Psaltaren 55:12-23
Psaltaren 55:12-23 Bibel 2000 (B2000)
Fördärv råder i staden, våld och svek lämnar aldrig dess torg. Om jag smädades av en fiende, då kunde jag bära det, om jag förnedrades av en ovän, då kunde jag dra mig undan, men du är ju min like, min vän och min förtrogne — vi gladdes åt att gå sida vid sida i skaran i Guds hus. Må de överrumplas av döden, levande fara ner i dödsriket, ty ondskan bor mitt ibland dem! Men jag ropar till Gud, och Herren skall rädda mig. Morgon och kväll och mitt på dagen suckar jag och klagar, och han skall höra mig. Han gör mig fri och trygg när fienderna rycker an och söker strid med mig. Gud skall höra mig och förödmjuka dem, han som sedan urtiden sitter på tronen. Ty de ändrar sig aldrig och fruktar inte Gud. Han kränkte freden och svek givna löften. Hans ord är halare än smör, men hans hjärta vill strid. Hans tal är lenare än olja och ändå ett blottat svärd. Kasta din börda på Herren, han skall sörja för dig. Aldrig låter han den rättfärdige svikta.
Psaltaren 55:12-23 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Den är full av fördärv, förtryck och svek viker ej från dess torg. Det är inte en fiende som hånar mig, det kunde jag stå ut med. Det är inte min ovän som förhäver sig mot mig, för honom kunde jag gömma mig. Men det är du, min jämlike, min vän och förtrogne - vi som levde i ljuvlig förtrolighet, vi som gick till Guds hus i högtidsskaran. Låt döden komma över dem, låt dem fara levande ner i dödsriket, ty ondska råder i deras boning, i deras hjärta. Men jag ropar till Gud, och HERREN skall frälsa mig. Afton, morgon och middag vill jag sucka och klaga, och han skall höra min röst. Han friköper min själ och ger den frid så att de inte kan komma mig nära, ty de är många som står mig emot. Gud skall höra mig och förödmjuka dem, han som sitter på sin tron sedan urminnes tid. Sela. Ty de ändrar sig inte, de fruktar inte Gud. Den mannen bär hand på sina vänner, han bryter sitt förbund. Orden i hans mun är halare än smör, men stridslust fyller hans hjärta. Hans ord är lenare än olja, ändå är de dragna svärd. Kasta din börda på HERREN, han skall uppehålla dig. Aldrig skall han låta den rättfärdige vackla.
Psaltaren 55:12-23 Svenska 1917 (SVEN)
ja, fördärv råder därinne, och från dess torg vika icke förtryck och svek. Se, det är icke en fiende som smädar mig, det kunde jag fördraga; det är icke min ovän som förhäver sig mot mig, för honom kunde jag gömma mig undan. Nej, du gör det, du som var min jämlike, min vän och förtrogne, du som levde med mig i ljuvlig förtrolighet, du som i Guds hus gick med mig i högtidsskaran. Döden komme över dem oförtänkt, levande fare de ned i dödsriket; ty ondska råder i deras boning, i deras hjärtan. Men jag ropar till Gud; HERREN skall frälsa mig. Afton och morgon och middag vill jag utgjuta mitt bekymmer och klaga, och han skall höra min röst. Han förlossar min själ och skaffar henne ro, så att de icke komma vid mig; ty de äro många, som stå mig emot. Gud skall höra det och giva dem svar, han som sitter på sin tron av ålder. Sela. Ty de vilja icke ändra sig, och de frukta ej Gud. Den mannen bär händer på sin vän; han bryter sitt förbund. Orden i hans mun äro hala såsom smör, men stridslust fyller hans hjärta; hans ord äro lenare än olja, dock äro de dragna svärd. Kasta din börda på HERREN, han skall uppehålla dig; han skall i evighet icke tillstädja att den rättfärdige vacklar. [ (Psalms 55:24) Gud, du skall störta dem ned i gravens djup; de blodgiriga och falska skola ej nå sin halva ålder. Men jag förtröstar på dig. ]
Psaltaren 55:12-23 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Den är full av fördärv, förtryck och svek viker inte från dess torg. Det är inte en fiende som hånar mig, det kunde jag bära. Det är inte min ovän som förhäver sig mot mig, för honom kunde jag gömma mig. Nej, det är du, min like, min vän och förtrogne – vi som levde i ljuvlig förtrolighet, vi som gick till Guds hus i högtidsskaran! Låt döden drabba dem, låt dem gå levande ner i dödsriket, för ondskan råder i deras boning, mitt ibland dem. Men jag ropar till Gud, och HERREN ska frälsa mig. Afton, morgon och middag vill jag sucka och klaga, och han ska höra min röst. Han friköper min själ och fredar mig så att de inte kan närma sig, för det är många som är emot mig. Gud ska höra mig och förödmjuka dem, han som från urminnes tid sitter på sin tron. Sela De ändrar sig inte, de fruktar inte Gud. Han bär hand på sina vänner, han kränker sitt förbund. Hans mun är halare än smör, men han har strid i sitt hjärta. Hans ord är lenare än olja, men de är dragna svärd. Kasta din börda på HERREN, han ska ta hand om dig. Han låter aldrig den rättfärdige vackla.
Psaltaren 55:12-23 nuBibeln (NUB)
Våldet har tagit överhanden, och förtryck och svek lämnar aldrig dess torg. Om det hade varit en fiende som hånat mig, hade jag kunnat stå ut med det. Om det hade varit en ovän som satt sig upp mot mig, kunde jag ha gömt mig för honom. Men det var du, min jämlike, min vän, min förtrogne. Vi gick i underbar gemenskap i folkskaran till Guds hus. Låt döden utan varning ta dem, låt dem fara levande ner i dödsriket, för ondskan bor i och mitt ibland dem. Men jag vill ropa till Gud, och HERREN ska rädda mig. Både morgon, middag och kväll suckar jag och klagar högt inför honom, och han ska lyssna till mig. Han befriar mig och ger mig frid, när fienderna anfaller mig, hur många mina motståndare än är. Gud ska höra mig och förödmjuka dem, han som har regerat i evigheter, séla, dessa som aldrig ändrar sig och som inte fruktar Gud. Han gav sig på dem som levde i fred med honom, han våldförde sig på sitt förbund. Hans ord var hala som smör, men hans hjärta var fyllt av stridslust. Hans tal var lenare än olja och ändå ett draget svärd. Lämna din börda till HERREN! Han ska ta hand om dig. Han låter aldrig den rättfärdige vackla.