2 Moseboken 6

1Herren svarade Mose [uppmuntrar och upprepar och förstärker sitt tidigare löfte, se 2 Mos 3:19; 4:21]: ”Nu ska du få se vad jag ska göra med farao. Genom en stark hand ska han låta folket gå [och inte bara det], han ska driva ut dem från sitt land genom en stark hand.” [Uttrycket ”en stark hand” som används här två gånger syftar antagligen på Guds kraft, se 2 Mos 3:20. Plågorna som kom över landet gjorde att egyptierna till sist önskade att folket ska skulle gå och skickade iväg dem, se 2 Mos 12:33.]

Gud lovar att befria sitt folk

2Gud talade till Mose: ”Jag är Herren (Jahveh). 3Jag visade mig för Abraham, Isak och Jakob som Gud den Allsmäktige (El-Shaddaj) [1 Mos 17:1; 35:11]. Dock gjorde jag mig inte känd (fick de inte erfara mig) under mitt namn Herren (Jahveh). 4Jag har också upprättat mitt förbund med dem och lovat att ge dem Kanaan, det land där de bodde som främlingar. 5Jag har också hört israeliternas jämmer över att egyptierna har gjort dem till slavar, och jag har tänkt på (inte glömt) mitt förbund. 6Säg därför till israeliterna:

’Jag är Herren (Jahveh).

Jag ska föra er ut från förtrycket under egyptierna.

Jag ska rädda er från deras slaveri.

Jag ska återlösa (hebr. gaal) er med min utsträckta arm, och genom väldiga straffdomar.

7Jag ska göra er till mitt folk.

Jag ska vara er Gud.

Ni ska förstå att

jag är Herren (Jahveh) er Gud (Elohim),

som för er bort från förtrycket hos egyptierna.

8Jag ska föra er till det land som jag svor att ge åt Abraham, Isak och Jakob.

Jag ska ge det åt er till arv och egendom.

Jag är Herren (Jahveh).’ ”

[I vers 6 används hebr. gaal för första gången i Andra Moseboken. Hela denna berättelse om hur Gud befriar israeliterna ur slaveriet är den enskilt största typologin i hela GT på det som Jesus gör under påskveckan när han går till korset för oss som vår Återlösare (hebr. goel; substantivet till verbet gaal), se även Rut 2:20; Job 19:25.]

9Så Mose talade så till Israels söner, men de hörde inte på honom på grund av missmod och det hårda arbetet. [Ordagrant är missmod ”korta ande”. Ordet kan översättas otålig eftersom det inte finns någon ande av hopp kvar. Versen beskriver hur israeliterna både själsligt och kroppsligt var så brutna att de inte kunde ta till sig hans uppmuntrande ord.]

10Herren talade till Mose: 11”Gå och tala till farao, kungen av Egypten, att han ska förvisa Israels söner från sitt land.”

12Men Mose talade till Herren: ”Herre, se [hur hopplös situationen är], israeliterna lyssnar inte på mig, varför skulle då farao lyssna? Dessutom har jag ju svårt för att tala.” [Ordagrant ”har jag oomskurna läppar”. Uttrycket verkar relatera till tidigare misslyckanden, se 2 Mos 4:24-26.]

13Herren (Jahveh) talade till Mose och Aron och befallde dem (gav dem uppdraget) att säga till både Israels barn och farao, kungen i Egypten, att israeliterna skulle föras ut ur Egyptens land.

Moses och Arons släkttavla

Fem generationer

[Här sker en paus i berättelsen. Man kan säga att det är en ”cliffhanger”, hur det ska gå? Varken israeliterna eller farao lyssnar på Mose och själv är han på gränsen att ge upp, se vers 12. Mitt i berättelsens höjdpunkt kommer en tillbakablick som visar hur Mose och Aron är den fjärde generationen från Jakob via Levis stam. Genealogin är begränsad till de tre första sönerna till Jakob: Ruben, Simeon och Levi. De följande nio sönerna är inte relevanta för att visa Moses och Arons släktskap och tas inte med. Jakob kallas också Israel, se 1 Mos 32:28. I listningen nedan är de namn som ingår i Moses och Arons släktträd fetmarkerade.]

14Dessa var överhuvuden var och en för sin släkt.

Första generationen och deras barn

Sönerna till Ruben, Israels [Jakobs] förstfödde:

Chanoch (Henok) och Pallo,

Chetsron (Hesron) och Karmi;

detta var de rubenitiska familjerna.

15Sönerna till Simeon [Shimon – Jakobs andra son]:

Jemuel, Jamin, Ohad, Jachin, Sochar (Tsochar) och Saul (Shaol), sonen till en kanaaneisk kvinna;

detta var de simonitiska familjerna.

16Sönerna till Levi [Israels tredje son] hette i åldersordning:

Gershon [hans söner listas i vers 17],

Kehat [hans söner listas i vers 18] och

Merari [hans söner listas i vers 19].

Levi blev 137 år gammal.

[Jakob hade tolv söner, men eftersom den här släkttavlan handlar om Mose och Aron, så räcker det att ta med sönerna fram till Jakobs tredje son Levi.]

Andra generationen och deras barn

[Nu följer den andra generationen av Levis stam.]

17Sönerna till Gershon, familj för familj:

Livni och Shimi.

18Sönerna till Kehat:

Amram [hans söner listas i vers 20],

Jishar [hans söner listas i vers 21],

Hebron (hebr. Chevrón) och

Ussiel [hans söner listas i vers 22].

Kehat blev 133 år gammal.

19Sönerna till Merari:

Machli och Mushi.

Detta var de levitiska familjerna i åldersordning.

Tredje generationen och deras barn

20Amram gifte sig med Jokebed, sin faster, och hon födde honom

Aron och

Mose.

Amram blev 137 år gammal.

21Sönerna till Jishar:

Korach, Nefeg och Sikri.

22Sönerna till Ussiel:

Mishael, Elsafan och Sitri.

Fjärde generationen och deras barn

23 Aron gifte sig med Elisheva, dotter till Amminadav och syster till Nachshon, och hon födde honom:

Nadav och Avihu,

Elazar och Itamar.

24Sönerna till Korach:

Assir, Elkana och Aviasaf;

detta var de korachitiska familjerna.

[Att Korach finns med här beror antagligen på det uppror han senare kom att leda, se 4 Mos 16. Rent släktmässigt hade han samma status som Mose och Aron.]

Femte generationen och deras barn

25Elazar, Arons son, gifte sig med en av Putiels döttrar, och hon födde honom:

Pinchas.

Dessa var överhuvuden för de levitiska släkterna, familj för familj.

26Det var denne Aron och denne Mose som Herren befallde att föra israeliterna ut ur Egypten, ordnade i häravdelningar. 27Det var de som talade med farao, kungen av Egypten, om att israeliterna skulle föras ut ur landet – just dessa båda, Mose och Aron.

Aron blir Moses talesman

[I tre verser sammanfattas nu samtalet före släkttavlan, sedan fortsätter berättelsen där Aron får föra Moses talan.]

28På den dag då Herren (Jahveh) talade till Mose i Egypten 29talade han: ”Jag är Herren (Jahveh). Allt vad jag talar till dig ska du tala till farao, kungen av Egypten.” 30Men Mose vädjade till Herren: ”Jag har ju svårt för att tala [ordagrant ’jag har oomskurna läppar’]. Varför skulle farao lyssna till mig?”

Currently Selected:

2 Moseboken 6: SKB

Highlight

Copy