Titusbrevet 3
3
1Påminn dem [ständigt – gång på gång] att underordna sig myndigheter, makthavare – att lyda överheten – att vara redo för varje god gärning. [I det längsta ska en kristen följa samhällets förordningar, men i de fall där de går emot Guds bud är det viktigare att lyda Gud än människor, se Apg 4:19; 5:29.]
2De ska
inte förolämpa (tala illa om) någon [alla människor är skapade till Guds avbild, se Jak 3:9],
utan vara fridsamma,
tillmötesgående
och alltid visa vänlighet (vara milda) mot alla människor.
3Vi var ju själva en gång
oförnuftiga,
trotsiga,
vilsna,
slavar under olika begär
och lustar,
levde i ondska
och avund,
avskyvärda (vi var hatade och avskydda i andras ögon)
och hatade varandra.
[Vår onda livsstil gjorde att människor hatade oss, och vi hatade dem. En ond spiral av hat.]
4Men när Guds, vår Frälsares, godhet (generositet) och vänskap (starka band) till mänskligheten uppenbarades [då han blev en människa], 5frälste (räddade, helade, upprättade) han oss – inte på grund av rättfärdiga gärningar, utan på grund av sin barmhärtighet (nåd) – genom ett bad till en ny födelse och förnyelse (av tankar och vilja) i den helige Ande, 6som han rikligen utgöt (i överflöd tömde ut) över oss genom Jesus den Smorde (Messias, Kristus), vår Frälsare. 7Allt detta skedde för att vi skulle vara rättfärdiga genom hans nåd (oförtjänta favör), och bli arvingar med hopp (en förväntan och säker förvissning) om evigt liv. 8Detta är ett ord att lita på (trovärdigt).
[Syftar på de föregående verserna, se vers 4-7. Samma fras används totalt fem gånger i pastoralbreven, se 1 Tim 1:15; 3:1; 4:9; 2 Tim 2:11.]
Jag [Paulus] vill att du [Titus] ständigt med kraft (frimodigt, uppmuntrande) inskärper det, så att de som tror på Gud ser till att sysselsätta sig med att göra goda (ärbara) gärningar. Det är gott och nyttigt för alla människor.
Falska lärare
[Denna undervisning om falska lärare hör ihop med den inledande i första kapitlet, se Tit 1:10-16.]
9Men undvik dumma dispyter och frågor om släktregister och gräl och strider om lagen [gr. nomos – Torah, Moseböckerna]. Sådant är skadligt och meningslöst. 10En villolärare (som skapar splittringar) ska du ge en första och en andra varning och sedan avvisa, 11eftersom du vet att en sådan är på fel väg. Han syndar och har dömt sig själv.
[Paulus följer samma princip som Jesus lärde, med två inledande samtal vid konflikthantering, se Matt 18:15-17.]
Avslutning
12När jag skickar Artemas eller Tychikus till dig, skynda dig då att komma till mig i Nikopolis. Jag har bestämt mig för att stanna där över vintern.
13Juristen (advokaten/lagexperten) Zenas och Apollos [Apg 18:24, 27; 1 Kor 1:12; 3:4-6] ska du utrusta ordentligt så att de inte saknar något på resan. 14Även de våra måste lära sig att göra goda (ärbara) gärningar och fylla nödvändiga behov, så att de inte är utan frukt.
[Paulus anger ofta titlar, som t.ex. läkaren Lukas, se Kol 4:14. Zenas nämns bara här i hela NT. Titeln, gr. nomikon, kan syfta på att han var en romersk jurist eller kunnig i Torah, se Matt 22:35; Luk 7:30. Med tanke på det rykte kretensare hade att vara lata och som Paulus håller med om, var det en nödvändig uppmaning även till de kristna på ön att göra goda gärningar, se Tit 1:12-13.]
15Alla som är hos mig hälsar till dig. Hälsa till dem som älskar oss i tron.
Nåd (Guds rika favör) vare med er alla.
Currently Selected:
Titusbrevet 3: SKB
Highlight
Share
Copy
Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in
© Svenska Kärnbibeln
