Psaltaren 126:1-6

Psaltaren 126:1-6 Svenska Kärnbibeln (SKB)

En pilgrimssång (en vallfartsång; ”en sång från/för dem som vandrar upp”). [Oavsett varifrån man kommer så går man alltid upp till Jerusalem.] ______ När Herren (Jahveh) förde tillbaka Sions fångar ... det var som om vi drömde (det kändes helt overkligt; vi kunde knappt tro att det var sant). [Syftar troligtvis på återtåget från exilen, se 2 Krön 36:22-23Esra 1. Verbroten för att drömma (hebr. chalam) har även betydelsen ”att vara stark; bli stark”.] Då fylldes vår mun med skratt, och vår tunga med jubel (höga triumferande glädjerop). Då sa man bland hednafolken: ”Herren (Jahveh) har gjort stora ting med dem!” Herren (Jahveh) har gjort något stort med oss; vi är glada. För tillbaka våra fångar, Herre (Jahveh), på samma sätt som strömmarna i Negev [öknen i söder]. [Fårorna i Negevöknen i södra Israel är torra större delen av året, men fylls plötsligt med strömmande vatten under några få timmar när vinterfloden kommer.] [Vers 5 formar en kiasm där kontrasten mellan tårar och jubel står centralt inramad av verben för att så och skörda. Hebreiska prepositionen bet (i) betonar hur både sorgen och glädjen involverar hela personen – de sår och skördar inte med tårar och jubel, utan i tårar och jubel.] De som sår i tårar – i jubel (höga triumferande glädjerop) ska de skörda. [Matt 5:4] Den som går ut [går fram och tillbaka] gråtande (under sorg), bärande på sitt [dyrbara, sista] utsäde – han ska [utan tvekan] återvända med jubel (höga triumferande glädjerop), bärande på sina kärvar. [Han ska få bärga in en rikligt välsignad skörd!]