Filipperbrevet 4:1-23
Filipperbrevet 4:1-23 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Stå därför fasta i Herren, mina älskade och efterlängtade bröder, min glädje och min krona, ni mina älskade. Evodia och Syntyke uppmanar jag att vara eniga i Herren. Ja, också dig, trofaste medarbetare, ber jag: hjälp dem som har kämpat med mig i evangeliets tjänst tillsammans med Klemens och mina andra medarbetare, som har sina namn i livets bok. Gläd er alltid i Herren. Än en gång vill jag säga: gläd er. Låt alla människor se hur vänliga ni är. Herren är nära. Gör er inga bekymmer för något utan låt Gud i allt få veta era önskningar genom åkallan och bön med tacksägelse. Då skall Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus. För övrigt, bröder, allt som är sant och värdigt, rätt och rent, allt som är värt att älska och uppskatta, ja, allt som kallas dygd och förtjänar beröm, tänk på allt sådant. Vad ni har lärt och tagit emot, hört och sett hos mig, det skall ni göra. Då skall fridens Gud vara med er. Det har glatt mig mycket i Herren att ni till slut har låtit er omtanke om mig blomma upp. Visst tänkte ni redan förut på mig, men då hade ni inte något tillfälle att visa det. Jag säger inte att jag har saknat något, för jag har lärt mig att vara nöjd med det jag har. Jag kan leva enkelt och jag kan leva i överflöd. Med allt och med alla förhållanden är jag förtrogen. Jag kan vara mätt och jag kan vara hungrig, leva i överflöd och lida brist. Allt förmår jag i honom som ger mig kraft. Men ni gjorde väl som hjälpte mig i mitt svåra läge. Ni filipper vet också hur det var under evangeliets första tid, när jag hade lämnat Makedonien. Ni var den enda församling som satte sig i förbindelse med mig, så att räkenskap kunde föras över givet och mottaget. Också när jag var i Tessalonika skickade ni mig både en och två gånger vad jag behövde. Inte så att jag söker gåvan som sådan, utan vad jag söker är att ni skall få en riklig frukt av den gåva ni ger. Jag har fått allt och det i överflöd. Jag har mer än nog sedan jag av Epafroditus har tagit emot gåvan, en ljuvlig doft, ett rätt offer, som Gud tar emot med glädje. Så skall min Gud, efter sin rikedom på ett härligt sätt i Kristus Jesus ge er allt vad ni behöver. Vår Gud och Fader tillhör äran i evigheternas evigheter, amen. Hälsa alla heliga i Kristus Jesus. Bröderna hos mig hälsar till er. Alla de heliga, särskilt de som hör till kejsarens hus, hälsar er. Herren Jesu Kristi nåd vare med er ande.
Filipperbrevet 4:1-23 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Stå därför fasta i Herren, mina älskade och efterlängtade bröder, min glädje och min krona, mina älskade! Jag uppmanar Evodia och uppmanar Syntyche att vara eniga i Herren. Ja, även dig, trofaste medarbetare, ber jag: hjälp dessa kvinnor som har kämpat med mig i evangeliets tjänst, tillsammans med Clemens och mina andra medarbetare som har sina namn i livets bok. Gläd er alltid i Herren. Än en gång säger jag: gläd er! Låt alla människor se hur vänliga ni är. Herren är nära. Bekymra er inte för något, utan låt Gud få veta alla era önskningar genom bön och åkallan med tacksägelse. Då ska Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus. För övrigt, bröder: allt som är sant och värdigt, rätt och rent, allt som är värt att älska och uppskatta, allt som kallas dygd och förtjänar beröm, tänk på allt sådant. Det ni har lärt och tagit emot, hört och sett hos mig, det ska ni göra. Då ska fridens Gud vara med er. Det har glatt mig mycket i Herren att er omtanke om mig till slut fick blomma upp. Visst tänkte ni på mig tidigare också, men då hade ni inget tillfälle att visa det. Jag säger inte att jag har saknat något, för jag har lärt mig att vara nöjd med det jag har. Jag kan leva enkelt, jag kan också leva i överflöd. Med allt och med alla förhållanden är jag förtrogen: att vara mätt och att vara hungrig, att ha överflöd och att lida brist. Allt förmår jag i honom som ger mig kraft. Men ni gjorde väl som hjälpte mig i mitt svåra läge. Ni filipper vet också hur det var under evangeliets första tid, när jag hade lämnat Makedonien. Ni var den enda församling som hade sådan gemenskap med mig att man kunde föra bok över givet och mottaget. Även när jag var i Tessalonike skickade ni både en och två gånger vad jag behövde. Inte så att jag söker själva gåvan, utan vad jag söker är att ni ska få en riklig frukt av gåvan ni ger. Jag har fått allt och det i överflöd. Jag har mer än nog när jag nu genom Epafroditus har fått er gåva – en ljuvlig doft, ett välbehagligt offer som Gud tar emot med glädje. Så ska min Gud efter sin rikedom på ett härligt sätt i Kristus Jesus ge er allt ni behöver. Vår Gud och Far tillhör äran i evigheters evighet. Amen. Hälsa alla heliga i Kristus Jesus. Bröderna här hos mig hälsar till er. Alla de heliga, särskilt de som hör till kejsarens hus, hälsar till er. Herren Jesu Kristi nåd vare med er ande.
Filipperbrevet 4:1-23 nuBibeln (NUB)
Därför, mina kära syskon, ska ni stå fasta i Herren, ni som jag älskar och längtar efter, ni som är min glädje och min segerkrans. Så vill jag be Euodia och Syntyche att vara eniga i Herren. Och jag ber dig, min trogna medarbetare, att hjälpa dessa kvinnor, för de har kämpat för evangeliet tillsammans med mig, liksom Clemens och mina övriga medarbetare som har sina namn skrivna i livets bok. Gläd er alltid i Herren! Jag säger om igen: Gläd er! Låt alla se hur vänliga ni är mot alla människor. Herren är nära. Oroa er inte för någonting, utan be och vädja alltid till Gud, tacka honom och låt honom veta vad ni behöver. Då ska Guds frid, som är djupare än vi någonsin kan förstå, skydda era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus. Och nu, syskon, det som är sant, det som är värt respekt och det som är rätt, rent, värt att älska och tala väl om, allt som är förtjänstfullt och värt beröm, håll det i era tankar. Fortsätt att leva enligt den undervisning ni har fått av mig, det som ni har hört eller sett hos mig, och handla på samma sätt. Då ska fridens Gud vara med er. Jag är så glad i Herren över att ni nu äntligen på nytt fått tillfälle att visa att ni vill hjälpa mig. Det ville ni tidigare också men hade inte möjlighet. Det betyder inte att jag tidigare led någon nöd, för jag har lärt mig att vara nöjd med det jag har. Jag klarar både fattigdom och överflöd, för jag har erfarenhet av båda. Jag vet hur det är att vara mätt, och jag vet hur det är att vara hungrig. Ibland har jag haft för mycket och ibland har jag haft för lite. Allt klarar jag av tack vare honom som ger mig kraft. Men jag är ändå väldigt tacksam för att ni ville hjälpa mig i min svåra situation. Ni filipper vet ju också själva hur det var när ni just hade tagit emot evangeliet, efter att jag lämnade Makedonien. Ni var den enda församling som delade med sig till mig, så att både det givna och det mottagna kunde bokföras. Redan när jag var i Thessalonike, skickade ni mig hjälp mer än en gång. Men det är inte era gåvor jag är ute efter, utan att ni själva ska få ut allt mer av det. Nu har jag fått allt jag behöver, och mer än så. Jag saknar inget sedan jag fick det ni skickade med Epafroditos, en doftande rökelse, ett offer som gläder och tillfredsställer Gud. Min Gud ska i sin rikedom och härlighet i Kristus Jesus ge er allt vad ni behöver. Äran tillhör vår Gud och Fader i all evighet, amen. Hälsa alla de heliga i Kristus Jesus. De troende bröder som är hos mig hälsar till er. Alla de troende här hälsar till er, särskilt de som arbetar vid kejsarens hov. Nåd från Herren Jesus Kristus åt er ande.
Filipperbrevet 4:1-23 Nya Levande Bibeln (BSV)
Därför, mina kära syskon, ska ni hålla fast vid er tro på Herren Jesus, ni som jag älskar och längtar efter, ni som är min glädje och min stolthet. Så vill jag be Euodia och Syntyche att försöka vara eniga, eftersom ni båda lever i gemenskap med Herren Jesus. Och jag ber dig, min trogna medarbetare, att hjälpa dessa kvinnor, för de har spridit det glada budskapet om Jesus tillsammans med mig. De har arbetat tillsammans med mig, precis som Clemens och mina övriga medarbetare som har sina namn skrivna i livets bok. Känn glädje i er gemenskap med Herren Jesus! Ja, jag säger om igen: Känn glädje i hans gemenskap! Låt alla se hur vänliga och omtänksamma ni är mot andra. Tänk på att Herren kommer snart! Oroa er inte för någonting, utan be till Gud och fråga honom om hjälp. Tala om för honom vad ni behöver och tacka honom ständigt. Då ska Gud ge er av sin frid, som är djupare än vi någonsin kan förstå. Och hans frid ska skydda era hjärtan och era tankar, eftersom ni lever i gemenskap med Jesus Kristus. Och nu, mina syskon, vill jag uppmana er att fylla era sinnen med det som är sant, det som är värt respekt och det som är rätt. Låt tankarna vara upptagna med sådant som är bra i Guds ögon, sådant som är värt att älska och tala väl om, ja, allt som är utmärkt och värt beröm. Fortsätt att leva enligt den undervisning ni har fått av mig, muntligt eller i brev, och handla på samma sätt som ni såg mig göra när jag var hos er. Då ska Gud, han som ger frid, stötta och hjälpa er. Jag är så glad, och jag tackar Herren Jesus, för att ni nu äntligen har fått tillfälle igen att visa att ni vill hjälpa mig. Det betyder inte att jag tidigare led brist på något, för jag har lärt mig att vara nöjd med det jag har. Jag klarar både fattigdom och överflöd, för jag har erfarenhet av båda. Jag vet hur det är att vara mätt, och jag vet hur det är att vara hungrig. Ibland har jag haft för mycket och ibland har jag haft för lite. Allt klarar jag av, eftersom Herren Jesus ger mig kraft. Men jag är ändå väldigt tacksam för att ni ville hjälpa mig i min svåra situation. Ni filipper vet ju också själva hur det var när ni just hade tagit emot det glada budskapet om Jesus. Ni var den enda församling som gav mig ekonomisk hjälp när jag lämnade Makedonien för att sprida budskapet på andra platser. Ja, till och med innan jag hade lämnat Makedonien, och var kvar i Thessalonike, skickade ni mig hjälp mer än en gång. Men även om jag är tacksam över era gåvor, så gläder jag mig mest över att ni en dag ska få lön för er givmildhet. Nu har jag fått allt jag behöver, och mer än så. Jag saknar inget sedan jag fick den gåva ni skickade med Epafroditos. Och ni kan vara säkra på att er gåva är ett offer som gläder och tillfredsställer Gud. Den Gud jag tjänar är oändligt rik. Och genom Jesus Kristus ska han ge också er allt vad ni behöver, eftersom ni lever i gemenskap med Kristus. Äran tillhör vår Gud och Far i all evighet. Ja, det är sant! Hälsa alla de som tillhör Gud genom sin gemenskap med Jesus Kristus. De troende bröder som är hos mig hälsar till er. Alla de troende här hälsar till er, särskilt de som arbetar vid kejsarens hov. Med önskan om att Herren Jesus Kristus i sin godhet och kärlek ska skydda er.
Filipperbrevet 4:1-23 Karl XII 1873 (SK73)
Så, mine käre och önskade bröder, min fröjd och min krona, blifver så ståndande i Herranom, mine älskelige. Evodiam förmanar jag, och Syntychen förmanar jag, att de äro ens till sinnes i Herranom. Ja, jag beder ock dig, min rättsinniga make, var dem behjelpelig, som med mig öfver Evangelium stridt hafva, samt med Clement, och andra mina medarbetare, hvilkas namn äro uti lifsens bok. Fröjder eder i Herranom alltid; och åter säger jag: Fröjder eder. Edor saktmodighet låter allom menniskom kunnoga varda. Herren är när. Hafver ingen omsorg; utan edart begär vare kunnigt inför Gud, i all ting, med bön, åkallan, och tacksägelse. Och Guds frid, som öfvergår allt förstånd, förvare edor hjerta, och edart sinne, i Christo Jesu. Yttermera, käre bröder, hvad sant är, hvad ärligit är, hvad rätt, hvad kyskt, hvad ljufligit, hvad väl lyder; är någor dygd, och är något lof, tänker derefter. Hvad I ock lärt, och undfått, och hört, och sett hafven på mig, det görer; och så varder fridsens Gud med eder. Men jag är storliga fröjdad i Herranom, att I ären åter komne dertill, att I hafven omsorg om mig; ändock I väl allstädes omsorg haft hafven; men tiden sade icke så till. Detta säger jag icke derföre, att mig något fattas; ty jag hafver lärt, ibland dem jag umgår, låta mig nöja. Jag kan låg vara; jag kan ock hög vara; allestäds och i all ting är jag skickelig, både mätt och hungrig vara, både nog hafva och nöd lida. All ting förmår jag, genom Christum, som mig mägtigan gör. Dock hafven I rätt gjort, att I hafven tagit eder min bedröfvelse till. Veten I ock väl, I Philipper, att af första Evangelii begynnelse, då jag drog utu Macedonien, ingen församling hafver något delat med mig, efter räkenskap, i utgift och uppbörd, utan I allena; Ty I sänden ena reso, och så andra, till mig i Thessalonica, till min nödtorft. Icke att jag söker sådana skänker; utan söker derefter, att uti edar räkenskap skall en öfverflödig frukt finnas. Ty jag hafver allt, och öfverflödar, och är uppfylld, sedan jag undfick, med Epaphroditus, det som ifrån eder sändt var, en söt lukt, ett offer, Gudi täckt och anammeligit. Men min Gud skall eder uppfylla alla edra nödtorft, efter sina rikedomar i härlighetene, genom Christum Jesum. Men Gudi och vårom Fader vare pris af evighet till evighet. Amen. Helser all helgon i Christo Jesu. Eder helsa de bröder, som med mig äro. Eder helsa all helgon, enkannerliga de, som äro utaf Kejsarens hus. Vårs Herras Jesu Christi nåd vare med eder allom. Amen. Skrifven af Rom, med Epaphrodito.
Filipperbrevet 4:1-23 Svenska 1917 (SVEN)
Därför, mina älskade och efterlängtade bröder, min glädje och min krona, stån fasta i Herren med detta sinne, I mina älskade. Evodia förmanar jag, och Syntyke förmanar jag att de skola vara ens till sinnes i Herren. Ja, också till dig, min Synsygus -- du som med rätta bär det namnet -- har jag en bön: Var dessa kvinnor till hjälp, ty jämte mig hava de kämpat i evangelii tjänst, de såväl som Klemens och mina andra medarbetare, vilkas namn äro skrivna i livets bok. Glädjen eder i Herren alltid. Åter vill jag säga: Glädjen eder. Låten edert saktmod bliva kunnigt för alla människor. Herren är nära! Gören eder intet bekymmer, utan låten i allting edra önskningar bliva kunniga inför Gud, genom åkallan och bön, med tacksägelse. Så skall Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara edra hjärtan och edra tankar, i Kristus Jesus. För övrigt, mina bröder, vad sant är, vad värdigt, vad rätt, vad rent är, vad som är älskligt och värt att akta, ja, allt vad dygd heter, och allt som förtjänar att prisas -- tänken på allt sådant. Detta, som I haven lärt och inhämtat och haven hört av mig och sett hos mig, det skolen I göra; och så skall fridens Gud vara med eder. Det har varit för mig en stor glädje i Herren att I nu omsider haven kommit i en så god ställning, att I haven kunnat tänka på mitt bästa. Dock, I tänkten nog också förut därpå, men I haden icke tillfälle att göra något. Icke som om jag härmed ville säga att något har fattats mig; ty jag har lärt mig att vara nöjd med de omständigheter i vilka jag är. Jag vet att finna mig i ringhet, jag vet ock att finna mig i överflöd. Med vilken ställning och vilka förhållanden som helst är jag förtrogen: jag kan vara mätt, och jag kan vara hungrig; jag kan hava överflöd, och jag kan lida brist. Allt förmår jag i honom som giver mig kraft. Dock gjorden I väl däri att I visaden mig deltagande i mitt betryck. I veten ju ock själva, I filipper, att under evangelii första tid, då när jag hade dragit bort ifrån Macedonien, ingen annan församling än eder trädde i sådan förbindelse med mig, att räkning kunde föras över »utgivet och mottaget». Ty medan jag ännu var i Tessalonika, sänden I mig både en och två gånger vad jag behövde. -- Icke som om jag skulle åstunda själva gåvan; nej, vad jag åstundar är en sådan frukt därav, som rikligen kommer eder själva till godo. Jag har nu fått ut allt, och det i överflödande mått. Jag har fullt upp, sedan jag av Epafroditus har mottagit eder gåva, »en välbehaglig lukt», ett offer som täckes Gud och behagar honom väl. Så skall ock min Gud, efter sin rikedom, i fullt mått och på ett härligt sätt i Kristus Jesus giva eder allt vad I behöven. Men vår Gud och Fader tillhör äran i evigheternas evigheter. Amen. Hälsen var och en av de heliga i Kristus Jesus. De bröder som äro här hos mig hälsa eder. Alla de heliga hälsa eder, först och främst de som höra till kejsarens hus. Herrens, Jesu Kristi, nåd vare med eder ande.
Filipperbrevet 4:1-23 Svenska Kärnbibeln (SKB)
Stå därför [eftersom ni har ett himmelskt medborgarskap och ett hopp om en Frälsare] fasta i Herren, älskade vänner! Ni är mina syskon (bröder och systrar i tron) och kära älskade vänner som jag av hela hjärtat längtar efter att få se, ni är min glädje och min krona (segerkrans). Evodia [vars namn betyder ”säker resa”] uppmanar (förmanar, uppmuntrar) jag och Syntyche [vars namn betyder ”trevlig bekantskap”] uppmanar (förmanar, uppmuntrar) jag att vara eniga (vara av samma sinne; att komma överens) i Herren. [Dessa två kvinnor, tillsammans med Lydia, var troligtvis med i den grupp kvinnor som var med när Paulus först kom till Filippi, se Apg 16:13. Det grekiska ordet för att uppmana (parakaleo – att vädja till någon, kalla på nära intill) används två gånger i denna vers, en gång efter varje namn, vilket gör Paulus vädjan individuell. Konflikten gällde inte läror eller tron (de var båda skrivna i livets bok, se vers 3). Om de inte själva kunde lösa konflikten uppmanar Paulus nu en tredje part, troligtvis en av ledarna i församlingen, att medla. Se även Matt 18:15-18.] Ja, även dig, genuine kompanjon (genuint ”sammanokade” – gr. gnesie syzyge) [min äkta, verklige och rättmätige samarbetspartner] ber jag [om en tjänst]: Hjälp (”ta tag gemensamt med” – gr. syllambano) dessa kvinnor [systrar i Herren] som har kämpat med mig (som tillsammans med mig har brottats) [som atleter] i evangeliets tjänst, och så även med Klemens (Clemens) [betyder: ”mild, nådefull”] och resten av mina medarbetare som har sina namn (vars namn är) i livets bok (i en ”bok av liv” – gr. biblio zoes) [Upp 20:12]. [Grekiskans syzygus (som avser någon som delar bördan under ett ok) kan vara ett namn på en man i församlingen, eller möjligen Epafroditus, troligt är dock att Paulus här riktar sig till en viss person som hör brevet läsas upp. Kanske Timoteus, Silas eller någon annan ledare, se Apg 15:4016:19. Klemens, som här nämns först av medarbetarna (”de samarbetade” – gr. synergos) var ett vanligt namn. Ibland har den som Paulus här nämner antagits vara den tredje biskopen i Rom som skrev Första Klemensbrevet till församlingen i Korint omkring 95 e.Kr.] Gläd er alltid i Herren [fortsätt att alltid fröjda er över nåden; luta er i alla tider ständigt mot honom]. Igen vill jag (kommer jag att) säga: Gläd er! [Fil 3:1Rom 12:121 Thess 5:16] [Det grekiska ordet för att glädja sig och vara glad (chairo), glädje (chara) och glädja sig tillsammans (synchairo) delar rot med ordet för nåd (charis). Roten char har en innebörd av att vara välvilligt inställd och luta sig emot. I detta brev talar Paulus om glädjen i någon form hela 16 gånger (Fil 1:418252:2171828293:14:1410). Han inleder med den glädje som produceras i och genom förbönens omsorger och avslutar med hur Gud i glädje tar emot slutresultatet (dvs. den gåva som blivit till en frukt av Paulus lydnad och omsorg) som en ljuvlig doft och ett rätt offer. Paulus både inleder och avslutar brevet med att proklamera Herrens nåd för sina trossyskon se Fil 1:24:23.] Låt alla människor få veta (personligen få erfara) er osjälviskhet (omtanke, fördragsamhet, förlåtande attityd). Herren är nära. [Uttrycket har en dubbel betydelse. Herren finns nära den troende och hjälper, men är också nära och kommer snart tillbaka.] Oroa (bekymra) er inte [”gå inte i bitar” – stressa inte upp er] för någonting [Matt 6:25Luk 12:22], utan låt era önskningar i allting [i varje detalj ni nämner och frågar efter] bli kända inför Gud, genom [hängiven och förtrolig] bön och vädjan (ödmjuk och enträgen bön) med tacksägelse [över Guds goda nåd]. Då ska Guds frid, som övergår [som alltid är mer värd, som regerar och håller sig över] allt förstånd, skydda (bevara, vakta) era hjärtan och era tankar (sinnen) i den Smorde (Messias, Kristus) Jesus. Till sist, syskon (bröder och systrar i tron): allt som är sant (verkligt, äkta, ärligt), allt som är värdigt (hedervärt, ärbart, ädelt), allt som är rätt (moraliskt rätt; rättfärdigt), allt som är rent [som inte är besudlat med synd], allt som är älskvärt (”för vänskapen” – gr. prophiles) [som verkar och leder till omsorg och tillgiven kärlek], allt som är lovvärt (värt att tala väl om) [som är konstruktivt och uppbyggande; goda rapporter] – om det finns någon dygd (godhet som praktiseras) och om det finns något lovord (något som förtjänar beröm) – tänk på (fundera över) sådana saker [fokusera på allt detta så att det formar era tankar och era handlingar]. Och vad ni [allt detta som ni en gång] lärde er, och tog emot (tog till er), och hörde, och såg i (hos) mig – praktisera dessa saker [regelbundet], så ska fridens Gud vara med er! [Paulus beskriver de fyra stegen i omvänd kronologisk ordning och påminner om hur de alltid kan leva i gemenskap och frid med Gud. Församlingen i Filippi hade sett hur Paulus och Silas blivit frigivna från fängelset, se Apg 16:22-31. De hade hört Paulus budskap och tagit emot evangeliet. De hade också lärt sig att leva av tro och därmed fått en levande relation med Jesus.] Men jag gladde mig mycket (storligen – gr. megalos) i Herren över att ni nu äntligen förnyade er omtanke om mig [att ni nu till slut lät omsorgen om mig blomma upp]. Visst tänkte ni på mig förut också, men då hade ni inget [lägligt] tillfälle (då saknade ni möjlighet) [att visa det]. [Epafroditus har nyligen överlämnat en gåva från församlingen i Filippi till Paulus (som satt fängslad, se vers 18). Eftersom Paulus med största sannolikhet vid det här tillfället befann sig i Rom, kan en av anledningarna till att det dröjt vara att det först nu var någon som hade vägarna förbi så långt västerut. Paulus hade innan dess också varit fängslad i Caesarea Maritima i två år, rest över Medelhavet och blivit strandsatt på Malta, se Apg 25-28.] Jag säger inte detta för att [antyda att] jag saknar något (lider brist; ordagrant: inte så att jag talar på grund av brist/nöd/fattigdom). För jag har lärt mig [och har för vana] att vara nöjd (tillfreds, harmonisk) oavsett [yttre] omständigheter. Jag vet (har sett/förstått) hur man lever enkelt (gr. tapeinoo) [i förödmjukande låg standard]. Jag vet (har sett/förstått) hur det är att leva i överflöd (ordagrant: att överflöda) – genom allt, och genom alla (i allt och i alla) omständigheter har jag lärt mig (blivit invigd i) hemligheten – att vara mätt eller hungrig (att hungra), att ha överflöd (att överflöda) eller lida brist (gr. hustereo). [Vers 11–12 ramas in av kontraster som handlar om att vara nöjd oavsett omständigheter. Ordningen på kontrasterna är först enkelt/överflöd (in mot centrum) för att sedan bli omvänd ordning mätt/hungrig och överflöd/brist. Paulus lånar ett verb och ett uttryck från dåtida initieringsriter av hedniska mysterier, nämligen gr. mueo som kommer från ordet för mysterium och hemlig lära/doktrin (gr. mysterion). Genom sina erfarenheter har han tränats, utbildats och blivit invigd i detta ”mysterium” att kunna befinna sig i olika omständigheter och samtidigt bottna i en förnöjsamhet, förtröstan och tacksamhet till Herren som förser.] Allt förmår jag (kan jag övervinna; klarar jag av) [har jag nödvändig kraft – omedelbar och tvingande styrka – att bemöta och besegra] i honom [den Smorde] som ger mig kraft (genom honom som styrker mig – gr. endynamounti me). [Jesus både förökar styrkan och bemyndigar Paulus och ger honom auktoritet och fullmakt så att han kan klara av alla omständigheter, se vers 12. Det grekiska ordet för att förmå (ischuo) innebär att besegra och strida med omedelbar och tvingande styrka, se Jak 5:16.] Men ni gjorde rätt (något vackert) när ni var delaktiga (assisterade, delade med er) i mina svårigheter (min pressade situation). Ni vet ju själva, filipper, att när evangeliet (det glada budskapet) var nytt och jag hade lämnat Makedonien, då var det ingen annan församling än er som gick in i gemenskap med mig (partnerskap) och öppnade upp ett konto så att man kunde föra bok över utgivet och mottaget. För även när jag var i Thessalonike skickade ni [gåvor] till mina behov, inte bara en utan två gånger. Inte så att jag söker själva gåvan, utan vad jag söker är att ni ska få en riklig frukt av gåvan ni ger. Jag har fått allt och det i överflöd. Jag har mer än nog när jag nu genom Epafroditus har fått er gåva – en ljuvlig doft, ett välbehagligt offer som Gud tar emot med glädje. Så ska min Gud fylla [helt och fullt uppfylla] alla era [andliga och fysiska] behov efter sin härliga rikedom [på ett överflödande och överväldigande sätt] i den Smorde (Messias, Kristus) Jesus. Vår Gud och Far tillhör äran i evigheters evighet. Amen. Hälsa alla heliga i den Smorde (Messias, Kristus) Jesus. De troende (bröderna och systrarna) här hos mig hälsar till er. Alla de heliga [de troende i Rom, några av dem nämns vid namn i Rom 16:3-16], särskilt de som hör till kejsarens hus [syftar troligtvis på kristna soldater och tjänare som tjänstgjorde hos kejsaren], hälsar till er. [På grund av Filippis nära koppling till Rom, som koloni och finansiellt centrum, fanns det många band mellan dessa städer, se även Fil 1:13-14.] Herren Jesu den Smordes (Kristi) nåd vare med er ande.
Filipperbrevet 4:1-23 Bibel 2000 (B2000)
Stå därför fasta i Herren, mina kära bröder som jag älskar och längtar efter, ni som är min glädje och min segerkrans. Jag uppmanar Euodia och uppmanar Syntyche att vara eniga för Herrens skull. Ja, dig också, som är en verklig vän, ber jag: hjälp dem, ty de har kämpat för evangeliet tillsammans med mig, liksom Clemens och mina andra medarbetare som har sina namn i livets bok. Gläd er alltid i Herren. Än en gång vill jag säga: gläd er. Låt alla människor se hur fördragsamma ni är. Herren är nära. Gör er inga bekymmer, utan när ni åkallar och ber, tacka då Gud och låt honom få veta alla era önskningar. Då skall Guds frid, som är mera värd än allt vi tänker, ge era hjärtan och era tankar skydd i Kristus Jesus. Och så, mina bröder: det som är sant, det som är upphöjt, rätt och rent, det som är värt att älska och akta, allt som kallas dygd och allt som förtjänar beröm, ta fasta på allt detta. Vad ni har lärt och tagit emot, hört och sett hos mig, det skall ni göra. Då skall fridens Gud vara med er. Jag har glatt mig mycket i Herren över att er omtanke om mig äntligen har kunnat skjuta nya skott. Omtanke hade ni ju förut också, men inte tillfälle. Inte för att jag har lidit någon nöd. Jag har lärt mig att klara mig med det jag har. Jag kan leva fattigt och jag kan leva i överflöd. Jag har verkligen erfarenhet av allt: att vara mätt och att hungra, att leva i överflöd och att lida brist. Allt förmår jag genom honom som ger mig kraft. Men ni skall ha tack för att ni ville bistå mig i mitt svåra läge. Ni filipper vet själva att när evangeliet var nytt och jag hade lämnat Makedonien, då var er församling den enda som visade sådan gemenskap med mig att det gick att föra bok över utgivet och mottaget. Redan när jag var i Thessalonike fick jag ju hjälp från er mer än en gång. Men det är inte era gåvor jag är angelägen om utan den allt rikare vinsten för er egen räkning. Jag har fått vad jag skall ha och mer än det. Jag har fullt upp av allt nu när jag genom Epafroditos har fått det som ni skickade mig — en rökelsedoft, ett offer som Gud tar emot med välbehag. Min Gud skall med sin härliga rikedom i Kristus Jesus fylla alla era behov. Härligheten tillhör vår Gud och fader i evigheters evighet, amen. Hälsa alla som är heliga i Kristus Jesus. Bröderna här hos mig hälsar er. Alla de heliga hälsar er, särskilt de som arbetar vid kejsarens hov. Nåd från herren Jesus Kristus åt er ande.