Romarbrevet 12:9-18

Romarbrevet 12:9-18 Svenska Kärnbibeln (SKB)

Kärleken – den okonstlade [den äkta och uppriktiga kärleken som är rättfärdig, osjälvisk och utgivande] – gör att ni avskyr [ständigt hatar] det onda, håller fast (”limmar er fast”) vid det goda, är tillgivna varandra i syskonkärleken (broderskärleken) [den ömma och vänskapliga kärlek som finns mellan barnen i Guds familj] och respektfullt (med vördnad; i ära) högaktar varandra [på ett föredömligt sätt visar varandra vägen genom att överträffa varandra i ömsesidig aktning]. [För att kärleken inte ska urvattnas till att bara bli en sentimental känsla måste den vara uppriktig, hata det onda och troget hålla fast vid det som är gott.] Den [utgivande kärleken, se vers 9] gör att ni inte slappnar av i er iver när ni brinnande i anden [hela tiden] tjänar Herren, [samtidigt som ni ständigt] gläder er i hoppet [det hopp som ger en förväntan och en framtidstro], [alltid] är uthålliga i lidandet (förföljelsen, prövningen), [och målmedvetet fortsätter att vara] ihärdiga i bönen [i orubblig styrka utan att ge upp]. Den [utgivande kärleken, se vers 9] gör att ni hjälper de heliga [materiellt och praktiskt] med vad de behöver och strävar efter (är ivriga att visa) gästfrihet. [Följande uppmaningar handlar om hur man ska bemöta andra människor.] Välsigna (tala väl om) dem som förföljer er, välsigna (tala väl om) dem och förbanna dem inte. [”Välsigna” betyder att tala väl om någon. Denna vers ger ledning i hur vi ska agera när människor, både troende och icke-troende, behandlar oss illa. Tala inte illa om dem, utan be att de får uppleva Guds välsignelser. Kärleken önskar alltid det bästa för människor oavsett vem de är. Den gamla naturen vill förbanna, men Gud önskar att vi ber honom att välsigna dem, se Matt 5:44Luk 6:28Apg 7:601 Kor 4:12.] Gläd er med dem som gläder sig och gråt med dem som gråter. [Det svenska ordspråket ”Delad glädje är dubbel glädje, delad sorg är halv sorg” beskriver på ett fint sätt vad som sker när vi delar glädje och sorg med varandra.] Lev i harmoni med varandra (tänk dig in i andras situation, var eniga). [Ordagrant ”ha samma sinne mot varandra”. Denna enhet behöver inte betyda att alla tycker exakt lika i alla småfrågor, det handlar snarare om en ömsesidig förståelse av Guds synsätt. Det handlar också om ett känslomässigt engagemang i andras liv och situation. Detta är något som både föregående vers och fortsättningen på vers 16 talar om.] Tänk inte högfärdigt (låt inte tankarna vandra i väg om din egen överlägsenhet), utan var delaktiga i det [personer, uppdrag, sammanhang] som är smått (har låg status i världens ögon). [Bli aldrig så stor så att du inte kan umgås med enkla människor eller engagera dig i oansenliga uppgifter och tjäna i små sammanhang. Den som är trogen i smått är trogen också i stort, se Luk 6:10.] Var inte visa i era egna ögon [ha inte för stora tankar om er själva – tro inte att ni vet allt]! Löna inte ont med ont, tänk på (planera för, ordagrant ”tänk på förhand om”) vad som är gott (rätt, värt att prisas) i alla människors ögon. [1 Tim 3:7] Om det är möjligt, och så mycket det beror på er, lev i frid med alla människor.

Romarbrevet 12:9-18

Romarbrevet 12:9-18 B2000Romarbrevet 12:9-18 B2000Romarbrevet 12:9-18 B2000