Psaltaren 107:5-9
Psaltaren 107:5-9 Bibel 2000 (B2000)
De var hungriga och törstiga, och deras krafter sinade. Då ropade de till Herren i sin nöd, och han räddade dem ur deras trångmål. Han lät dem finna den rätta vägen till en stad där människor bodde. De skall tacka Herren för hans godhet, hans underbara gärningar mot människor. Han ger de törstande att dricka och mättar de hungriga med allt gott.
Psaltaren 107:5-9 Svenska Folkbibeln (SFB98)
De var hungriga och törstiga, deras liv tynade bort. Men de ropade till HERREN i sin nöd och han räddade dem ur deras trångmål. Han ledde dem på den rätta vägen, så att de kom till en stad där de kunde bo. Må de tacka HERREN för hans nåd, för hans underbara gärningar mot människors barn, ty han stillade själens törst och mättade själens hunger med sitt goda.
Psaltaren 107:5-9 Karl XII 1873 (SK73)
Hungroge och törstige, och deras själ försmäktade. Och de ropade till Herran i deras nöd, och han frälste dem utu deras ångest; Och förde dem en rättan väg, att de gingo till den stad, der de bo kunde. De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör; Att han mättar den törstiga själen, och fyller den hungroga själen med god ting
Psaltaren 107:5-9 Svenska 1917 (SVEN)
de hungrade och törstade, deras själ försmäktade i dem. Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han räddade dem ur deras trångmål. Och han ledde dem på en rätt väg, så att de kommo till en stad där de kunde bo. De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn, att han mättade den försmäktande själen och uppfyllde den hungrande själen med sitt goda.
Psaltaren 107:5-9 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
De var hungriga och törstiga, deras själ mattades. Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han räddade dem ur deras svårigheter. Han ledde dem på den rätta vägen till en stad där de kunde bo. De ska tacka HERREN för hans nåd och hans under mot människors barn, för han mättar den längtande själen och fyller den hungrande själen med sitt goda.
Psaltaren 107:5-9 nuBibeln (NUB)
De var hungriga, törstiga, och deras liv tynade bort. De ropade till HERREN i sin nöd, och han befriade dem ur deras trångmål. Han förde dem till den rätta vägen, till en plats där de kunde bo. De ska prisa HERREN för hans nåd och för allt underbart han gjort för människobarnen. Han gav vatten till den törstige och den hungriges själ mättade han med sitt goda.
Psaltaren 107:5-9 Svenska Kärnbibeln (SKB)
De var hungriga och törstiga, deras själ försmäktade (de gick under av utmattning). [Bön:] Då ropade de till Herren (Jahveh) i sin svåra situation (nöd, smala passage), och han räddade (ryckte upp; förde ut) dem från deras svårigheter (trångmål). [Frasen återkommer snarlikt i vers 13, 19 och 28.] [Befrielse:] Han ledde dem på en jämn väg, så att de kunde hitta en stad där de kunde bo. [Tacksägelse:] Må de tacka [med öppna händer – prisa, hylla och erkänna] Herren (Jahveh) för hans nåd (omsorgsfulla kärlek), och allt han gör för människosläktet (Adams barn). [Exakt samma fras återkommer i vers 15, 21 och 31.] För han har överflödande gett vatten till den själ (person; även ”strupe”) som törstat, och mättat den själ som hungrar med sitt goda. [Jes 58:10-11Jer 31:25Luk 1:53]