Psaltaren 53:1-6
Psaltaren 53:1-6 nuBibeln (NUB)
Dåren säger för sig själv: ”Det finns ingen Gud!” De är onda, deras handlingar är fördärvliga, det finns ingen som gör det goda. Från himlen ser Gud ner på människorna för att se om det finns någon med förstånd, någon som frågar efter Gud. Men alla har vänt sig bort, alla är lika korrumperade. Det finns ingen som gör det goda, inte en enda. Förstår de då ingenting, de som gör orätt, de som äter mitt folk som man äter bröd, de som inte ber till Gud? Men de ska bli skräckslagna, när ingenting finns att frukta. Gud strör omkring deras ben som lägrar sig mot dig. Du låter dem komma på skam, för Gud förkastar dem.
Psaltaren 53:1-6 Svenska Folkbibeln (SFB98)
För sångmästaren, till mahalát, en sång av David. Dåren säger i sitt hjärta: "Det finns ingen Gud." Onda och avskyvärda är deras gärningar, ingen finns som gör det goda. Gud blickar ner från himlen på människors barn för att se om det finns någon förståndig, någon som söker Gud. Alla har avfallit, alla är fördärvade. Ingen finns som gör det goda, inte en enda. Förstår de ingenting, alla dessa ogärningsmän, som äter mitt folk som om de åt bröd och som inte åkallar Gud? Där grips de av förfäran men ingenting finns att frukta, ty Gud skingrar deras ben när de lägrar sig mot dig. Du låter dem komma på skam, ty Gud har förkastat dem.
Psaltaren 53:1-6 Karl XII 1873 (SK73)
En undervisning Davids, i chorenom ymsom till att föresjunga. De galne säga i sitt hjerta: Det är ingen Gud till; de doga intet, och äro en styggelse vordne uti deras onda väsende; ingen är som godt gör. Gud såg af himmelen uppå menniskors barn, att han måtte se, om der någor förståndig vore, den efter Gud frågade. Men de äro alle affallne, och allesammans odugelige; der är ingen, som godt gör, ja, icke en. Vilja då de ogerningsmän icke låta säga sig, de der mitt folk fräta, på det de skola föda sig? Gud åkalla de intet. Men der frukta de sig, der intet fruktande är; ty Gud förskingrar de plågares ben. Du gör dem till skam, ty Gud förmår dem. Ack, att den hjelp utaf Zion öfver Israel komma måtte, och Gud sitt fångna folk förlöste; så skulle Jacob fröjda sig, och Israel glad vara.
Psaltaren 53:1-6 Svenska 1917 (SVEN)
För sångmästaren, till Mahalát; en sång av David. Dårarna säga i sina hjärtan: »Det finnes ingen Gud.» Fördärv och styggelse är deras onda verk; ingen finnes, som gör vad gott är. Gud skådar ned från himmelen på människors barn, för att se om det finnes någon förståndig, någon som söker Gud. Nej, alla hava de avfallit, allasammans äro de fördärvade; ingen finnes, som gör vad gott är, det finnes icke en enda. Hava de då intet fått förnimma, dessa ogärningsmän, dessa som uppäta mitt folk, likasom åte de bröd, och som icke åkalla Gud? Jo, där överföll dem förskräckelse, varest intet förskräckligt var; ty Gud förströdde deras ben, när de lägrade sig mot dig. Så lät du dem komma på skam, ja, Gud förkastade dem. [ (Psalms 53:7) Ack att från Sion komme frälsning för Israel! När Gud vill åter upprätta sitt folk, då skall Jakob fröjda sig, då skall Israel vara glad. ]
Psaltaren 53:1-6 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Dåren säger i sitt hjärta: "Det finns ingen Gud." Onda och vidriga är deras gärningar, ingen finns som gör det goda. Gud blickar ner från himlen över människors barn för att se om det finns någon som förstår, någon som söker Gud. Men alla har avfallit, alla är fördärvade. Ingen finns som gör det goda, inte en enda. Förstår de ingenting, alla dessa förbrytare som äter mitt folk som bröd och inte åkallar Gud? Där grips de av skräck, men det finns inget att frukta, för Gud skingrar deras ben när de belägrar dig. Du får dem att skämmas, för Gud har förkastat dem.
Psaltaren 53:1-6 nuBibeln (NUB)
Dåren säger för sig själv: ”Det finns ingen Gud!” De är onda, deras handlingar är fördärvliga, det finns ingen som gör det goda. Från himlen ser Gud ner på människorna för att se om det finns någon med förstånd, någon som frågar efter Gud. Men alla har vänt sig bort, alla är lika korrumperade. Det finns ingen som gör det goda, inte en enda. Förstår de då ingenting, de som gör orätt, de som äter mitt folk som man äter bröd, de som inte ber till Gud? Men de ska bli skräckslagna, när ingenting finns att frukta. Gud strör omkring deras ben som lägrar sig mot dig. Du låter dem komma på skam, för Gud förkastar dem.
Psaltaren 53:1-6 Svenska Kärnbibeln (SKB)
Till (för) ledaren. [Beskriver någon som utmärker sig – som är strålande och framstående inom sitt område. Syftar dels på föreståndaren för tempelmusiken men även på Messias, den strålande morgonstjärnan, se Upp 22:16 och inledningen till Psaltaren.] Till mahalát. En undervisning (instruktion, välskriven sång – hebr. maskil) av (till) David. [Ordet mahalat finns bara här och i inledningen till Psalm 88, se Ps 88:1. Troligtvis har det att göra med sorg, och indikerar en sorgsen melodi.] ______ Dåren (den moraliskt förtvinade, den som är på väg att tyna bort) säger i sitt hjärta (till sig själv): ”Det finns ingen Gud (han bryr sig inte).” [Ps 10:4] De [människor som inte vill veta av Gud] är fördärvade (förstörda, som ödelagda städer), de har begått avskyvärda handlingar, ingen gör det goda. [Ordet ”fördärvade” används första gången om tillståndet på jorden innan syndafloden, se 1 Mos 6:11.] Gud (Elohim) skådar ner från himlen på människosläktet (Adams barn), för att se om det finns någon som är förståndig (lever vist), någon som frågar efter (söker, tar sin tillflykt till, ofta träder fram inför) Gud. [Även denna vers för tankarna tillbaka till Första Moseboken och hur Gud kom ner för att se vad människorna gjorde när de byggde Babels torn, se 1 Mos 11:5.] Alla har vikit av [från den rätta vägen, söker inte Gud], tillsammans, alla har blivit moraliskt korrupta (har de härsknat och stinker); ingen gör det som är rätt, inte en enda en. [Paulus citerar från denna vers, se Rom 3:10-12. Den leder till slutsatsen att ”alla har syndat och saknar härligheten från Gud.” Ordet för ”har blivit moraliskt korrupta”, hebreiska alach, är ovanligt. Det återfinns bara i parallellpsalmen Ps 14:3 och i Job 15:16. Det används om mjölk som blivit sur och kött som ruttnar, men också om moraliskt förfall. Människan var god från början, men har blivit moraliskt fördärvad. Kontrasten förstärks också av att första ordet är ”alla” och det sista är det lägsta antalet ett, och inte ens ”en enda”. Se också Matt 5:13Rom 1:22Kol 4:6.] Förstår de ingenting (lär de sig aldrig), de som gör det onda? De äter (förtär) mitt folk på samma sätt som de äter (förtär) bröd, de ropar inte (höjer inte sin röst i bön) till Gud (Elohim). [Lika naturligt och alldagligt som att äta bröd, slukar och förgör dessa onda Guds folk. De söker inte Herren, de förkastar Guds existens och hans sanningar.] Där står de, helt skräckslagna (ordagrant ”förskräckta förskräcks de”), utan att det finns något att vara rädd för eftersom Gud (Elohim) har skingrat benen (låtit dem försvinna) på dem som belägrade dig, du har fått dem att skämmas eftersom Gud har förkastat dem.
Psaltaren 53:1-6 Bibel 2000 (B2000)
För körledaren. En dikt av David. Dårarna tänker: »Det finns ingen Gud.« De handlar fördärvligt och skändligt, ingen gör det goda. Gud blickar ner från himlen, han ser på människosläktet: Finns det någon som är klok, någon som söker sig till Gud? Men alla har avfallit, alla är fördärvade. Ingen gör det goda, ingen enda. Har de ingenting lärt, dessa ogärningsmän, som lever på mitt folk, äter det som bröd och aldrig åkallar Gud? Så drabbas de av skräck — en oväntad skräck — ty Gud strör omkring de gudlösas ben. De står där med skam, ty Gud förkastar dem.