Ordspråksboken 7:6-20
Ordspråksboken 7:6-20 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Ty genom fönstret i mitt hus tittade jag ut genom gallret. Då såg jag bland de oförståndiga, bland de unga lade jag märke till en yngling utan vett. Han gick över gatan vid hörnet där hon bodde och styrde sina steg mot hennes hus i skymningen vid dagens slut, när nattmörkret föll på. Då kom en kvinna honom till mötes, klädd som en sköka och med dolda avsikter. Rastlös och lättsinnig var hon, hennes fötter hade ingen ro när hon var hemma. Än var hon på gatan, än på torgen, vid varje gathörn stod hon på lur. Hon grep tag i honom och kysste honom och sade till honom med fräck uppsyn: "Gemenskapsoffer har jag burit fram, i dag har jag infriat mina löften. Därför gick jag ut för att möta dig, jag letade efter dig, och nu har jag funnit dig. Jag har bäddat min säng med sköna täcken, med brokigt linne från Egypten. Jag har bestrött min bädd med myrra, aloe och kanel. Kom, nu skall vi njuta av kärlek ända till morgonen, njuta tillsammans av kärlekens fröjder. Ty min man är inte hemma, han har rest långt bort. Han tog pengarna med sig, först när det blir fullmåne kommer han hem."
Ordspråksboken 7:6-20 Svenska 1917 (SVEN)
Ty ut genom fönstret i mitt hus, fram genom gallret där blickade jag; då såg jag bland de fåkunniga, jag blev varse bland de unga en yngling utan förstånd. Han gick fram på gatan invid hörnet där hon bodde, på vägen till hennes hus skred han fram, skymningen, på aftonen av dagen, nattens dunkel, när mörker råddeJoh. 3, Se, då kom där en kvinna honom till mötes; hennes dräkt var en skökas, och hennes hjärta illfundigt. Yster och lättsinnig var hon, hennes fötter hade ingen ro i hennes hus. Än var hon på gatan, än var hon på torgen vid vart gathörn stod hon på lur. Hon tog nu honom fatt och kysste honom och sade till honom med fräckhet i sin uppsyn: »Tackoffer har jag haft att frambära; i dag har jag fått infria mina löften.3 Mos. 3,1 f. Därför gick jag ut till att möta dig jag ville söka upp dig, och nu ha jag funnit dig. Jag har bäddat min säng med sköna täcken, med brokigt linne från Egypten. Jag har bestänkt min bädd med myrra, med aloe och med kanel. Kom, låt oss förnöja oss med kärlek intill morgonen, och förlusta oss med varandra i älskog. Ty min man är nu icke hemma han har rest en lång väg bort. Sin penningpung tog han med sig; först vid fullmånstiden kommer han hem.»
Ordspråksboken 7:6-20 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
När jag spanade ut genom fönstret i mitt hus, genom gallret, då såg jag bland de okunniga, bland de unga upptäckte jag en yngling utan vett. Han gick över gatan vid hörnet där hon bodde och styrde sina steg mot hennes hus. Det var i skymningen, vid dagens slut, när nattens mörker föll på. Då mötte honom en kvinna, klädd som en prostituerad och med dolda avsikter. Rastlös och trotsig var hon, hennes fötter hade ingen ro där hemma – än på gatan, än på torgen, vid varje gathörn stod hon på lur. Hon grep honom och kysste honom, med fräck uppsyn sade hon till honom: ”Jag har kött från gemenskapsoffer, i dag uppfyllde jag mina löften. Därför gick jag ut för att möta dig, jag sökte dig och fann dig. Jag har bäddat min säng med sköna täcken, med färggrant linne från Egypten. Jag har parfymerat min bädd med myrra, aloe och kanel. Kom, nu ska vi njuta av kärlek ända till morgonen, njuta tillsammans av kärlekens fröjder. För min man är inte hemma, han har rest långt bort. Han tog med sig en påse pengar, först vid fullmåne kommer han hem.”
Ordspråksboken 7:6-20 nuBibeln (NUB)
En gång tittade jag ut genom fönstergallret i mitt hus, och bland de okunniga såg jag en yngling som saknade vett. Han gick nära hennes gathörn, i riktning mot hennes hus i skymningen, mot kvällen, när nattmörkret föll. Ut kom då en kvinna för att möta honom, klädd som en prostituerad, och med sluga avsikter, rastlös och utmanande, med fötter som ständigt vill ut hemifrån. Än på gator, än på torg, vid varje gathörn står hon på lur. Hon grep tag i honom, kysste honom och talade till honom med en fräck uppsyn: ”Jag har gett ett gemenskapsoffer, fullföljt mina löften idag. Därför har jag gått ut för att möta dig, jag har letat efter dig och nu har jag hittat dig. Min säng är bäddad med sköna täcken av färgat linne från Egypten, och jag har bestänkt min bädd med myrra, aloe och kanel. Kom, så njuter vi av kärlek ända till morgonen, älskar tillsammans med vällust! Min man är på resa och är inte hemma, han har rest långt bort. Han tog med sig pengarna, och han kommer inte tillbaka förrän vid fullmånen.”
Ordspråksboken 7:6-20 Bibel 2000 (B2000)
När jag stod vid fönstret i mitt hus och såg ut genom gallret såg jag bland de oerfarna en oförståndig yngling. Han kom gående vid hennes gathörn i riktning mot hennes hus på kvällen då skymningen föll, då nattens mörker bröt in. Då kom honom kvinnan till mötes, klädd som en hora och med sluga planer. Rastlös och ostyrig är hon, kan aldrig hålla sig hemma — än på gatan, än på torget, på pass i varje gathörn. Hon grep tag i honom och kysste honom och sade med skamlös uppsyn: »Jag var skyldig ett gemenskapsoffer och har nu infriat mitt löfte. Därför gick jag ut för att möta dig, jag sökte dig och fann dig. Min säng står bäddad med täcken av färgat egyptiskt linne, jag har bestänkt min bädd med myrra, aloe och kanel — kom, låt oss berusa oss med kärlek och njuta dess vällust ända till morgonen. Min man är inte hemma, han är på resa och långt härifrån, han tog med sig penningpungen, först vid fullmånen kommer han hem.«