äga; jag skaffade mig sĂĄngare och sĂĄngerskor och vad som är människors lust: en hustru, ja, mĂĄnga. 9SĂĄ blev jag stor, allt mer och mer, större än nĂĄgon som före mig hade varit i Jerusalem; och under detta bevarade jag ändĂĄ min vishet. 10Intet som mina ögon begärde undanhöll jag dem, och ingen glädje nekade jag mitt hjärta. Ty mitt hjärta fann glädje i all min möda, och detta var min behĂĄllna del av all min möda. 11Men när jag sĂĄ vände mig till att betrakta alla de verk som mina händer hade gjort, och den möda som jag hade nedlagt pĂĄ dem, se, dĂĄ var det allt fĂĄfänglighet och ett jagande efter vind. Ja, under solen finnes intet som kan räknas för vinning. 12När jag alltsĂĄ vände mig till att jämföra vishet med oförnuft och dĂĄrskap -- ty vad kunna de människor göra, som komma efter konungen, annat än detsamma som man redan förut har gjort? -- 13dĂĄ insĂĄg jag att visheten väl har samma företräde framför dĂĄrskapen, som ljuset har framför mörkret: 14  Den vise har ögon i sitt huvud,  men dĂĄren vandrar i mörker. Dock märkte jag att det gĂĄr den ene som den andre. 15DĂĄ sade jag i mitt hjärta: »SĂĄsom det gĂĄr dĂĄren, sĂĄ skall det ock gĂĄ mig; vad gagn har dĂĄ därav att jag är förmer i vishet?» Och jag sade i mitt hjärta att ocksĂĄ detta var fĂĄfänglighet. 16Ty den vises minne varar icke evinnerligen, lika litet som dĂĄrens; i kommande dagar skall ju alltsammans redan vara förgätet. Och mĂĄste icke den vise dö sĂĄväl som dĂĄren? 17Och jag blev led vid livet, ty illa behagade mig vad som händer under solen, eftersom allt är fĂĄfänglighet och ett jagande efter vind. 18Ja, jag blev led vid all den möda som jag hade gjort mig under solen, eftersom jag ĂĄt nĂĄgon annan som skall komma efter mig mĂĄste lämna vad jag har gjort. 19Och vem vet om denne skall vara en vis man eller en dĂĄre? Men ändĂĄ skall han fĂĄ rĂĄda över allt det varpĂĄ jag har nedlagt min möda och min vishet under solen. OcksĂĄ detta är fĂĄfänglighet. 20SĂĄ begynte jag dĂĄ att ĂĄter förtvivla i mitt hjärta över all den möda som jag hade gjort mig under solen. 21Ty om en människa med vishet och insikt och skicklighet har utstĂĄtt sin möda, sĂĄ mĂĄste hon dock lämna sin del ĂĄt en annan som icke har haft nĂĄgon möda därmed. OcksĂĄ detta är fĂĄfänglighet och ett stort elände. 22Ja, vad gagn har människan av all möda och hjärteoro som hon gör sig under solen? 23Alla hennes dagar äro ju fulla av plĂĄga, och det besvär hon har är fullt av grämelse; icke ens om natten fĂĄr hennes hjärta nĂĄgon ro. OcksĂĄ detta är fĂĄfänglighet. 24Det är icke en lycka som beror av människan själv, att hon kan äta och dricka och göra sig goda dagar under sin möda. Jag insĂĄg att ocksĂĄ detta kommer frĂĄn Guds hand, hans som har sagt: 25»Vem kan äta, och vem kan njuta, mig förutan?» 26Ty ĂĄt den människa som täckes honom giver han vishet och insikt och glädje; men ĂĄt syndaren giver han besväret att samla in och lägga tillhopa, för att det sedan mĂĄ tillfalla nĂĄgon som täckes Gud. OcksĂĄ detta är fĂĄfänglighet och ett jagande efter vind.

Currently Selected:

Predikaren 2: SVEN

Highlight

Share

Copy

None

Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in