1 Moseboken 11 Popüler Kutsal Kitap Ayetleri

Paylaş

Herren sa: ”Folket är helt enat och de talar alla ett och samma språk. Detta är bara början på vad de kommer att göra [som går emot min vilja]. Ingenting de beslutar sig för att göra kommer att vara omöjligt för dem. [Det finns inga gränser för hur långt de kommer att fortsätta i sin synd.] Kom, låt oss gå ner och förvirra (röra ihop) deras språk så att de inte förstår varandra.” [Resultatet av enhet som utelämnar Gud är förvirring.]

De sa: ”Kom, låt oss bygga en stad och ett torn (hebr. migdal) som når ända upp i himlen. Då ska vårt namn bli känt, och vi behöver inte bli kringspridda över hela jorden.” [Detta går helt emot vad Gud sagt om att de skulle uppfylla hela jorden, se 1 Mos 9:17. Ett ziggurat är ett religiöst tempeltorn. Det är byggt på liknande sätt som en pyramid, men med en trappa som leder till toppen. Högst upp var den plats som kallades Babilu – ”Porten till Gud”. Här fanns ett rum med en bädd och ett bord. Man ville hålla sig väl med sina gudar genom att ge dem en plats där de kunde vila och äta. Både bokstavligt och bildligt försöker människan själv nå Gud på sina villkor genom att bygga ett torn med en trappa upp till Gud.]

Därför fick den namnet Babel, eftersom det var där Herren (Jahveh) förvirrade jordens [gemensamma] språk till ett obegripligt ”babbel”, och därifrån spridde Herren (Jahveh) ut människorna över hela jorden. [Hebr. bavel betyder att ”förvirra” och är snarlikt det babyloniska ordet babilu som betyder ”porten till Gud”. Vårt svenska ord ”babbel” kommer just från detta ord.] [Här kommer en ny ”toledot-enhet” som formar den sjätte litterära enheten (av tolv) i Första Moseboken.]

Hela jorden (världen) talade ett gemensamt språk och man uttryckte sig på samma sätt (hade ett gemensamt språk för både tal och skrift).

Men Herren steg ner för att se staden och tornet som människorna hade börjat bygga.

Så spridde Herren (Jahveh) människorna över hela jorden, och de slutade att bygga staden.