Ordspråksboken 12
12
Älska kunskap med tillhörande korrigering
1Den som älskar korrigering (rättning, fostran) han älskar kunskap (insikt, förståelse),
men den som hatar tillrättavisning är helt omdömeslös (enfaldig, dum).
2En god människa får nåd (favör, accepterande, uppskattning) av Herren,
men Herren (Jahveh) dömer en människa med onda planer.
3Ingen människa kan bestå (vara säker) genom [att göra] ondska,
men de rättfärdiga står stadigt (är djupt rotade) och kan inte rubbas.
4En skicklig (effektiv, alert, hederlig) hustru (med stark karaktär och initiativförmåga) är sin makes krona,
men en maka som orsakar skam (förvirring, oreda) är som röta (förruttnelse) i hans ben.
Tankar och planer
5Tankarna (planerna) hos de rättfärdiga är ärliga (pålitliga),
men råden från de ogudaktiga (syndarna, kriminella) är bara svek (bedrägeri).
6Orden från de ogudaktiga är som ett dödligt bakhåll,
men de rättfärdiga räddas (rycks bort) [från överfallet] genom sina ord.
7De ogudaktiga blir omkullkastade (störtade, fällda), det är slutet för dem,
men de rättfärdigas hus (boning, familj) består.
8En människa blir dömd [av både Gud och människor] i förhållande till sitt förstånd [insikt och förmåga att förstå],
men den som har ett medvetet fördärvat (förvridet) hjärta blir föraktad.
Visa omsorg över dina tjänare, djur och mark
9Bättre ha ett lågt anseende (vara ringaktad, föraktad av människor) och ha en tjänare,
än att skryta om sin status (och sig själv) men inte ha mat för dagen.
10Den rättfärdige tar hand om sina djur (känner och har medlidande med dem),
men den ogudaktiges ”barmhärtighet” (”nåd”) är grymhet.
11Den som brukar sin jord får överflöd av mat,
men den som springer efter (söker, följer) tomhet (fantiserar om lättförtjänta pengar) saknar förstånd.
12De ogudaktiga har begär efter onda människors byte [vinst som fåtts på orättfärdigt sätt],
men de rättfärdiga står stadigt (djupt rotade) och bär [rikare långsiktig] frukt.
Den som är vis lyssnar på råd
13Den som är ond fångas av sitt eget syndfulla tal,
men de rättfärdiga tar sig ur (hittar en väg ur) problem (oro, svåra situationer).
14En [rättfärdig] människa får själv glädja (fröjda) sig och ta del av (fyllas upp av) resultatet av sina ord,
och arbetet som hennes händer utför kommer tillbaka till henne [som en skörd av det goda som har såtts].
15En dåres väg är rätt i hans egna ögon,
men den som är vis lyssnar på råd.
16En dåres ilska (heta temperament) blir synligt på en gång (ordagrant: ”samma dag”),
men den som är förståndig (välbetänkt, aktsam) döljer skam (vanära).
[Den förståndige har överseende, brusar inte upp och ger igen när han blir förorättad. Skammen kan syfta på den skada och felbehandling som en annan person orsakat. Eller så är det den skam som kommer efter att någon har överreagerat med ett häftigt vredesutbrott. Se även Ords 20:22; 24:29; Matt 18:15.]
17Den som andas trofasthet (talar sanning – hebr. poach emonah) berättar rätt,
men ett falskt (hebr. sheqer) vittnesbörd är lögn och svek.
[Att andas trofasthet talar om en livstil av att tala sanning och vara ärlig, jfr ”andas svek” i Ords 14:5. Se även om sanningingen som står fast och lögnen som vacklar i Ps 12.]
18Den som talar först och tänker sedan (är snabb att ge svar på tal),
hans ord skär (sticker, genomborrar) som ett svärd, men de visas tunga är helande (läkedom).
19Läppar som talar sanning står fast för evigt,
en tunga som ljuger hörs bara för ett ögonblick.
20Svek (bedrägeri) finns i hjärtat hos dem som planerar ondska,
men de som verkar för (medlar mellan parter för att skapa) fred får glädje [i hjärtat].
21Ingen ondska [som resultat från en ogudaktig livsstil] kan drabba den rättfärdige,
men de ogudaktiga får uppleva mycket olycka (elände, bedrövelse, bekymmer, oro, plåga, sjukdom) [eftersom de medvetet har valt bort Gud].
22Läppar som ljuger är motbjudande (avskyvärda, vidriga) för Herren (Jahveh),
men de [människor] som är rättvisa (trogna, som motstår frestelser) är hans glädje (behag).
23En förståndig (välbetänkt, försiktig, aktsam) människa stoltserar inte med sin kunskap,
medan dårars hjärtan ropar (skriker) ut sin dårskap (oförstånd, galenskap).
24De som är arbetsamma (flitiga) når ledande positioner,
medan den late tvingas arbeta hårt (arbeta som slav åt en annan herre).
25Bekymmer (oro, rädsla) i en mans hjärta tynger ner det [orsakar depression],
men ett gott (uppmuntrande, vänligt) ord gör det glatt.
26Den rättfärdige leder sin vän (nästa, granne) rätt,
men de ondas väg leder [dem själva och andra] vilse.
27Den late (bedragaren) jagar inte sitt eget byte och tillreder det inte,
till skillnad från den arbetsamme (noggranne, som inte ljuger) som får värdefulla tillgångar (ära, dyrbara diamanter).
[Han har glädje över dem, tillreder med gott samvete köttet han själv jagat så att det smakar gott.]
28På rättfärdighetens stig [välkända upptrampade gångväg] finns liv,
och på den vägen finns ingen död [utan evigt liv].
Currently Selected:
Ordspråksboken 12: SKB
Highlight
Share
Copy
Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in
© Svenska Kärnbibeln
