YouVersion Logo
Search Icon

Lucas 20

20
Ri uchuqꞌaꞌ ri kꞌo pa ruqꞌaꞌ ri Jesús
(Mt. 21:23-27; Mr. 11:27-33)
1Chupan teq ri qꞌij atoq ri Jesús ngerutijoj ri wineq pa rachoch ri Dios, y ndutzijoj ri utzulej teq tzij chin kolotajik chake, xejel apu apeꞌ kꞌo rijaꞌ ri sacerdotes israelitas más kꞌo ruchuqꞌaꞌ kitzij, ri tijonelaꞌ chin ri ley xyoꞌox chare ri Moisés y ri intéra teq achiꞌaꞌ kꞌo kiqꞌij, 2y kereꞌ xkibꞌij chare: Tabꞌij chaqe: ¿Achike yoyon qꞌij chawa chi ndabꞌen la ngatajin rikꞌin? ¿Achike yoyon re uchuqꞌaꞌ reꞌ pa aqꞌaꞌ?
3Y ri Jesús xubꞌij chake: Riyin chuqaꞌ niwojoꞌ chi titzolij ruwech nutzij rikꞌin re nikꞌutuj razón chiwa: 4Atoq ri Juan ri Bautista xerubꞌen bautizar wineq, ¿ja ri Dios xbꞌiꞌin pe chare o xa ruyon chuwech xunojij qa?
5Y rejeꞌ ndikibꞌilaꞌ chikiwech: Si xtiqabꞌij chi ja ri Dios xbꞌiꞌin pe chare, rijaꞌ ndubꞌij pe chaqe: ¿Achike kꞌa roma ma xitaqij ta? 6Y si xtiqabꞌij chi xa ruyon chuwech xunojij qa, konojel wineq ngeyakatej chiqij y xqojkikꞌeq chi abꞌej chin ngojkikamisaj, porque ri wineq kin kꞌo pa kánima chi ri Juan ri Bautista profeta chin ri Dios. 7Y xkibꞌij chare ri Jesús chi ma ketaman ta. 8Ri Jesús xubꞌij chake: Keriꞌ chuqaꞌ riyin ma nibꞌij ta chiwa achike yoyon uchuqꞌaꞌ pa nuqꞌaꞌ chin ngenbꞌen re ngitajin rikꞌin.#Job 5:12, 13
Ri parábola pa kiwiꞌ ri samajelaꞌ itzel kinoꞌoj
(Mt. 21:33-44; Mr. 12:1-11)
9Ja atoq riꞌ ri Jesús xutzꞌen rubꞌixik re parábola reꞌ chake ri wineq y xubꞌij: Jun achi xbꞌerutikaꞌ uvas pa rulew, xuyaꞌ kan pa qajik chake jujun samajiy ulew, y chin layaj tiempo xbꞌa. 10Atoq xril tiempo chin ndichꞌupeꞌ ruwech ri uva, xuteq jun rusamajel#2Cr. 36:16; Hch. 7:52 apeꞌ ekꞌo ri eqajayon ri ulew chukꞌutuxik ri ruwech uva rajel ruqajik ri ulew, pero ri eqajayon ri ulew xkichꞌey, y ma jun achike xkiyaꞌ pe chare. 11Ri rajaw ri ulew xuteq chik jun samajel, y ri eqajayon ri ulew xkichꞌey chuqaꞌ re jun samajel reꞌ, juyo ruwech xkibꞌen chare, y ma jun achike xkiyaꞌ pe chare. 12Ri rajaw ri ulew xuteq jun rox samajel, pero ri eqajayon ri ulew xkisak chuqaꞌ re samajel reꞌ y xkelesaj pe.
13Y ri rajaw ri ulew xubꞌij: ¿Achike nibꞌen? Niteq na ri nukꞌajol ri tzꞌan niwojoꞌ, kolopeꞌ xtikinimaj rutzij. 14Pero atoq ri rukꞌajol xbꞌeqaqa chikikajal, y ri eqajayon ri ulew xkitzꞌet, kereꞌ xkibꞌilaꞌ chikiwech: Jareꞌ ri ndok kan rajaw re ulew, tiqakamisaj, chin keriꞌ re ulew ndok kan qichin. 15Xkelesaj e chupan ri ulew tikon uva chuwech y xkikamisaj.
¿Achike xtubꞌen ri rajaw ri ulew chake ri eqajayon ri rulew, ndibꞌij rix? 16Ndibꞌa pa rulew y ndukꞌis kiqꞌij ri eqajayon richin, y nduyaꞌ pa qajik ri ulew tikon uva chuwech chake chꞌaqa chik, xchajeꞌ ri Jesús.
Atoq ri wineq xkakꞌaxaj ri xubꞌij ri Jesús, xkibꞌij: ¡Man ta keriꞌ xtibꞌanatej!
17Pero ri Jesús xerutzutzaꞌ y xubꞌij: ¿Achike ndubꞌij tzij ri tzꞌibꞌan chupan ri rutzij ri Dios, ri kereꞌ ndubꞌij?
Ri abꞌej ri pa kiwech ri bꞌanuy teq jay ma jun rikꞌaꞌtz chin ta xkikusaj,
Ja abꞌej riꞌ ri xkꞌatzin chin xok ruchuqꞌaꞌ ruxeꞌ ri jay.#Sal. 118:22; 1P. 2:7
Keriꞌ tzꞌibꞌan kan. 18Konojel ri xketzaq pariꞌ ri abꞌej riꞌ, kin ngekiran,#Is. 8:15 y konojel ri xtitzaq ri abꞌej riꞌ chikij, kin ngemulumuꞌ,#Dn. 2:34, 35 xchajeꞌ ri Jesús.
19Y ri tijonelaꞌ chin ri ley xyoꞌox chare ri Moisés y ri sacerdotes israelitas más kꞌo ruchuqꞌaꞌ kitzij kin xkajoꞌ xkitzꞌen e ri Jesús ri hora riꞌ, porque xkinaꞌ kiꞌ chi xa koma rejeꞌ xubꞌij ri parábola. Pero ma xkitzꞌen ta e roma ndikixibꞌij kiꞌ chikiwech ri wineq.
Ri Jesús ndikꞌutux razón chare si utz ndiyoꞌox ri méra ndikꞌutux pa rubꞌiꞌ ri rey
(Mt. 22:15-22; Mr. 12:13-17)
20Ri tijonelaꞌ chin ri ley y ri sacerdotes israelitas más kꞌo ruchuqꞌaꞌ kitzij xe koyobꞌen jun roma chin ta nditzaq ri Jesús pa kiqꞌaꞌ. Romariꞌ xekiteq jujun achiꞌaꞌ ri kimána ndikibꞌen apu chi echojmilej teq wineq. Rejeꞌ ndikiyaꞌ apu cuenta chare ri ngerubꞌij ri Jesús chin kꞌateꞌ ta ndel pe jun tzij pa ruchiꞌ ri ndikikusaj chirij, chin kꞌo cheꞌel ndikitzꞌen e y ndekisujuj chuwech ri achi yoꞌon uchuqꞌaꞌ pa ruqꞌaꞌ pa ruwiꞌ ri tinamit. 21Rejeꞌ xkibꞌij chare ri Jesús: Tijonel, qetaman chi pa rubꞌeyal ngachꞌaꞌa y ngaꞌatijoj ri wineq, y junan kiwech ngaꞌatzꞌet konojel ri wineq, y atoq ngatijon, ja ri qetzij bꞌey ri ndukꞌuan rikꞌin ri Dios ri ndakꞌut. 22Tabꞌij chaqe: ¿La xajan kami chuwech ri Dios chi ndiqayaꞌ ri méra ndikꞌutux pa rubꞌiꞌ ri rey César?
23Pero ri Jesús xunaꞌ pa ránima chi xa kimána keriꞌ ngetajin apu chubꞌixik, romariꞌ kereꞌ xubꞌij chake: 24Tikꞌutuꞌ pe jun moneda rajel jun qꞌij samaj chinuwech. Y rejeꞌ xkikꞌut apu jun moneda chuwech y rijaꞌ xubꞌij: ¿Achoq achibꞌel y achoq bꞌiꞌaj kꞌo chuwech re méra reꞌ?
Y rejeꞌ xkibꞌij: Rachibꞌel ri rey César.
25Ri Jesús xubꞌij chake: Tiyaꞌ chare ri César ri richin ri César, y tiyaꞌ chare ri Dios ri richin ri Dios, xchajeꞌ.
26Y ri achiꞌaꞌ ri etaqon e, nixta jun tzij ri ma pa rubꞌeyal ta xkil pa ruchiꞌ ri Jesús atoq xtzijon chikiwech ri wineq, y roma sachineq kikꞌuꞌx chirij ri xubꞌij, nixta jun chik achike xkibꞌij chare.
Ri Jesús ndubꞌij chi ri animaꞌiꞌ ngekꞌastajbꞌex pe
(Mt. 22:23-33; Mr. 12:18-27)
27Xejel apu apeꞌ kꞌo ri Jesús jujun saduceos. Ri saduceos ma ndikitaqij ta chi ri animaꞌiꞌ ngekꞌastajbꞌex pe, romariꞌ kereꞌ xkibꞌij chare: 28Tijonel, ri Moisés kereꞌ rutzꞌibꞌan kan chaqe: Si jun achi ndiken e, y maneq ralkꞌuaꞌl xkꞌojeꞌ kan chuqꞌaꞌ ri rixjayil, ndikꞌatzin chi jun ruchaqꞌ-runimal ri xken e ndok rachijil ri malkaꞌ ixaq, chin keriꞌ ndikꞌojeꞌ ral ri ixaq pa rubꞌiꞌ ri kamineq.#Dt. 25:5 29Jumbꞌey kan xekꞌojeꞌ wuquꞌ achiꞌaꞌ kichaqꞌ-kinimal kiꞌ. Ri nimalaꞌtz xkꞌojeꞌ rixjayil, pero xken e y maneq ralkꞌuaꞌl xkꞌojeꞌ kan chuqꞌaꞌ ri ixaq. 30Ri ruchaqꞌ ri nimalaꞌtz, xok rachijil ri ixaq riꞌ, pero xken e chuqaꞌ, y maneq ralkꞌuaꞌl xkꞌojeꞌ kan chuqꞌaꞌ ri ixaq. 31Keriꞌ chuqaꞌ xbꞌanatej rikꞌin ri rox chaqꞌilaꞌtz. Y keriꞌ xbꞌanatej kikꞌin chi ewuquꞌ kichaqꞌ-kinimal kiꞌ, y nixta jun xkꞌojeꞌ kan ralkꞌuaꞌl chuqꞌaꞌ ri ixaq. 32Y pa rukꞌisibꞌel xken chuqaꞌ ri ixaq. 33Atoq ngekꞌastajbꞌex pe ri animaꞌiꞌ, ¿achoq ixjayil ndok ri ixaq riꞌ? Porque xok kixjayil chi ewuquꞌ kichaqꞌ-kinimal kiꞌ.
34Y ri Jesús xubꞌij chake: Chochꞌulew ri wineq ngekikꞌulubꞌaꞌ ri kalkꞌuaꞌl y ngekiyaꞌ ri kimiꞌal pa kꞌulubꞌik. 35Pero ri wineq ri erukꞌulun chi ngebꞌeqaqa chupan ri kꞌakꞌakꞌ tiempo#2Ts. 1:5; Ap. 3:4 ri pataneq más apu chiqawech, atoq ngekꞌastajbꞌex pe chikikajal ri animaꞌiꞌ, ri wineq riꞌ ma ngekꞌuleꞌ chi ta, nixta ngeyoꞌox pa kꞌulubꞌik. 36Maneq chik ruqꞌaꞌ ri kamik chake, porque ngeꞌok achel ri ángeles, ri ma ngeken ta, y kin eralkꞌuaꞌl ri Dios.#Jn. 1:12; 1Jn. 3:1, 2 Keriꞌ ndiqꞌalajin porque ngekꞌastajbꞌex pe chikikajal ri animaꞌiꞌ. 37Pero pa ruwiꞌ ri kikꞌastajibꞌel ri animaꞌiꞌ, ri Moisés ri itaqin rix, jajun rijaꞌ xuqꞌalajrisaj chi ndibꞌanatej wi, atoq xutzꞌet chi ndijina ri zarza pa qꞌaqꞌ, y xubꞌij chi ri Ajaw, kin ru-Dios ri Abraham, ru-Dios ri Isaac, y ru-Dios ri Jacob.#Ex. 3:6; Hch. 7:32 38Y rijaꞌ ki-Dios ri kꞌo kikꞌaslen, y ma ki-Dios ta ri maneq kikꞌaslen, porque pa ruwech ri Dios konojel kꞌo kikꞌaslen, xchajeꞌ ri Jesús.
39Y jujun tijonelaꞌ chin ri ley xyoꞌox chare ri Moisés kereꞌ xkibꞌij chare ri Jesús: Tijonel, kin ja wi keriꞌ, kin qetzij ri xabꞌij.
40Y ma xkikowij chi ta kiꞌ chin ta xkikꞌutuj razón jun achike chare ri Jesús.
¿Achoq riy-rumam kan ri Jun taqon pe roma ri Dios chukolik ri rutinamit?
(Mt. 22:41-46; Mr. 12:35-37)
41Ri Jesús kereꞌ xubꞌij chake ri tijonelaꞌ chin ri ley xyoꞌox chare ri Moisés: ¿Achike roma ndibꞌij rix chi ri Jun nditaq pe roma ri Dios chukolik ri rutinamit, riy-rumam kan ri rey David? 42Xu ja mismo ri David kereꞌ rubꞌiꞌin kan chupan ri Salmos:
Ri Ajaw xubꞌij chare ri Wajaw:
Katzꞌuyeꞌ pa wikiqꞌaꞌ, y chireꞌ kakꞌojeꞌ
43Kꞌa kenyaꞌ na chuxeꞌ awaqen
Konojel ri itzel ngetzꞌeto awichin.#Sal. 110:1
Keriꞌ xubꞌij.
44Xu ri David xubꞌij Ajaw chare ri Jun nditaq pe roma ri Dios chukolik ri rutinamit, y riy-rumam kan chuqaꞌ, ¿achike rubꞌeyal riꞌ? xchajeꞌ ri Jesús.
Ri Jesús ndubꞌij chi ri tijonelaꞌ chin ri ley ma ja ta ri ngetajin rikꞌin
(Mt. 23:1-36; Mr. 12:38-40; Lc. 11:37-54)
45Chikiwech konojel ri wineq ri ngeꞌakꞌaxan apu richin, ri Jesús kereꞌ xubꞌij chake ri ru-discípulos: 46Tichajij iwiꞌ chuwech ri ndikibꞌen ri tijonelaꞌ chin ri ley xyoꞌox chare ri Moisés. Porque rejeꞌ ndiqaꞌ chikiwech ndikiweq kiꞌ rikꞌin yalan y tuquteq teq tzieq, y ndiqaꞌ chikiwech chi ndiyoꞌox ruxunaqil kiwech chi teq kꞌayibꞌel apeꞌ ndikimal kiꞌ ri wineq, y ndiqaꞌ chuqaꞌ chikiwech chi pa teq sinagoga ngetzꞌuyeꞌ pa jabꞌel teq chꞌaket apeꞌ ngetzꞌuyeꞌ ri kin kꞌo kiqꞌij, y keriꞌ chuqaꞌ ndikibꞌen atoq ngeꞌoyox pa teq yalan chi waꞌin. 47Chikiqꞌaꞌ malkaꞌ teq ixoqiꞌ ndikelesaj nojel ri kichajin, y chin ma kenabꞌex chi emachꞌikilik, layaj ndikibꞌen orar. Pero más nim castigo ndiyoꞌox chake.

Currently Selected:

Lucas 20: cakX

Highlight

Share

Copy

None

Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in