Filipperbrevet 3:4-11

Filipperbrevet 3:4-11 Nya Levande Bibeln (BSV)

Fast om det räckte med att lita till vem man är, och till vad man gör, då skulle jag själv ligga mycket bra till, för om någon kan skryta över sådant så är det jag. Jag blev omskuren när jag var åtta dagar gammal, jag tillhör Israels folk och Benjamins stam. Jag är en äkta jude, född av judiska föräldrar, och jag gjorde allt för att följa Moses lag, som en äkta farisé. Ja, jag gick så långt i min fanatism att jag förföljde alla troende. När det gällde att hålla lagens alla bud, var jag felfri i människors ögon. Men allt detta, som jag en gång tyckte var så viktigt, anser jag nu vara helt värdelöst, på grund av det som Kristus har gjort för oss. Ja, allt annat är värdelöst, när man jämför det med den oändliga rikedom det är att få känna Jesus Kristus, min Herre. För hans skull har jag kastat bort allt detta som värdelöst skräp, så att jag får uppleva värdet av att tillhöra Kristus och leva i gemenskap med honom. Jag försöker inte längre bli skuldfri inför Gud genom att följa hela Moses lag, utan litar på att min tro på Kristus räddar mig, eftersom Gud låter den som tror bli skuldfri inför honom. Det enda jag vill nu är att lära känna Kristus och få uppleva den mäktiga kraft som uppväckte honom från de döda. Ja, jag är villig att lida för hans skull och till och med dö på samma sätt som han. Och jag hoppas att en dag få uppstå från de döda till evigt liv.

Filipperbrevet 3:4-11 Svenska Kärnbibeln (SKB)

Fast nog hade också jag kunnat förlita mig på det yttre. För om någon tycker att han kan förlita sig på det yttre, så kan jag det ännu mer: [1] Omskuren på åttonde dagen [enligt 3 Mos 12:3; i jämförelse med proselyter som var omskurna vid vuxen ålder], [2] av Israels folk [född jude – inte proselyt, se vers 1-3], [3] från Benjamins stam [vars mor var Rakel – inte en bihustru; Saulus var namngiven efter Israels första kung Saul – också en benjaminit], [4] en hebré född av hebréer [Paulus föräldrar var hebréer; han var uppväxt med det hebreiska språket och kulturen], [5] i fråga om [att följa] undervisningen [gr. nomos – Torah] en farisé, [6] i fråga om iver – en förföljare av församlingen [de kristna], [7] i fråga om rättfärdighet genom läran (lagen – gr. nomos) [fariséernas tolkning av Moseböckernas bud] – en oklanderlig man. Men allt detta som var en vinst för mig [de sju kvalifikationerna i vers 5-6], har jag räknat [betraktar jag nu] som förlust för den Smordes (Messias, Kristi) skull. Ja, istället räknar (anser) jag verkligen också allting vara en förlust jämfört med det överlägsna (ofattbara) att känna [ha en personlig relation med] den Smorde Jesus, min Herre. På grund av honom förlorade jag allt och räknar dessa saker som dynga (avskräde), så att jag kan vinna den Smorde (Messias, Kristus) och bli funnen i honom, inte med min egen rättfärdighet, den som kommer från (utav) läran (lagen – gr. nomos) [genom att legalistiskt följa alla Moseböckernas bud], utan [med] den [rättfärdighet] som kommer genom den Smordes tro (trofasthet; förtröstan från Messias/Kristus), rättfärdigheten från (utav) Gud på grund av tron (som är baserad på trofasthet/tillit/förtröstan) – [med målet] att känna (personligen få erfara) honom och hans uppståndelses kraft och att få dela hans lidanden (ordagrant: och gemenskapen med hans umbäranden), genom att jag blir [mer och mer] lik honom i hans död [ständigt tar form och gestaltar honom i en död som hans], om jag så skulle kunna nå [i hopp om att komma] fram till uppståndelsen från de döda.