Psaltaren 35:11-18
Psaltaren 35:11-18 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Falska vittnen träder fram, de frågar mig om sådant som jag inte vet. De lönar mig med ont för gott, min själ är övergiven. Jag bar sorgdräkt när de var sjuka, jag kuvade min själ med fasta och bad med nersänkt huvud. Jag handlade som om det gällt min vän, min bror. Lik den som sörjer sin mor gick jag sorgklädd och nerböjd. Men de gläder sig över mitt fall, de gaddar ihop sig, onda människor gaddar ihop sig mot mig - jag vet ej varför. De hånar mig utan uppehåll. Bland gudlösa som hånar för en kaka bröd, gnisslar de tänder mot mig. Herre, hur länge skall du se på? Befria min själ från deras ödeläggelse, mitt dyrbara liv undan lejonen. Då skall jag tacka dig i den stora församlingen, bland mycket folk skall jag prisa dig.
Psaltaren 35:11-18 Svenska 1917 (SVEN)
Orättfärdiga vittnen träda fram; de utfråga mig om det jag icke vet. De löna mig med ont för gott; övergiven är min själ. Jag åter bar sorgdräkt, när de voro sjuka, jag späkte min själ med fasta, jag bad med nedsänkt huvud; såsom gällde det min vän, min broder, så skickade jag mig; lik den som sörjer sin moder gick jag sorgklädd och lutande. Men de glädja sig över mitt fall och rota sig samman; ja, eländiga människor, som jag icke känner, rota sig samman mot mig, de smäda mig utan uppehåll. Dessa gudlösa, som driva gyckel för en kaka bröd, bita ihop tänderna mot mig. Herre, huru länge skall du se härpå? Ryck min själ undan det fördärv de bereda, och mitt liv undan lejonen. Då skall jag tacka dig i den stora församlingen, och bland mycket folk skall jag lova dig.
Psaltaren 35:11-18 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Falska vittnen träder fram, de frågar mig om saker jag inte vet. De lönar mig med ont mot gott, min själ är övergiven. Men jag gick i sorgdräkt när de var sjuka, jag späkte min själ med fasta och bad med böjt huvud. Jag gjorde som för min vän, som för min bror, jag gick sorgklädd och böjd som när man sörjer sin mor. Men när jag faller gläder de sig och gaddar ihop sig, uslingar jag inte känner gaddar ihop sig mot mig. De river i mig utan uppehåll. Bland gudlösa som hånar för en kaka bröd gnisslar de tänder mot mig. Herre, hur länge ska du se på? Befria min själ från deras härjningar, mitt dyrbara liv från lejonen. Jag ska tacka dig i den stora församlingen, prisa dig bland mycket folk.
Psaltaren 35:11-18 nuBibeln (NUB)
Falska vittnen kommer emot mig. De frågar mig om sådant som jag inte vet något om. De lönar mig med ont för gott, jag är övergiven. När de var sjuka, klädde jag mig i säcktyg, jag ödmjukade mig själv med fasta, men min bön återvände bara till mig. Som om det varit min vän eller bror eller som i sorg efter en mor gick jag sorgklädd och nerböjd. Men nu när jag själv snubblade, samlades de i skadeglädje. De samlades mot mig för anfall utan att jag visste något. De hånar mig utan hejd. De mobbar mig hånfullt, liksom de gudlösa, och gnisslar tänder mot mig. HERRE, hur länge ska du se på? Rädda mig från deras illgärningar, mitt dyrbara liv från dessa lejon! Jag ska då tacka dig inför den stora församlingen, prisa dig inför folkhopen.
Psaltaren 35:11-18 Bibel 2000 (B2000)
Falska vittnen träder fram. Man förhör mig om det jag inte vet, man lönar mig med ont för gott, jag är övergiven. När de var sjuka klädde jag mig i säckväv, jag späkte mig med fastor och bad med huvudet sänkt, som för en vän, en bror. Som i sorg efter en mor gick jag svartklädd och böjd. Men när jag snubblade gladdes de och gick samman, de gick samman mot mig för att slå, och jag anade ingenting. De rev och klöste utan hejd. De hånar mig skamlöst, de visar tänderna mot mig. Herre, hur länge skall du se på? Befria mig från deras grymheter, rädda mitt liv från lejonen! Då skall jag tacka dig i tempelskaran, prisa dig bland allt folket.