Galaterbrevet 4

1Men jag säger: Så länge arfvingen är barn, är ingen åtskillnad emellan honom och en tjenare; ändock han är herre öfver alla ägodelarna; 2Utan är under förmyndare och föreståndare, intill den tiden som af fadrenom förelagd är. 3Sammalunda ock vi, då vi vorom barn, vore vi tvingade under utvärtes stadgar. 4Men då tiden vardt fullkommen, sände Gud sin Son, föddan af qvinno, gjordan under lagen; 5På det han skulle förlossa dem, som under lagen voro, att vi skullom få barnaskapet. 6Efter I nu ären söner, hafver Gud sändt sins Sons Anda uti edor hjertan, hvilken ropar: Abba, käre Fader. 7Så är här nu icke mer tjenare, utan son; är han son, så är han ock Guds arfvinge genom Christum. 8Men den tid I intet känden Gud, tjenten I dem som af naturen icke äro gudar. 9Men nu, medan I Gud känt hafven, ja mycket mer kände ären af Gudi, hvi vänden I eder då om till de svaga och vedertorftiga stadgar igen, hvilkom I på nytt tjena viljen? 10I hållen dagar och månader, högtider och årstider. 11Jag fruktar om eder, att jag tilläfventyrs icke hafver fåfängt arbetat på eder. 12Varer såsom jag är, efter jag ock är såsom I. Käre bröder, jag beder eder, I hafven mig intet emot gjort. 13I veten, att jag genom köttsens svaghet i förstone predikade eder Evangelium. 14Och min frestelse, som jag led på köttsens vägnar, hafven I intet föraktat, icke heller försmått, utan anammaden mig såsom en Guds Ängel; ja, såsom Christum Jesum. 15Huru salige voren I då? Jag är edart vittne, att om det hade möjeligit varit, haden I edor ögon uttagit, och gifvit mig. 16Är jag då nu vorden edar ovän, att jag säger eder sanningen? 17De nitälska eder icke rätteliga, utan vilja draga eder ifrå mig, att I skolen nitälska dem. 18Så är nu väl godt nitälska, då det sker om det godt är alltid, och icke allenast då jag tillstädes är. 19Min kära barn, hvilka jag på nytt föder med ångest, till dess Christus kommer till stadga uti eder. 20Jag ville väl att jag nu vore när eder, och förvandla kunde mina röst; ty jag vet härnäst ingen råd med eder. 21Säger mig, I som viljen vara under lagen: Hafven I icke hört lagen? 22Ty det är skrifvet, att Abraham hade två söner; en af tjensteqvinnone, den andra af den fria. 23Men den som var af tjensteqvinnone, han var född efter köttet; men den af de frio, han var född genom löftet. 24Hvilka ord betyda något; ty dessa äro de tu Testamenten; ett af det berg Sina, som föder till träldom, hvilket är Agar; 25Ty Agar heter i Arabien det berg Sina, och sträcker sig emot Jerusalem, det nu är, och är icke fri med sinom barnom. 26Men det Jerusalem som ofvantill är, det är den fria; hon är allas vår moder. 27Ty det är skrifvet: Var glad, du ofruktsamma, du som intet föder; brist ut och ropa, du som icke är hafvandes; ty den ensamma hafver flera barn, än den som man hafver. 28Men vi, käre bröder, äro löftsens barn efter Isaac. 29Men såsom den, som då född var efter köttet, förföljde honom som född var efter Andan; så går det ock nu. 30Men hvad säger Skriften? Drif ut tjensteqvinnona med hennes son; ty tjensteqvinnones son skall icke blifva arfvinge med dens frios son. 31Så äro vi nu, käre bröder, icke tjensteqvinnones söner, utan dens frios.

Currently Selected:

Galaterbrevet 4: SK73

Highlight

Copy