3 Moseboken 24

Olja och bröd

[Föregående kapitel handlade om årliga högtider, nu kommer en sektion som påminner om den pågående tjänsten i tabernaklet. Det finns även en koppling till oljan och säden som är produkter av skörden, som också är en del av firandet av högtiderna.]

1Herren (Jahveh) talade till Mose och sa:

2Befall Israels söner att de för fram till dig ren olivolja, slagen [syftar på metoden som man utvinner oljan med] till ljusbäraren (ljusstaken), så att lamporna kan brinna oavbrutet. 3Utanför vittnesbördets förhänge i mötestältet ska Aron ordna det från kväll till morgon inför Herrens (Jahvehs) ansikte oavbrutet. Det är en förordning (ordagrant ”saker inristat”) för evigt i era generationer. 4Han ska sköta den (rituellt) rena menorans lampor inför Herrens (Jahvehs) ansikte oavbrutet.

5Och du ska ta fint mjöl och baka 12 kakor av det, två tiondels efa [totalt 5-7 liter] i varje kaka. 6Och du ska lägga dem i två rader [staplar], 6 i varje rad på det (rituellt) rena bordet inför Herrens (Jahvehs) ansikte. [2 Mos 25:23-30] 7Och du ska lägga rökelse ovanpå varje rad [stapel] som ett minne (en åminnelse) så att det blir ett minnesbröd, ett eldsoffer till Herren (Jahveh). 8Varje sabbat ska han göra i ordning det inför Herrens (Jahvehs) ansikte oavbrutet. Det ska tas från Israels söner som ett evigt förbund. 9Och det ska vara Arons och hans söners, och de ska äta det på en helig plats, för det är det heligaste för honom av elsoffren till Herren (Jahveh) som en evig förordning (ordagrant ”saker inristat”).

[Den judiske historikern Josefus skriver i sin bok ”Judiska fornminnen” att de tolv brödkakorna bakades utan surdeg dagen före sabbaten och på sabbatsdagens morgon fördes in i templet där de placerades i två högar, i stället för i rader, på det heliga bordet.]

Ett fall av hädelse

10Och en son till en israelisk kvinna, vars far var egyptier, gick runt bland Israels söner, och denna son till en israelitisk kvinna och en israelisk man strövade tillsammans i lägret. 11Och den israelitiska kvinnans son hädade Herrens (Jahvehs) namn och förbannade. Och de förde honom till Mose. Och hans mors namn var Shelomit, dotter till Divri, från Dans stam. 12De satte honom i förvar, till dess (så att) Herrens (Jahvehs) vilja kunde bli uppenbarad för dem.

13Herren (Jahveh) talade till Mose och sa:

14För fram honom som har förbannat runtom i lägret, och låt alla som hört honom lägga sina händer på hans huvud, och låt hela församlingen stena honom. 15Och du ska tala till Israels söner och säga: ”Varje man (hebr. ish ish – upprepningen av ”man” betonar att det är ett generellt förbud) som förbannar (inte respekterar; ordagrant: ”tar lätt på” – hebr. jekalel) sin Gud (Elohim) ska bära sin synd. 16Och han som hånar Herrens (Jahvehs) namn, han ska sannerligen bli dödad, och hela församlingen ska verkligen stena honom, både främlingen och han som är född i landet, när han hånar Herrens (Jahvehs) namn, ska han dödas.

17Och den som slår ihjäl (dödar) en människa (helt utsläcker mänskligt liv – hebr. kol nefesh adam), ska döden dö. 18Och den som slår ihjäl (dödar) ett djur (utsläcker ett djurliv – hebr. nefesh behemah) ska gottgöra liv [djur] för liv [djur]. 19Och om en man orsakar en skada mot sin granne – som han har gjort ska det göras mot honom. 20Skada för skada, öga för öga, tand för tand, som han har orsakat en skada för någon, så ska det göras mot honom. 21Och den som slår ihjäl (dödar) ett djur, han ska återställa (ersätta) det och han som slår ihjäl (dödar) en människa ska dödas. 22Ni ska ha ett och samma påbud (bindande juridiska beslut) för främlingen som för era egna landsmän, för jag är Herren er Gud (Jahveh Elohim). 23Och Mose talade till Israels söner att de skulle föra fram honom som hade förbannat runtom i lägret och stena honom med stenar. Och Israels söner gjorde som Herren (Jahveh) befallt Mose.

Currently Selected:

3 Moseboken 24: SKB

Highlight

Copy