Psaltaren 119:105-120
Ditt ord är en lykta för min fot, ett ljus på min stig. Jag har svurit och hållit min ed att följa dina rättfärdiga lagar. Svårt har jag plågats, skänk mig liv, Herre, som du har sagt. Herre, ta emot min sång som ett offer, och lär mig dina lagar. Mitt liv är ständigt i fara, men jag glömmer aldrig din lag. De gudlösa gillrar fällor för mig, men jag villas inte bort från dina befallningar. Dina lagbud är min egendom för alltid, de är mitt hjärtas glädje. Jag har föresatt mig att följa dina stadgar, alltid, ända till slutet. Jag hatar vankelmod men älskar din lag. Du är mitt skydd och min sköld, jag sätter mitt hopp till ditt ord. Gå bort från mig, ni som är onda, jag vill hålla min Guds bud. Stöd mig, som du har lovat, så att jag får leva, låt inte mitt hopp bli sviket. Styrk mig, så att jag blir räddad och ständigt kan betrakta dina stadgar. Du förkastar dem som viker av från dina stadgar, deras svek leder till intet. Jordens alla gudlösa räknar du som slagg, därför älskar jag dina lagbud. Jag ryser av fruktan för dig, jag räds för dina domar.
Psaltaren 119:105-120