Psaltaren 119:89-136
Psaltaren 119:89-136 Svenska Folkbibeln (SFB98)
För evigt, HERRE, står ditt ord fast i himlen. Från släkte till släkte varar din trofasthet, du har grundat jorden och den består. Enligt dina domslut består den än i dag, ty allting måste tjäna dig. Om inte din undervisning varit min glädje, hade jag förgåtts i mitt elände. Jag skall aldrig glömma dina befallningar, ty genom dem håller du mig vid liv. Jag är din, fräls mig, ty jag begrundar dina befallningar. De ogudaktiga vaktar på mig för att förgöra mig, men jag aktar på dina vittnesbörd. På all fullkomlighet har jag sett en gräns, men ditt bud är omätligt i vidd. Hur kär har jag inte din undervisning! Hela dagen begrundar jag den. Dina bud gör mig visare än mina fiender, ty för evigt är de hos mig. Jag är klokare än alla mina lärare, ty jag begrundar dina vittnesbörd. Jag är förståndigare än de gamla, ty jag tar dina befallningar i akt. Jag håller mina fötter borta från alla onda vägar för att ta vara på ditt ord. Jag viker ej från dina domslut, ty du undervisar mig. Hur ljuvligt smakar inte ditt tal! Det är sötare än honung för min mun. Genom dina befallningar får jag förstånd, därför hatar jag alla lögnens vägar. Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig. Jag har svurit och hållit min ed: Att följa dina rättfärdiga domslut. Jag plågas svårt, HERRE, håll mig vid liv enligt ditt ord! Låt min muns frivilliga offer glädja dig, HERRE, lär mig dina domslut. Mitt liv är ständigt i min hand, men jag glömmer ej din undervisning. De ogudaktiga lägger ut snaror för mig, men jag far ej vilse från dina befallningar. Jag har dina vittnesbörd till min eviga arvedel, de är mitt hjärtas fröjd. Jag har vänt mitt hjärta till att göra efter dina stadgar, alltid, ända till slutet. Jag hatar dem som vacklar hit och dit, men din undervisning älskar jag. Du är mitt beskydd och min sköld, jag hoppas på ditt ord. Vik bort ifrån mig, ni onda, jag vill ta min Guds bud i akt. Uppehåll mig enligt ditt tal, så att jag får leva. Låt mig inte komma på skam med mitt hopp. Stöd mig så att jag blir frälst och ständigt kan betrakta dina stadgar. Du förkastar alla dem som far vilse från dina stadgar, ty de är falska och svekfulla. Alla ogudaktiga på jorden kastar du bort som slagg, därför har jag dina vittnesbörd kära. Av fruktan för dig ryser mitt kött, jag bävar för dina domar. Jag har gjort vad som är rätt och rättfärdigt, överlämna mig inte åt mina förtryckare. Tag dig an din tjänares sak och låt det gå honom väl, låt inte de fräcka förtrycka mig. Mina ögon längtar efter din frälsning, efter din rättfärdighets ord. Handla med din tjänare enligt din nåd och lär mig dina stadgar. Jag är din tjänare, ge mig förstånd så att jag lär känna dina vittnesbörd. Det är tid för HERREN att handla, ty de har gjort din undervisning om intet. Därför älskar jag dina bud mer än guld, ja, mer än fint guld. Därför håller jag alla dina befallningar för rätta, jag hatar lögnens alla vägar. Underbara är dina vittnesbörd, därför tar min själ dem i akt. När dina ord öppnas, ger de ljus och skänker förstånd åt enkla människor. Jag spärrar upp min mun och flämtar, ty jag längtar ivrigt efter dina bud. Vänd dig till mig och var mig nådig, så som du gör med dem som älskar ditt namn. Gör mina steg fasta genom ditt tal, låt ingen synd bli mig övermäktig. Befria mig från människors förtryck, jag vill hålla fast vid dina befallningar. Låt ditt ansikte lysa över din tjänare och lär mig dina stadgar. Strömmar av tårar rinner från mina ögon, därför att man inte tar vara på din undervisning.
Psaltaren 119:89-136 Karl XII 1873 (SK73)
Herre, ditt ord blifver evinnerliga, så vidt som himmelen är. Din sanning varar i evighet; du hafver tillredt jordena, och hon blifver ståndandes. Det blifver dagliga efter ditt ord; ty all ting måste tjena dig. Om din lag icke hade min tröst varit, så vore jag förgången i mitt elände. Jag vill aldrig förgäta dina befallningar; ty du vederqvicker mig med dem. Jag är din, hjelp mig; ty jag söker dina befallningar. De ogudaktige vakta uppå mig, att de måga förgöra mig; men jag aktar uppå din vittnesbörd, Jag hafver på all ting en ända sett; men ditt bud är varaktigt. Huru hafver jag din lag så kär; dageliga talar jag derom. Du gör mig med ditt bud visare, än mina fiender äro; ty det är evinnerliga min skatt. Jag är lärdare, än alle mine lärare; ty din vittnesbörd äro mitt tal. Jag är förståndigare, än de gamle; ty jag håller dina befallningar. Jag förtager minom fotom alla onda vägar, att jag må hålla din ord. Jag viker icke ifrå dina rätter; ty du lärer mig. Din ord äro minom mun sötare än hannog. Ditt ord gör mig förståndigan; derföre hatar jag alla falska vägar. Ditt ord är mina fötters lykta, och ett ljus på minom vägom. Jag svär, och vill hållat, att jag dina rättfärdighets rätter hålla vill. Jag är svårliga plågad; Herre, vederqvick mig efter ditt ord. Låt dig behaga, Herre, mins muns välviljoga offer, och lär mig dina rätter. Jag bär mina själ i mina händer alltid, och jag förgäter icke din lag. De ogudaktige sätta mig snaror; men jag far icke vill ifrå dina befallningar. Din vittnesbörd äro mitt eviga arf; ty de äro mins hjertas fröjd. Jag böjer mitt hjerta till att göra efter dina rätter alltid och evinnerliga. Jag hatar de ostadiga andar, och älskar din lag. Du äst mitt beskärm och sköld; jag hoppas uppå ditt ord. Viker ifrå mig, I onde; jag vill hålla min Guds bud. Uppehåll mig igenom ditt ord, att jag må lefva; och låt mig icke på skam komma med mitt hopp. Stärk mig, att jag må blifva salig; så vill jag alltid lust hafva till dina rätter. Du förtrampar alla dem som villa gå om dina rätter; ty deras bedrägeri är alltsammans lögn. Du bortkastar alla ogudaktiga på jordene som slagg; derföre älskar jag din vittnesbörd. Jag fruktar mig för dig, så att mitt kött skälfver; och förskräcker mig for dina rätter. Jag aktar uppå rätt och rättfärdighet; öfvergif mig icke dem som mig öfvervåld göra vilja. Beskärma du din tjenare, och tröst honom, att de stolte icke göra mig öfvervåld. Mina ögon trängta efter dina salighet, och efter dine rättfärdighets ord. Handla med dinom tjenare efter dina nåd; och lär mig dina rätter. Jag är din tjenare; undervisa mig, att jag må känna din vittnesbörd. Det är tid, att Herren gör der något till; de hafva omintetgjort din lag. Derföre älskar jag din bud, öfver guld och öfver fint guld. Derföre håller jag rätt fram i alla dina befallningar; jag hatar allan falskan väg. Underliga äro din vittnesbörd, derföre håller dem min själ. När ditt ord uppenbaradt varder, så fröjdar det, och gör de enfaldiga visa. Jag öppnar min mun, och begärar din bud; ty mig längtar efter dem. Vänd dig till mig, och var mig nådelig, såsom du plägar göra dem som ditt Namn älska. Låt min gång viss vara i dino orde, och låt ingen orätt öfver mig råda. Förlös mig ifrå menniskors orätt; så vill jag hålla dina befallningar. Låt ditt ansigte lysa öfver din tjenare, och lär mig dina rätter. Mine ögon flyta med vatten, att man icke håller din lag.
Psaltaren 119:89-136 Svenska 1917 (SVEN)
Evinnerligen, HERRE, står ditt ord fast i himmelen. Från släkte till släkte varar din trofasthet; du har grundat jorden, och den består. Till att utföra dina rätter består allt än i dag, ty allting måste tjäna dig. Om din lag icke hade varit min lust, så hade jag förgåtts i mitt elände. Aldrig skall jag förgäta dina befallningar, ty genom dem har du behållit mig vid liv. Jag är din, fräls mig; ty jag begrundar dina befallningar. På mig vakta de ogudaktiga för att förgöra mig; men jag aktar på dina vittnesbörd. På all annan fullkomlighet har jag sett en ände, men ditt bud är omätligt i vidd. Huru kär har jag icke din lag! Hela dagen begrundar jag den. Visare än mina fiender äro, göra mig dina bud, ty de tillhöra mig för evig tid. Jag är klokare än alla mina lärare, ty jag begrundar dina vittnesbörd. Jag är förståndigare än de gamle, ty jag tager dina befallningar i akt. Jag avhåller mina fötter ifrån alla onda vägar, för att jag må hålla ditt ord. Jag viker icke ifrån dina rätter, ty du undervisar mig. Huru ljuvt för min tunga är icke ditt tal! Det är ljuvare än honung för min mun. Av dina befallningar får jag förstånd; därför hatar jag alla lögnens vägar. Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig. Jag har svurit och hållit det: att taga din rättfärdighets rätter i akt. Jag är storligen plågad; HERRE, behåll mig vid liv efter ditt ord. Låt min muns frivilliga offer behaga dig, HERRE, och lär mig dina rätter. Jag bär min själ alltid i min hand, men jag förgäter icke din lag. De ogudaktiga lägga ut snaror för mig, men jag far icke vilse från dina befallningar. Jag har dina vittnesbörd till min eviga arvedel, ty de äro mitt hjärtas fröjd. Jag har böjt mitt hjärta till att göra efter dina stadgar, alltid och intill änden. Jag hatar dem som halta på båda sidor, men din lag har jag kär. Du är mitt beskärm och min sköld; jag hoppas på ditt ord. Viken bort ifrån mig, I onde; jag vill taga min Guds bud i akt. Uppehåll mig efter ditt tal, så att jag får leva, och låt mig icke komma på skam med mitt hopp. Stöd mig, så att jag varder frälst, så vill jag alltid se med lust på dina stadgar. Du aktar för intet alla som fara vilse från dina stadgar, ty förgäves är deras svek. Du förkastar såsom slagg alla ogudaktiga på jorden; därför har jag dina vittnesbörd kära. Av fruktan för dig ryser mitt kött, och jag rädes för dina domar. Jag övar rätt och rättfärdighet; du skall icke överlämna mig åt mina förtryckare. Tag dig an din tjänares sak, och låt det gå honom väl; låt icke de fräcka förtrycka mig. Mina ögon trängta efter din frälsning och efter din rättfärdighets tal. Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar. Jag är din tjänare; giv mig förstånd, så att jag kan känna dina vittnesbörd. Det är tid för HERREN att handla, ty de hava gjort din lag om intet. Därför har jag dina bud kära mer än guld, jag, mer än fint guld. Därför håller jag alla dina befallningar i allo för rätta, men alla lögnens vägar hatar jag. Underbara äro dina vittnesbörd, därför tager min själ dem i akt. När dina ord upplåtas, giva de ljus och skänka förstånd åt de enfaldiga. Jag iar upp min mun och flämtar, ty jag längtar ivrigt efter dina bud. Vänd dig till mig och var mig nådig, såsom rätt är mot dem som hava ditt namn kärt. Gör mina steg fasta genom ditt tal, och låt ingen orätt varda mig övermäktig. Förlossa mig från människors förtryck, så vill jag hålla dina befallningar. Låt ditt ansikte lysa över din tjänare, och lär mig dina stadgar. Vattenbäckar rinna ned från mina ögon, därför att man icke håller din lag.
Psaltaren 119:89-136 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
För evigt, HERRE, står ditt ord fast i himlen. Från släkte till släkte varar din trofasthet. Du har grundat jorden och den ska bestå. Genom dina domar består den än i dag, för allting måste tjäna dig. Om inte din undervisning var min glädje, skulle jag gå under i mitt lidande. Jag ska aldrig glömma dina befallningar, för genom dem ger du mig liv. Jag är din, fräls mig, för jag begrundar dina befallningar. De gudlösa vaktar på mig för att förgöra mig, men jag aktar på dina vittnesbörd. På all fullkomlighet har jag sett en gräns, men ditt bud är ofantligt. Vad jag älskar din undervisning! Hela dagen begrundar jag den. Dina bud gör mig visare än mina fiender, de är hos mig för evigt. Jag är klokare än alla mina lärare, för jag begrundar dina vittnesbörd. Jag förstår mer än de gamla, för jag håller dina befallningar. Jag håller mina fötter borta från varje ond väg för att följa ditt ord. Jag viker inte från dina domar, för du undervisar mig. Vad ljuvligt ditt ord är på min tunga, sötare än honung i min mun! Av dina befallningar får jag förstånd, därför hatar jag lögnens alla vägar. Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig. Jag har gett min ed och hållit den: att följa dina rättfärdiga domar. Jag är svårt plågad, HERRE. Ge mig liv enligt ditt ord! Låt min muns frivilliga offer glädja dig, HERRE, och lär mig dina domar. Mitt liv är ständigt i min hand, men jag glömmer inte din undervisning. De gudlösa lägger snaror för mig, men jag villas inte bort från dina befallningar. Jag har fått dina vittnesbörd som min eviga arvedel. De är mitt hjärtas fröjd. Jag har vänt mitt hjärta till att följa dina stadgar för evigt, ända till slutet. Jag hatar dem som vacklar hit och dit, men din undervisning älskar jag. Du är mitt skydd och min sköld, jag hoppas på ditt ord. Försvinn ifrån mig, ni som gör det onda! Jag vill hålla min Guds bud. Stöd mig enligt ditt ord så att jag får leva, låt mig inte behöva skämmas med mitt hopp. Stärk mig så att jag blir frälst och ständigt får fokusera på dina stadgar. Du förkastar alla som villar bort sig från dina stadgar, för de är falska och svekfulla. Jordens alla gudlösa röjer du bort som slagg. Därför älskar jag dina vittnesbörd. Mitt kött ryser av fruktan för dig, jag bävar för dina domar. Jag har gjort vad som är rätt och rättfärdigt. Utlämna mig inte åt mina förtryckare! Gå i god för din tjänare och låt det gå honom väl. Låt inte de fräcka förtrycka mig! Mina ögon längtar efter din frälsning, efter din rättfärdighets ord. Handla med din tjänare efter din nåd och lär mig dina stadgar. Jag är din tjänare, ge mig förstånd så att jag lär känna dina vittnesbörd. Tiden är inne för HERREN att handla, de har upphävt din undervisning. Därför älskar jag dina bud mer än guld, än renaste guld. Därför ger jag alla dina befallningar rätt. Jag hatar lögnens alla vägar. Underbara är dina vittnesbörd, därför tar min själ vara på dem. När dina ord öppnas, ger de ljus och förstånd åt enkla människor. Jag öppnar min mun och flämtar, för jag längtar efter dina bud. Vänd dig till mig och förbarma dig över mig, så som du gör med dem som älskar ditt namn. Gör mina steg fasta genom ditt ord, låt ingen ondska få makt över mig. Befria mig från människors förtryck! Jag vill hålla fast vid dina befallningar. Låt ditt ansikte lysa över din tjänare och lär mig dina stadgar. Strömmar av tårar rinner från mina ögon, för de tar inte vara på din undervisning.
Psaltaren 119:89-136 nuBibeln (NUB)
HERRE, ditt ord står fast för evigt i himlen. Din trofasthet består från generation till generation. Du har skapat jorden, och den består. Enligt dina beslut består den, för allting tjänar dig. Om inte din lag hade varit min glädje, skulle jag ha gått under i mitt elände. Jag tänker aldrig glömma dina stadgar, för du ger mig liv genom dem. Jag tillhör dig. Rädda mig, för jag begrundar dina stadgar. De gudlösa väntar på mig för att förgöra mig, men jag ska tänka på dina befallningar. Allt som jag sett har sin begränsning, men för dina bud finns inga gränser. Vad jag älskar din lag! Jag tänker på den hela dagen. Dina bud gör mig klokare än mina fiender, de är ständigt hos mig. Jag är visare än alla mina lärare, för jag begrundar dina förordningar. Jag är visare än de gamla, för jag håller dina stadgar. Jag vill hålla mig borta från alla onda vägar, för jag vill vara lydig mot ditt ord. Jag vänder mig inte bort från dina beslut, för du undervisar mig. Hur söt är inte smaken av dina ord! De smakar sötare än honung i min mun. Av dina stadgar får jag förstånd, därför avskyr jag all slags falskhet. Ditt ord är en lykta för mina steg, de lyser upp stigen där jag går. Jag har svurit och bekräftat en ed att följa dina rättfärdiga bud och lagar. Jag har lidit mycket, men låt mig få leva, HERRE, som du har lovat. Ta emot mitt tack som ett offer, HERRE, och lär mig dina bud. Mitt liv är ständigt i fara, men jag glömmer inte din lag. De gudlösa lägger ut snaror för mig, men jag villar inte bort mig från dina stadgar. Dina förordningar är min egendom för evigt, de är mitt hjärtas glädje. Jag har beslutat att följa dina bud för alltid, ända till slutet. Jag hatar obeslutsamhet, men jag älskar din lag. Du är mitt beskydd och min sköld, och till ditt ord sätter jag mitt hopp. Försvinn från mig, ni som är onda! Jag vill hålla min Guds bud. Stöd mig, så som du lovat, så att jag får leva, och svik mig inte i det jag hoppas på. Uppehåll mig, så att jag blir räddad och alltid kan ge akt på dina bud. Du förkastar alla som viker av från dina bud, deras svek leder bara till tomhet. De ogudaktiga på jorden är som slagg, därför älskar jag dina bud. Jag ryser av fruktan inför dig, ja, dina domslut skrämmer mig. Jag har gjort vad som är rättfärdigt och rättvist, utlämna mig inte till mina förtryckare. Låt det gå väl för din tjänare, så som du lovat, och låt inte de oförskämda förtrycka mig. Jag längtar så innerligt efter din räddning, den som du utlovat till mig. Behandla din tjänare utifrån din kärlek, och lär mig dina bud. Jag är din tjänare. Ge mig förstånd, så att jag lär känna dina befallningar. HERRE, det är dags för dig att gripa in, för din lag har brutits. Därför älskar jag dina bud mer än guld, renaste guld. Därför betraktar jag alla dina stadgar som rätta, all slags falskhet avskyr jag. Dina förordningar är underbara och därför håller jag dem. När dina ord öppnar sig ger de ljus, de ger förstånd åt de okunniga. Jag öppnar min mun och flämtar i min starka längtan efter dina bud. Vänd dig till mig och var mig nådig, så som du är mot dem som älskar ditt namn. Led mina steg så som du lovat, låt inget ont få makt över mig. Befria mig från människors förtryck, så att jag kan följa dina bud. Låt ditt ansikte lysa över din tjänare, och lär mig dina bud. Tårarna strömmar från mina ögon för att man inte håller din lag.
Psaltaren 119:89-136 Svenska Kärnbibeln (SKB)
För evigt , Herre (Jahveh), står ditt ord (hebr. davar) fast i himlarna. Från generation till generation varar din trofasthet, du har grundat jorden och den står fast. Enligt dina påbud (hebr. mishpatim) består de än idag, för alla ting är dina tjänare. Om inte din undervisning (Torah) hade varit min lust, skulle jag ha gått under i mina bedrövelser. Jag ska aldrig glömma dina föreskrifter (påbud, uppdrag – hebr. piqudim), för med dem har du upplivat mig (bevarat, låtit mig få leva och vara frisk). Jag är din , fräls (rädda) mig för jag har frågat efter (sökt, tagit min tillflykt till) dina föreskrifter (påbud, uppdrag – hebr. piqudim). De onda har väntat på mig för att kunna förgöra mig, men jag begrundar (tänker noga på) dina vittnesbörd (hebr. edot). Jag har sett ett slut (en gräns) på varje fulländning , men dina budord (hebr. mitzvot) saknar begränsning. [Den trettonde hebreiska bokstaven är: מ – mem. Talvärdet är 40. Ursprungligen föreställde tecknet vågor på vattnet. Vår bokstav ”M” har fortfarande kvar denna vågform, medan det nuvarande hebreiska tecknet är bilden på ett lugnt vatten. Bokstaven står för vatten, folk, nationer och språk.] Hur jag älskar din undervisning (Torah)! Hela dagen är den min begrundan (det jag ständigt reflekterar över). Dina budord (hebr. mitzvot) gör mig visare än mina motståndare , för de är alltid med mig. Jag har mer förståelse än alla mina lärare, för dina stadgar (hebr. edot) är min begrundan [det jag ständigt reflekterar över]. Jag förstår mer än mina äldste, eftersom jag håller (vaktar, bevarar) dina föreskrifter (påbud, uppdrag – hebr. piqudim). Jag har avhållit min fot från varje ond stig (välkänd, upptrampad gångväg) för att jag har hållit (följt, varit lydig mot) ditt ord (hebr. davar). Jag har inte vikit av från dina påbud (hebr. mishpatim), som du har instruerat mig. Hur söta (ljuvliga) är dina löftesord (hebr. imrat) för min gom, ja sötare än honung i min mun. [Guds ord liknas vid honung. Syftar antagligen på dess ljuvliga smak men också dess fantastiska hållbarhet. Honung kan förvaras över 3 000 år och fortfarande vara ätbar. Den innehåller också olika antibiotika som har hälsosamma effekter.] Av (genom) dina föreskrifter (påbud, uppdrag – hebr. piqudim) får jag förståelse, därför hatar jag varje falsk stig (välkänd, upptrampad gångväg). [Den fjortonde hebreiska bokstaven är: נ – nun. Talvärdet är 50. Tecknet avbildar ett sädeskorn som börjat gro och beskriver ofta avkomma och kontinuitet. Ibland förknippas det också med en fisk eller en orm. Orden för lykta och stig börjar på nun. Guds uttalade ord – hans löften och varningar – hjälper mig i val och beslut, se Ords 6:232 Tim 3:16. Jesus är världens ljus, se Luk 2:29-32Joh 1:48:121 Pet 1:19.] Ditt ord (hebr. davar) är en lykta [oljelampa] för min fot [för mitt nästa steg] och ett ljus på min stig (upptrampade gångväg). Jag har svurit (gett min ed) och jag har bekräftat det för att hålla (följa, lyda) dina rättfärdiga påbud (hebr. mishpatim). Jag är bedrövad , djupt plågad, uppliva mig (ge mig liv på nytt) Herre (Jahveh), enligt ditt ord (hebr. davar). Ta emot det frivilliga offret från min mun, jag ber dig Herre (Jahveh) och lär (undervisa) mig dina påbud (hebr. mishpatim). Min själ (hela min person) är hela tiden (kontinuerligt) i min hand, jag har inte glömt bort din undervisning (Torah). De onda har lagt ut en snara för mig, men jag vandrar inte bort från dina föreskrifter (påbud, uppdrag – hebr. piqudim). Dina stadgar (hebr. edot) har jag tagit som arv för alltid, de är mitt hjärtas glädje. Jag har böjt mitt hjärta till (har bestämt mig) att följa (göra) dina förordningar (hebr. chuqim) för alltid – till slutet (varje steg). [Den femtonde hebreiska bokstaven är: ס – samech. Talvärdet är 60. Den exakta betydelsen av piktogrammet för samech är inte känd. Det hebreiska ordet samech betyder dock stöd och stöttning. Piktogrammet kan avbilda en pelare, en sköld eller en törnbuske. Törne används ofta av herdar för att avgränsa ett område för får. Stycket är uppdelat i flera kiasmer. Vers 113-115a och 118-120 formar en yttre ram där psalmisten ger en kontrast mellan hat och kärlek. Centrala står vers 116b, som ramas in av samach (uppehåll) och saad (stötta).] De ostabila (två-delade, halvhjärtade) hatar jag [Jak 1:8], men din undervisning (Torah) [som ger tydlig vägledning] älskar jag. Mitt gömställe (hemliga skydd, min tillflyktsort) och min sköld är du; jag hoppas (väntar tålmodigt; förtröstar) på ditt ord (hebr. davar). [Ps 27:5] Vik bort (stig åt sidan) från mig, ni som gör det onda, så jag [obehindrat] kan hålla (vakta, bevara) min Guds (Elohims) budord (hebr. mitzvot). Uppehåll mig enligt ditt löftesord (hebr. imrah) så att jag får leva, och låt inte mitt hopp komma på skam. [Detta är den centrala versen.] Stötta mig och jag ska bli frälst (räddad) och jag ska ägna mig oavbrutet åt dina förordningar (hebr. chuqim). Du föraktar alla som gör fel (tar lätt på) mot dina förordningar (hebr. chuqim), för deras lögn är fåfäng. Som slagg tar bort alla onda från jorden, därför älskar jag dina vittnesbörd (hebr. edot). Mitt kött skälver i fruktan för dig, och jag är rädd för dina domar (hebr. mishpatim). [Den sextonde hebreiska bokstaven är: ע – ajin. Talvärdet är 70. Tecknet avbildar ett öga eller en vattenkälla. Den symboliserar ofta profetisk klarsyn och uppenbarelse. Tre gånger förekommer frasen ”din tjänare”. Först i vers 122 och 124 som leder upp till vers 125 där frasen står först i meningen och med deklarationen ”Din tjänare – är jag”! Förtryckare och stolta struntar i Guds undervisning. Vi anar en frustration hos psalmisten i bönen för Gud att gripa in, se vers 126. Symbolen för ajin förstärker frågorna om inte Gud ser de ogudaktiga och om han inte ser hans tjänare?] Jag har gjort det som är rätt (hebr. mishpat) och rättfärdigt, utlämna mig inte till mina förtryckare. Garantera (ge ett löfte att göra) din tjänare gott, låt inte de stolta [som föraktar Gud och hans Ord] förtrycka mig. [Detta är den enda versen i hela kapitlet som inte har med ett av åtta ord för Guds ord. Dock tolkas ordet ”gott” som att det syftar på att Guds ord är gott!] Mina ögon trånar efter din frälsning (räddning) och efter ditt rättfärdiga löftesord (hebr. imrah). Handla (gör) med din tjänare i enlighet med din nåd (omsorgsfulla kärlek) och lär (undervisa) mig dina förordningar (hebr. chuqim). Din tjänare är jag – ge mig förstånd så att jag kan ha kunskap om dina vittnesbörd (hebr. edot). Det är tid för Herren (Jahveh) att agera (handla, göra något), för de [ogudaktiga] har upphävt (omintetgjort, brutit) din undervisning (Torah). [De ogudaktiga kan syfta på förtryckarna och de högmodiga, se vers 121-122.] Därför älskar jag dina budord (hebr. mitzvot) över allt guld, ja mer än finaste guld. Därför högaktar (följer) jag alla dina föreskrifter (påbud, uppdrag – hebr. piqudim) i allting; alla falska stigar (välkända upptrampade gångvägar) hatar (avskyr, föraktar) jag. [Sektionen avslutas med två verser som båda börjar med hebr. alken, översatt ”därför”. Två starka känslor kontrasteras: att älska Guds ord på alla livets områden – mer än guld – och hata medvetet falska tillvägagångssätt.] [Den sjuttonde hebreiska bokstaven är: פ – pe. Talvärdet är 80. Tecknet avbildar en mun. Detta är anledningen till ordvalet i vers 131 där psalmisten beskriver hur han öppnar sin mun på vid gavel och flämtar efter Guds ord! pe står ofta för munnens funktioner som tal, utandning och att äta. Orden som formas i munnen är också det sätt vi kommunicerar med andra människor, vilket i sin tur gör att bokstaven ofta beskriver relationer till andra människor. Ordningen i alfabetet, där pe följer ajin, antyder också en prioriteringsordning. Ögat, som handlar om att se och förstå, kommer före munnen, som står för verbal kommunikation. Är ordningen omvänd blir det ”blind konsumtion” som intas eller tanklöst prat som kommer ut. Den som är vis observerar först innan han ger uttryck för sin åsikt. Ögat (Ajin) ger insikt. Munnen (Pe) ger insikten en röst. Även denna sektion har ett kiastiskt mönster som ramas in av psalmistens längtan att hålla Guds ord och sorgen över dem som inte gör det.] Underbara (övernaturliga, fantastiska) är dina stadgar (hebr. edot), därför håller jag dem (min själ vaktar dem). Öppnandet (uppenbarelsen) av dina ord (hebr. davarim) – ger ljus (klarhet) [välsignelse]; det ger förståelse (urskillningsförmåga) för de enkla (öppna, villiga) [människor]. [Hebr. petach betyder ”öppning” och kommer från verbet ”att öppna”. Att glänta på och avslöja ryms också i ordets betydelse här. När Guds ord förstås och förklaras ger det ljus som när en stängd port öppnas, se Luk 24:2731Apg 17:3Ef 1:18. Ljus är en symbol på uppenbarelse men också förknippat med välsignelse, se Ps 97:11112:4118:27, något som också förstärks med det kiastiska mönstret då denna vers tematiskt hör ihop med vers 135.] Jag öppnar min mun på vid gavel och flämtar, för jag längtar efter dina budord (hebr. mitzvot). Vänd dig till mig och var nådefull (ge mig oförtjänt kärlek, favör), så som rätt är (hebr. mishpat) mot dem som älskar ditt namn (sätter dig främst). Led mina steg (gör dem fasta) med ditt löftesord (hebr. imrah), låt ingen synd dominera (styra, regera över) mig. Befria (återlös, köp tillbaka) mig från människors förtryck [som missbrukar sin auktoritet; krossar motståndare], så jag kan hålla dina föreskrifter (påbud, uppdrag – hebr. piqudim). Låt ditt ansikte lysa över din tjänare [kom med din närvaro och välsignelse, se 4 Mos 6:25-26], lär (undervisa) mig dina förordningar (hebr. chuqim). Strömmar av tårar rinner från mina ögon, därför att människor inte följer (håller sig till) din undervisning (Torah).
Psaltaren 119:89-136 Bibel 2000 (B2000)
Herre, för evigt står ditt ord fast i himlen. I alla tider gäller vad du har sagt. Du skapade jorden, och den blev till. Enligt dina lagar består den ännu, allting tjänar dig. Om inte din lag vore min lust skulle jag förgås i mitt lidande. Dina befallningar skall jag aldrig glömma, du skänker mig liv genom dem. Jag är din, rädda mig, ty jag fördjupar mig i dina befallningar. De gudlösa väntar på att förgöra mig, men jag vill ge akt på dina lagbud. Jag har sett att allting har ett slut, men dina bud är utan gränser. Vad jag älskar din lag! Jag begrundar den dagen lång. Dina bud gör mig visare än min fiende, de finns alltid hos mig. Jag äger mer vishet än alla mina lärare, ty jag begrundar dina lagbud. Jag är klokare än de gamla, ty jag följer dina befallningar. Det ondas väg beträder jag aldrig, jag vill lyda ditt ord. Jag viker inte från dina lagar, ty du ger mig undervisning. Vad ditt löfte är ljuvt för min gom, det smakar sötare än honung! Av dina befallningar får jag förstånd, därför hatar jag lögnens alla vägar. Ditt ord är en lykta för min fot, ett ljus på min stig. Jag har svurit och hållit min ed att följa dina rättfärdiga lagar. Svårt har jag plågats, skänk mig liv, Herre, som du har sagt. Herre, ta emot min sång som ett offer, och lär mig dina lagar. Mitt liv är ständigt i fara, men jag glömmer aldrig din lag. De gudlösa gillrar fällor för mig, men jag villas inte bort från dina befallningar. Dina lagbud är min egendom för alltid, de är mitt hjärtas glädje. Jag har föresatt mig att följa dina stadgar, alltid, ända till slutet. Jag hatar vankelmod men älskar din lag. Du är mitt skydd och min sköld, jag sätter mitt hopp till ditt ord. Gå bort från mig, ni som är onda, jag vill hålla min Guds bud. Stöd mig, som du har lovat, så att jag får leva, låt inte mitt hopp bli sviket. Styrk mig, så att jag blir räddad och ständigt kan betrakta dina stadgar. Du förkastar dem som viker av från dina stadgar, deras svek leder till intet. Jordens alla gudlösa räknar du som slagg, därför älskar jag dina lagbud. Jag ryser av fruktan för dig, jag räds för dina domar. Jag har gjort vad som är rätt och rättfärdigt, lämna mig inte åt mina förtryckare. Ge ditt ord som säkerhet för mitt bästa, låt inte de fräcka förtrycka mig. Jag längtar efter att se din hjälp, den räddning som du har lovat. Visa kärlek mot din tjänare och lär mig dina stadgar. Jag är din tjänare, ge mig förstånd, så att jag lär känna dina lagbud. Tiden är inne för Herren att handla, man har brutit din lag. Därför älskar jag dina bud mer än guld, ja, renaste guld. Därför rättar jag mig efter dina befallningar, jag hatar lögnens alla vägar. Underbara är dina lagbud, därför lyder jag dem. När dina ord öppnar sig ger de ljus, åt de oerfarna ger de förstånd. Jag lyssnar begärligt, med öppen mun, ty jag längtar efter dina bud. Vänd dig till mig och visa mig nåd, som du gör med dem som älskar ditt namn. Led mina steg, som du har lovat, låt ingen ondska få makt över mig. Befria mig från människors förtryck, så att jag kan följa dina befallningar. Låt ditt ansikte lysa över din tjänare och lär mig dina stadgar. Tårar strömmar från mina ögon, för att man inte håller din lag.