2 Moseboken 39

Arbetet utförs

[Nu beskrivs prästens klädnad. Stycket verkar vara uppdelat i sju sektioner.]

1Och från blått och purpur och scharlakansrött gjorde de broderade kläder för tjänst i det heliga och gjorde heliga kläder till Aron som Herren (Jahveh) befallt Mose.

Efoden

(2 Mos 28:6-14)

2Och han gjorde efoden av guld, blått och purpur och scharlakansrött och fint tvinnat linne. 3Och de hamrade ut guldet till tunna plattor och skar det till trådar (tunna guldtrådar – hebr. patil) för att arbeta in det i det blå [garnet] och i det purpurfärgade [garnet] och i det scharlakansröda [garnet] och i det fina linnet, en skicklig hantverkares arbete. 4De gjorde axelstycken för den, sammanfogade, i de två ändarna var den sammanfogad. 5Och de skickligt vävda banden som var på den, som man fäster den med, var av samma stycke och likadant arbete, av guld, av blått och purpur och scharlakansrött och fint tvinnat linne, som Herren (Jahveh) befallt Mose.

6Och de bearbetade onyxstenarna och infattade dem i guld och graverade dem som man gör med en signetring, efter namnen på Israels söner. 7Och han satte dem på efodens axelstycken, för att vara minnesstenar till Israels söner, som Herren (Jahveh) befallt Mose.

Bröstskölden

(2 Mos 28:15-30)

[Vers 8-21 är en repris av 2 Mos 28:15-28 nästan ordagrant, förutom lite verbformer och vers 16 (jfr med 2 Mos 28:23) som nämner de två infattningar av guld och avslutningen i vers 21 som nämner ”som Herren befallt Mose”.]

8Och han gjorde bröstskölden, en skicklig hantverkares arbete, på samma sätt som arbetet med efoden, av guld, av blått och purpur och scharlakansrött och fint tvinnat linne. 9Den var kvadratisk, de gjorde bröstskölden dubbel, en spann var dess längd och en spann var dess bredd [23 x 23 cm], dubbel.

10Och de satte på den fyra rader med stenar.

En rad med

[1] karneol [röd sten – hebr. odem],

[2] topas [olivgrön, gulaktig]

[3] och smaragd [hebr. bareqet (från baraq att glittra, reflektera); ordet används bara här och i 2 Mos 28:17],

den första raden.

11Och den andra raden,

[4] en karbunkel,

[5] en safir [”en blå sten”; himmelsblå]

[6] och en kalcedon.

12Och den tredje raden,

[7] en hyacint [mörkröd, lila – hebr. leshem förekommer bara här och i 2 Mos 28:19],

[8] en agat [hebr. shevo förekommer bara här och i 2 Mos 28:19]

[9] och en ametist [purpur och violett – hebr. achlama förekommer bara här och i 2 Mos 28:19].

13Och den fjärde raden,

[10] en krysolit [hebr. tarsis, troligtvis från staden Tarshish, kanske importerad från avlägset håll],

[11] en onyx [hebr. shoham; troligtvis från ordet att bleka]

[12] och en jaspis [hebr. jashfe; från ordet att polera; under antiken användes ordet främst för gröna (delvis genomskinliga) stenar, men idag används termen även för andra färger].

[I Johannes syn ser han den sista och första ädelstenen i översteprästens bröstsköld, se Upp 4:3. Jaspis, den sista stenen, är också den första grundstenen i det nya Jerusalems stadsmur, se Upp 21:18-20.]

De var ditsatta med infattningar av guld. 14Och stenarna var, efter namnen på Israels söner, tolv [till antalet], efter deras namn, graverade som en signetring, var och en med sitt namn för de tolv stammarna.

Guldkedjor och ringar

15Och de gjorde på bröstskölden flätade kedjor, ett kransarbete av rent guld. 16Och de gjorde två infattningar av guld och två guldringar och satte de två ringarna på de två sidorna av bröstskölden. 17Och de satte de två flätade kedjorna av guld på de två ringarna på bröstsköldens sidor. 18Och de två andra ändarna på de två tvinnade kedjorna satte de på de två infattningarna och satte dem på efodens två axelstycken, på dess främre del. 19Och de gjorde två ringar av guld och satte dem på de två ändarna av bröstskölden, på dess kant som var vända mot sidan på efodens insida. 20Och de gjorde två ringar av guld och satte dem på efodens två axelstycken undertill, i dess framkant, nära dess sammankoppling ovanför efodens skickligt vävda band. 21Och de band fast bröstskölden med dess ringar till efodens ringar med en blå snodd (flätad tråd), så att den ska vara på efodens skickligt vävda band, så att bröstskölden inte lossnar från efoden, som Herren (Jahveh) befallt Mose.

Dräkten

(2 Mos 28:31-43)

22Och han gjorde efodens rock (ämbetsdräkt) av vävt arbete, helt i blått. 23Och hålet i rockens mitt som hålet på en pansarskjorta, med en snörning runt dess hål, så att det inte kan repas upp. [Hålet är tänkt för att man ska kunna trä den över huvudet när man tar den av och på sig. Den är gjord i ett stycke och saknar alltså knäppning. Den blir som en hellång poncho.] 24Och på fållen [längst ner på den blå klädnaden, se vers 22] gjorde de granatäpplen av blått och purpur och scharlakansrött och tvinnat linne. 25Och de gjorde klockor (bjällror) av rent guld och satte klockorna mellan granatäpplena runt klädnadens fåll [nertill], mellan granatäpplena, 26en klocka och ett granatäpple, en klocka och ett granatäpple runt klädnadens fåll, till ämbetsdräkt, som Herren (Jahveh) befallt Mose.

Tunikor

27Och de gjorde tunikor av fint linne, av vävt arbete, till Aron och till hans söner.

Turban, underkläder

28Och turbaner av fint linne och bekväma huvudbonader av fint linne och byxor av fint tvinnat linne, 29och gördeln av fint tvinnat linne och blått och purpur och scharlakansrött, en vävares arbete i färger, som Herren (Jahveh) befallt Mose.

Diadem för turbanen

30Och de gjorde den heliga plattan, en krona av rent guld och skrev en text på den som man graverar en signetring: ”Helgad till Herren (Jahveh).” 31Och de knöt en blå snodd (flätad tråd) i den för att fästa den ovanpå turbanen, som Herren (Jahveh) befallt Mose.

Invigning

32Så avslutades allt arbete med mötestältets tabernakel och Israels söner gjorde allt i enlighet med det som Herren (Jahveh) befallt Mose, så gjorde de.

Mose inspekterar arbetet

33Och de förde tabernaklet till Mose:

Tältet och alla dess möbler,

dess spännen, dess brädor, dess tvärstänger

och dess stolpar och dess socklar,

34och överdraget av rödfärgat getskinn

och överdraget av sälskinn

och avskärmningens draperi (förhänge),

35vittnesbördets ark med dess stänger och locket (nådastolen),

36bordet och alla dess redskap och skådebröden,

37den rena menoran [syftar både på att den sjuarmade ljusstaken är rituellt ren – hebr. tahar, men också på att den är tillverkad av enbart rent guld],

dess lampor, lamporna som ska sättas i ordning och oljan till ljusbäraren (ljusstaken)

38och guldaltaret

och smörjelseoljan

och den söta rökelsen

och förhänget till tältets öppning,

39bronsaltaret

och dess galler av brons,

dess stänger och alla dess redskap, vattenkaret och dess fundament,

40gårdens våder,

dess stolpar och dess socklar

och förhänget till gårdens öppning,

dess linor och dess tältpluggar

och alla redskap till tjänstgöringen i mötestältets tabernakel,

41de broderade kläderna för tjänstgöring på den heliga platsen,

de heliga kläderna till prästen Aron

och kläderna till hans söner för att tjänstgöra i prästämbetet.

42I enlighet med allt det som Herren (Jahveh) befallt Mose, så gjorde Israels söner hela arbetet. 43Och Mose såg allt arbete, och se, de hade gjort det som Herren (Jahveh) hade befallt, precis så hade de gjort det. Och Mose välsignade dem. [Herren var mycket noggrann med att allt skulle göras exakt efter ritningarna och mönstren som Mose hade fått när han var uppe på berget Sinai, se 2 Mos 25:9, 40 m.fl.]

Currently Selected:

2 Moseboken 39: SKB

Highlight

Copy