Ordspråksboken 25
25
1Desse äro ock Salomos Ordspråk, hvilka här tillsatt hafva Hiskia män, Juda Konungs. 2Det är Guds ära ena sak fördölja; men Konungars ära är ena sak utransaka. 3Himmelen är hög, och jorden djup; men Konungars hjerta är oransakeligit. 4Man kastar bort slagget ifrå silfret, så varder der ett rent käril utaf. 5Man kastar ett ogudaktigt väsende bort ifrå Konungenom, så varder hans säte med rättfärdighet befäst. 6Pråla icke för Konungenom, och träd icke fram der de store stå. 7Ty det är dig bättre, när man till dig säger: Gack hitupp; än att du skulle för Förstanom förnedrad varda, det din ögon se måste. 8Var icke hastig till att träta: ty hvad vill du sedan göra, när din nästa dig skämt hafver? 9Handla dina sak med din nästa, och uppenbara icke ens annars hemlighet; 10På det att den det hörer icke skall tala dig illa till, och ditt onda rykte icke återvänder. 11Ett ord i sinom tid taladt är såsom ett gyldene äple uti silfskålom. 12Den som en visan straffar, och han lyder honom, det är såsom en gyldene örnaring, och ett gyldene halsband. 13Lika som snököld i andstiden, så är ett troget bådskap honom, som det sändt hafver, och vederqvicker sins herras själ. 14Den der mycket talar, och håller intet, är såsom ett moln och väder utan regn. 15Genom tålamod varder en Förste blidkad, och en len tunga stillar hårdhetena. 16Finner du hannog, så ät så mycket som behöfves af honom, att du icke för mätt varder, och spyr det ut. 17Drag din fot tillbaka ifrå dins nästas hus; han måste ledas vid dig, och varda dig vred. 18Den som emot sin nästa falskt vittnesbörd talar, han är ett spjut, svärd och skarp pil. 19Föraktarens hopp i nödenes tid är såsom en rutten tand, och en oviss fot. 20Den för ett bedröfvadt hjerta visor qväder, det är såsom en sönderrifven klädnad om vintren, och ättika på krito. 21Hungrar din ovän, så spisa honom med bröd; törstar han, så gif honom vatten dricka; 22Ty du samkar kol tillhopa uppå hans hufvud, och Herren vedergäller dig det. 23Nordanväder gör storm, och en hemlig tunga gör ett oblidt ansigte. 24Det är bättre att sitta uti en vrå på taket, än när en trätosamma qvinno i ett stort nus. 25Ett godt rykte utaf fjerran land är lika som kallt vatten ene törstigo själ. 26En rättfärdig, som för enom ogudaktigom faller, är såsom en rörd brunn och en förderfvad källa. 27Den som för mycken hannog äter, det är icke godt; och den svår ting utransakar, det varder honom för svårt. 28En man, som sin anda icke hålla kan, han är såsom en öppen stad utan murar.
Currently Selected:
Ordspråksboken 25: SK73
Highlight
Share
Copy
Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in
