4 Moseboken 6
6
Nasirlöften
[Nasirlöften handlar om när någon vill tjäna Herren på ett speciellt sätt. Det hebreiska ordet nazir betyder ”hängiven” och ”överlåten”. Löftet var tidsbegränsat, se vers 4. När det gäller Samuel (1 Sam 1:11) och Simson (Dom 13:2-7) gav deras mödrar dem ett livslångt nasirskap. Johannes Döparen omnämns i liknande termer, se Luk 1:13-17. Utombibliska källor visar att nasirlöften var vanliga och fungerade som tacksamhetsoffer. Löftestiden var 30 dagar. Det var troligen ett sådant nasirlöfte Paulus gjorde i Korint, se Apg 18:18; 21:23-26. Stycket följer en kiastisk uppställning:
A. Introduktion, vers 1-2
B. Förbud, vers 3-8
C. Orening, vers 9-12
B Fullbordan, vers 13-20
A Summering, vers 21]
1Herren (Jahveh) talade till Mose och sa:
2”Tala till Israels söner och säg till dem: När en man eller kvinna vill avlägga ett löfte (en ed), ett nasirlöfte för att avskilja (helga) sig själv inför Herren (Jahveh). [Här betonas speciellt att även kvinnor kan avge dessa löften. Några exempel är Hannah och Manoas hustru, se 1 Sam 1:21-28; Dom 13:2.]
3Han ska avhålla sig från vin och starka drycker, han ska inte dricka något från vinstocken, varken vinäger eller stark dryck, inte heller ska han dricka någon saft från vindruvorna eller äta färska druvor eller russin. 4Alla dagar som hans nasirskap varar ska han låta bli att äta allt som är gjort av vindruvor, från pressade druvor och även (det som är gjort av) druvskalet.
5Under hela löftesperioden ska ingen rakkniv komma på hans huvud förrän dagarna är fullföljda som han har avskilt (helgat) sig själv inför Herren (Jahveh). Han ska vara helig, han ska låta hårlockarna växa sig långa. [Håret var den yttre symbolen på att han var en nasir] 6Så länge han är avskild (helgad) åt Herren (Jahveh) ska han inte komma nära en död kropp. [Kan vara en symbol på synd, eftersom syndens lön är döden.]
7Han ska inte göra sig själv oren genom sin far eller sin mor, på grund av sin bror eller sin syster när (om) de dör, eftersom hans avskiljning (helgelse) inför Herren (Jahveh) är över hans huvud. [Avser det långa håret som är nasirtecknet.] 8Alla dagar under hans nasirskap ska han vara avskild (helgad) för Herren (Jahveh).
9Om någon människa dör plötsligt vid hans sida och han orenar sitt avskilda huvud, ska han raka sitt huvud samma dag som han renar sig, på den sjunde dagen ska han raka det. [Han blir oren i en vecka innan han kan börja om sitt nasirlöfte. Se vers 12.] 10Och på den åttonde dagen ska han bära fram två turturduvor eller två duvor till prästen, till dörren på mötestältet (tabernaklet). 11Och prästen ska göra i ordning den ena till syndoffer och den andra till brännoffer och bringa försoning för honom, eftersom han syndat på grund av den döde, och han ska helga sitt huvud samma dag. 12Och han ska avskilja för Herren (Jahveh) dagen för sitt nasirskap och ska föra fram ett årsgammalt lamm av hankön som skuldoffer, men hans tidigare nasirdagar ska inte räknas eftersom hans avskiljning blev orenad (vanhelgad, befläckad).
13Detta är undervisningen (instruktionerna) om att vara nasir. När dagarna för hans avskiljning är fullbordade ska han föras fram till mötestältets (tabernaklets) dörr 14och han ska visa sitt offer inför Herren (Jahveh): ett årsgammalt felfritt lamm av hankön och ett årsgammalt felfritt lamm av honkön som syndoffer, och en felfri bagge som shalomoffer, 15och en korg med osyrat bröd, kakor av fint mjöl blandat med olja och osyrat bröd ringlat med olja och tillhörande matoffer och drickoffer.
16Och prästen ska föra fram dem inför Herren (Jahveh) och ska offra hans syndoffer och hans brännoffer. 17Och han ska offra baggen som ett shalomoffer inför Herren (Jahveh) tillsammans med korgen med osyrat bröd. Prästen ska också offra det tillhörande matoffret och det tillhörande drickoffret.
18Och nasiren ska raka sitt avskilda huvud vid dörren till mötestältet (tabernaklet) och ska ta håret från sitt avskilda huvud och lägga det på elden som är under shalomoffret. 19Och prästen ska ta baggens skuldra när den är genomstekt och en osyrad brödkaka från korgen och en ringlad brödkaka och ska lägga dem i händerna på nasiren efter att han har rakat sitt avskilda huvud. 20Och prästen ska vifta dem som ett viftoffer inför Herren (Jahveh), detta är helgat (avskilt) till prästen, tillsammans med viftofferstycket (bröstet från baggen) och låret, och därefter kan nasiren dricka vin.
21Detta är undervisningen (instruktionen) om nasiren som avlägger en ed (ett löfte) och om hans offer till Herren (Jahveh) för hans nasirskap, förutom det som han frivilligt vill ge i enlighet med det löfte som han avlägger. Detta måste han göra enligt undervisningen (instruktionen) om hans nasirskap.”
Arons välsignelsebön
22Herren (Jahveh) talade till Mose och sa:
23Tala till Aron och hans söner, så här ska ni välsigna israeliterna, säg till dem:
______
24Må Herren (Jahveh) välsigna dig
och bevara (beskydda) dig.
25Må Herren (Jahveh) låta sitt ansikte lysa över (mot) dig [komma med sin närvaro]
och visa dig sin nåd (välvilja; trösta dig och ge dig sin oförtjänta kärlek).
26Må Herren (Jahveh) vända (upplyfta) sitt ansikte till dig
och ge dig frid (fred; fullständig harmoni; helhet – hebr. shalom).
______
27Så ska de [prästerna] uttala (lägga) mitt namn över israeliterna och jag ska välsigna dem.
[På hebreiska lyder välsignelsen (JHVH uttalas aldrig utan byts ut till Adonaj):
jevarechecha Adonaj vejishmerecha
jaer Adonaj panav elecha vichuneka
jisa Adonaj panav elecha vejasem lecha shalom
Guds namn finns med i varje strof – han är källan till alla välsignelser. Den första raden består av tre hebreiska ord, den andra av fem, och den sista av sju. Även antal bokstäver ökar (15, 20, 25). Man kan se en symbolik i detta, som att välsignelsen ökar i styrka, men nummer har även en mer specifik betydelse i Bibeln:
- 3 är Guds och himmelens tal, något som är viktigt och bestående (Herren bevarar).
- 5 står för nåd (Herren visar nåd).
- 7 står för fulländning, fullkomlighet, förbund och den helige Ande (Herren ger frid).
Totalt finns sex hebreiska verb och sex handlingar som hör ihop parvis:
- välsigna (hebr. barach): ge välstånd på livets alla områden, böja knä, inympa.
- bevara (hebr. shamar): bevara, beskydda, vaka över, agera som en livvakt.
- lysa (hebr. or): vara eller bli ljus, lysa upp, skina, tända.
- visa (hebr. chanan): visa oförtjänt nåd, barmhärtighet, välvilja, favör – att böja sig ner i vänlighet till någon i en underordnad och svagare position.
- vända (hebr. nasa): att lyfta, bära, ta; översätts här vända.
- ge (hebr. shom): att lägga, sätta, placera, göra, ge, utse, ordinera, etablera, plantera.
Eftersom ordet barach är en rot med flera betydelser kan man här i välsignelsen också läsa in att Gud själv böjer sina knän. Här finns en dubbelhet, Gud välsignar från himlen, men också som en knäböjande ödmjuk tjänare (Jes 52:13-53:12). Att ordet också betyder inympa, visar att den Herren välsignar inympar han samtidigt i det äkta olivträdet Israel. Det blir också en fin inramning och kiasm till betydelsen att plantera i verbet shom i vers 26. Se även 1 Mos 12:3; Rom 11:17-24.
Herren önskar välgång – han vakar och vill belysa vägen in i sin närvaro där han kan ge av sin nåd. Han är en god Fader som vill trösta sina barn och frikostigt dela med sig av sin ömma kärlek. Att Herren vill ”lyfta” eller vända sitt ansikte, innebär att Gud vill dela sin innerliga gemenskap med varje människa. Här finns erbjudandet om förlåtelse, upprättelse, salighet och frid. Det hebreiska ordet för frid, shalom, innebär Guds välsignelse på alla områden, trygghet, vänskap och frid med Gud, sig själv och andra människor.]
Currently Selected:
4 Moseboken 6: SKB
Highlight
Share
Copy
Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in
© Svenska Kärnbibeln