Fjärde Moseboken 21:4-35

Dela

Fjärde Moseboken 21:4-35 Bibel 2000 (B2000)

De bröt upp från berget Hor i riktning mot Sävhavet för att gå vägen runt Edom. Under vandringen blev folket otåligt och klandrade både Gud och Mose: »Varför har ni fört oss ut ur Egypten för att dö i öknen? Här finns inget att äta och dricka. Vi är utleda på den usla maten.« Då skickade Herren ormar mot folket, giftormar som bet israeliterna så att många av dem dog. Folket kom till Mose och sade: »Vi syndade när vi klandrade Herren och dig. Be till Herren att han tar bort ormarna från oss.« Mose bad för folket, och Herren sade till Mose: »Gör en orm och sätt upp den som ett fälttecken. Var och en som blir biten skall se på den, så får han leva.« Och Mose gjorde en orm av koppar och satte upp den som ett fälttecken. Den som blev biten av en orm såg på kopparormen, och då fick han leva. Israeliterna bröt upp och slog sedan läger vid Ovot. När de brutit upp från Ovot slog de läger vid Ije Haavarim i öknen öster om Moab. De bröt upp därifrån och slog läger i Sereddalen, och efter att ha brutit upp därifrån slog de läger på andra sidan Arnon, i den öken som börjar på amoreiskt område. Arnon bildar nämligen gräns mot Moab, mellan Moab och amoreerna. Som det står i Boken om Herrens krig: … Vahev i Sufa och bäckravinerna. Arnon och bäckravinernas brant, som sträcker sig mot landet kring Ar, som lutar mot gränsen till Moab … Därifrån gick de till Beer, den brunn om vilken Herren sade till Mose: »Samla folket, så skall jag ge dem vatten.« Då sjöng Israel denna sång: Flöda, du brunn! Besjung den, brunnen som furstar grävde, som de främsta i folket har öppnat med spira och härskarstav. Från Beer gick de till Mattana, från Mattana till Nachaliel, från Nachaliel till Bamot, och från Bamot till den dal som ligger på Moabs område uppe på Pisga, som höjer sig över Jeshimon. Israel skickade följande budskap till Sichon, amoreernas kung: »Låt oss få tåga genom ditt land. Vi kommer inte att trampa in på åkrar och vingårdar eller dricka vatten ur brunnarna. Vi går på Kungsvägen tills vi har passerat ditt område.« Men Sichon tillät inte att Israel tågade genom hans område. Han samlade allt sitt folk och drog ut i öknen för att möta israeliterna. När han kom till Jahas gick han till anfall mot dem, men israeliterna slog honom och intog hans land från Arnon till Jabbok, fram till ammoniternas land, ty deras gräns var befäst. Israeliterna intog alla städerna i landet, och de bosatte sig i alla amoreernas städer, i Heshbon och i alla dess lydstäder. Heshbon var amoreerkungen Sichons huvudstad. Han hade fört krig mot den förre kungen i Moab och tagit ifrån honom allt land ända ner till Arnon. Som skalderna sjunger: Kom, Heshbon skall byggas upp, Sichons stad skall befästas. Eld slog ut från Heshbon, en flamma från Sichons borg. Den förbrände Ar i Moab, den slukade Bamot vid Arnon. Ve dig, Moab! Förlorat är du, Kemoshs folk! Han lät sina söner bli slagna på flykt, sina döttrar föras i fångenskap till amoreernas kung, till Sichon. [---] Israeliterna bodde nu i amoreernas land. Mose sände spanare mot Jaser, och israeliterna intog dess lydstäder och drev bort de amoreiska invånarna. Därefter slog de in på vägen mot Bashan. Og, kungen av Bashan, drog ut med allt sitt folk för att möta dem i strid vid Edrei. Men Herren sade till Mose: »Var inte rädd för honom. Jag ger honom i ditt våld, med allt hans folk och hela hans land. Du skall göra med honom som du gjorde med amoreernas kung Sichon, som härskade i Heshbon.« Och de dödade Og och hans söner och allt hans folk. Ingen av dem slapp undan. Sedan intog de hans land.

Fjärde Moseboken 21:4-35 Svenska Folkbibeln (SFB98)

De bröt upp från berget Hor och tog vägen mot Röda havet för att gå omkring Edoms land. Men under vägen blev folket otåligt. Och folket talade mot Gud och mot Mose och sade: "Varför har ni fört oss upp ur Egypten så att vi måste dö i öknen? Här finns ju varken bröd eller vatten, och vår själ avskyr den eländiga mat vi får!" Då sände HERREN giftiga ormar bland folket, och de bet folket och många i Israel dog. Då kom folket till Mose och sade: "Vi har syndat genom att vi talade mot HERREN och mot dig. Bed till HERREN att han tar bort dessa ormar från oss." Och Mose bad för folket. HERREN sade till Mose: "Gör dig en orm och sätt upp den på en påle. Den som har blivit ormbiten och ser på den skall leva." Mose gjorde då en kopparorm och satte upp den på en påle. Om någon blev biten av en orm, fäste han blicken på kopparormen och fick leva. Israels barn bröt upp och slog läger i Obot. Från Obot bröt de upp och slog läger vid Ije-Haabarim i öknen framför Moab, österut. Därifrån bröt de upp och slog läger i Sereds dal. Därifrån bröt de upp och slog läger på andra sidan Arnon som går genom öknen och kommer från amoreernas område. Ty Arnon utgör Moabs gräns, mellan Moab och amoreerna. Därför heter det i 'Boken om HERRENS krig': "Vaheb i Sufa, och Arnons bäckravin, och bäckravinens sidor, som går ner till Ars bosättning och lutar sig mot Moabs gräns." Därifrån drog de till Beer. Det var om den brunnen som HERREN sade till Mose: "Samla folket så skall jag ge dem vatten." Då sjöng Israel denna sång: "Flöda, du brunn! Sjung om den! Brunnen som hövdingar grävde, som folkets främste grävde ut med spiran, med sina stavar." Från öknen drog de till Mattana, från Mattana till Nahaliel, från Nahaliel till Bamot, från Bamot till den dal som ligger på Moabs mark, till Pisgas topp, där man ser ut över ödemarken. Israel skickade då sändebud till Sichon, amoreernas kung, och lät säga: "Låt mig tåga igenom ditt land. Vi skall inte vika av in på åkrar eller in i vingårdar och inte dricka vatten ur brunnarna. Vi skall gå Kungsvägen till dess vi kommit igenom ditt område." Men Sichon tillät inte Israel att gå igenom sitt område. Sichon samlade allt sitt folk och drog ut mot Israel i öknen. När han kom till Jahas gav han sig i strid med Israel. Men Israel slog honom med svärd och intog hans land från Arnon till Jabbok, ända till Ammons barn, ty deras gräns var befäst. Och Israel intog alla städerna där och bosatte sig i amoreernas alla städer, i Hesbon med alla dess underlydande orter. Hesbon var nämligen Sichons, den amoreiske kungens, stad, ty han hade fört krig mot den förre kungen i Moab och tagit ifrån honom hela hans land ända till Arnon. Därför säger skalderna: "Kom till Hesbon! Bygg och befäst Sichons stad! Ty eld gick ut från Hesbon, en låga från Sichons stad. Den förtärde Ar i Moab, herrarna på Arnons höjder. Ve dig, Moab! Förlorat är du, Kemosh folk! Han lät sina söner bli flyktingar och sina döttrar gå i fångenskap, till amoreernas kung, Sichon. Vi sköt ner dem. Förlorat var Hesbon, ända till Dibon. Vi härjade ända till Nofa, som når till Medeba." Så bosatte sig Israel i amoreernas land. Mose sände ut några att bespeja Jaeser, och de intog dess underlydande orter, och han fördrev amoreerna som bodde där. Sedan vek de av och drog upp mot Basan. Och Og, kungen i Basan, drog med allt sitt folk ut till strid mot dem, vid Edrei. Men HERREN sade till Mose: "Var inte rädd för honom, ty jag har givit honom i din hand, med allt hans folk och hans land. Du skall göra med honom som du gjorde med Sichon, amoreernas kung, som bodde i Hesbon." Och de slog honom och hans söner och allt hans folk till dess ingen överlevande fanns kvar och tog hans land i besittning.

Fjärde Moseboken 21:4-35 Svenska 1917 (SVEN)

Och de bröto upp från berget Hor och togo vägen åt Röda havet till, för att gå omkring Edoms land. Men under vägen blev folket otåligt. Och folket talade emot Gud och emot Mose och sade: »Varför haven I fört oss upp ur Egypten, så att vi måste dö i öknen? Här finnes ju varken bröd eller vatten, och vår själ vämjes vid den usla föda vi få.» Då sände HERREN giftiga ormar bland folket, och dessa stungo folket; och mycket folk i Israel blev dödat. Då kom folket till Mose och sade: »Vi hava syndat därmed att vi talade mot HERREN och mot dig. Bed till HERREN att han tager bort dessa ormar ifrån oss.» Och Mose bad för folket. Då sade HERREN till Mose: »Gör dig en orm och sätt upp den på en stång; sedan må var och en som har blivit ormstungen se på den, så skall han bliva vid liv.» Då gjorde Mose en orm av koppar och satte upp den på en stång; när sedan någon hade blivit stungen av en orm, såg han upp på kopparormen och blev så vid liv. Och Israels barn bröto upp och lägrade sig i Obot; och från Obot bröto de upp och lägrade sig vid Ije-Haabarim i öknen som ligger framför Moab, österut. Därifrån bröto de upp och lägrade sig i Sereds dal. Därifrån bröto de upp och lägrade sig på andra sidan Arnon, där denna bäck från amoréernas område, där den har runnit upp, flyter fram i öknen; ty Arnon är Moabs gräns och flyter fram mellan Moabs land och amoréernas. Därför heter det i »Boken om HERRENS krig»:  »Vaheb i Sufa  och dalarna där Arnon går fram,  och dalarnas sluttning,  som sänker sig mot Ars bygd  och stöder sig mot Moabs gräns.» Därifrån drogo de till Beeri om brunnen där var det som HERREN sade till Mose: »Församla folket, så vill jag giva dem vatten.» Då sjöng Israel denna sång:  »Flöda, du brunn!  Ja, sjungen om den,  om brunnen som furstar grävde,  som folkets ypperste borrade,  med spiran, med sina stavar. Från öknen drogo de till Mattana, från Mattana till Nahaliel, från: Nahaliel till Bamot, från Bamot till den dal som ligger: på Moabs mark uppe på Pisga, där man kan se ut över ödemarken. Och Israel skickade sändebud till Sihon, amoréernas konung, och lät säga: »Låt mig taga genom ditt land. Vi skola icke vika av ifrån vägen in i åkrar eller vingårdar, och icke dricka vatten ur brunnarna. Stora vägen skola vi gå, till dess vi hava kommit igenom ditt område.» Men Sihon tillstadde icke Israel att tåga genom sitt område, utan församlade allt sitt folk och drog ut mot Israel i öknen, till dess han kom till Jahas; där gav han sig i strid med Israel. Men Israel slog honom med svärdsegg och intog hans land från Arnon ända till Jabbok, ända till Ammons barns land, ty Ammons barns gräns var befäst. Och Israel intog alla städerna där; och Israel bosatte sig i amoréernas alla städer, i Hesbon och alla underlydande orter. Hesbon var nämligen Sihons, amoréernas konungs, stad, ty denne hade fört krig med den förre konungen i Moab och tagit ifrån honom hela hans land ända till Arnon. Därför säga skalderna:  »Kommen till Hesbon!  Byggas och befästas      skall Sihons stad.  Ty eld gick ut från Hesbon,  en låga från Sihons stad;  den förtärde Ar i Moab,  dem som bodde på Arnons höjder.  Ve dig, Moab!  Förlorat är du, Kemos' folk!  Han lät sina söner bliva slagna på flykten  och sina döttrar föras bort i fångenskap,  bort till amoréernas konung, Sihon.  Vi sköto ned dem -- förlorat var Hesbon,  landet ända till Dibon;  vi härjade ända till Nofa,  Nofa, som når till Medeba.» Så bosatte sig då Israel i amoréernas land. Och Mose sände ut och lät bespeja Jaeser, och de intogo dess underlydande orter; och han fördrev amoréerna som bodde där. Sedan vände de sig åt annat hål. och drogo upp åt Basan till. Och Og, konungen i Basan, drog med allt sitt folk ut till strid mot dem, till Edrei. Men HERREN sade till Mose: »Frukta icke för honom, ty i din hand har jag givit honom och allt hans folk och hans land. Och du skall göra med honom på samma sätt som du gjorde med Sihon, amoréernas konung, som bodde i Hesbon.» Och de slogo honom jämte hans söner och allt hans folk, och läto ingen av dem slippa undan. Så intogo de hans land.

Fjärde Moseboken 21:4-35 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

De bröt upp från berget Hor och tog vägen mot Röda havet för att gå omkring Edoms land. Men under vägen blev folket otåligt. Och folket talade mot Gud och mot Mose och sade: ”Varför har ni fört oss upp ur Egypten så att vi måste dö i öknen? Här finns ju varken bröd eller vatten, och vår själ avskyr den eländiga mat vi får!” Då sände HERREN giftiga ormar bland folket, och de bet folket och många i Israel dog. Då kom folket till Mose och sade: ”Vi har syndat genom att vi talade mot HERREN och mot dig. Be till HERREN att han tar bort dessa ormar från oss.” Och Mose bad för folket. HERREN sade till Mose: ”Gör dig en orm och sätt upp den på en påle. Den som har blivit ormbiten och ser på den ska leva.” Mose gjorde då en kopparorm och satte upp den på en påle. Om någon blev biten av en orm, fäste han blicken på kopparormen och fick leva. Israels barn bröt upp och slog läger i Obot. Från Obot bröt de upp och slog läger vid Ije-Haabarim i öknen framför Moab, österut. Därifrån bröt de upp och slog läger i Sereds dal. Därifrån bröt de upp och slog läger på andra sidan Arnon som går genom öknen och kommer från amoreernas område. Arnon utgör Moabs gräns, mellan Moab och amoreerna. Därför heter det i Boken om HERRENS krig: ”Vaheb i Sufa, och Arnons bäckravin, och bäckravinens sidor som går ner till Ars bosättning och lutar sig mot Moabs gräns.” Därifrån drog de till Beer. Det var om den brunnen som HERREN sade till Mose: ”Samla folket så ska jag ge dem vatten.” Då sjöng Israel denna sång: ”Flöda, du brunn! Sjung om den! Brunnen som hövdingar grävde, som folkets främste grävde ut med spiran, med sina stavar.” Från öknen drog de till Mattana, från Mattana till Nahaliel, från Nahaliel till Bamot, från Bamot till den dal som ligger på Moabs mark, till Pisgas topp, där man ser ut över Jeshimon. Israel skickade då sändebud till Sichon, amoreernas kung, och lät säga: ”Låt mig tåga igenom ditt land. Vi ska inte vika av in på åkrar eller in i vingårdar och inte dricka vatten ur brunnarna. Vi ska gå Kungsvägen tills vi har kommit igenom ditt område.” Men Sichon tillät inte Israel att gå igenom hans område. Sichon samlade allt sitt folk och drog ut mot Israel i öknen. När han kom till Jahas gav han sig i strid med Israel. Men Israel slog honom med svärd och intog hans land från Arnon till Jabbok, ända fram till ammoniterna, för deras gräns var befäst. Och Israel intog alla städerna där och bosatte sig i amoreernas alla städer, i Heshbon med alla dess underlydande orter. Heshbon var nämligen den amoreiske kungen Sichons stad, för han hade fört krig mot den förre kungen i Moab och tagit ifrån honom hela hans land ända till Arnon. Därför säger skalderna: ”Kom till Heshbon, Bygg och befäst Sichons stad, för en eld gick ut från Heshbon, en låga från Sichons stad. Den förtärde Ar i Moab, herrarna på Arnons höjder. Ve dig, Moab! Förlorat är du, Kemoshs folk! Han lät sina söner bli flyktingar och sina döttrar gå i fångenskap, till amoreernas kung, Sichon. Vi sköt ner dem. Förlorat var Heshbon, ända till Dibon. Vi härjade ända till Nofa som når till Medeba.” Så bosatte sig Israel i amoreernas land. Mose sände ut några att speja vid Jaeser, och de intog dess underlydande orter, och han fördrev amoreerna som bodde där. Sedan vek de av och drog upp mot Bashan. Och Bashans kung Og drog med allt sitt folk ut till strid mot dem, vid Edrei. Men HERREN sade till Mose: ”Var inte rädd för honom, för jag har gett honom i din hand med allt hans folk och hans land. Du ska göra med honom som du gjorde med Sichon, amoreernas kung, som bodde i Heshbon.” Och de slog honom och hans söner och allt hans folk tills ingen överlevande fanns kvar och tog hans land i besittning.

Fjärde Moseboken 21:4-35 nuBibeln (NUB)

Sedan fortsatte de från berget Hor längs Sävhavet för att gå runt Edoms land. Folket blev otåligt och började protestera mot Gud och Mose. ”Varför har ni lett oss ut ur Egypten så att vi måste dö här i öknen?” gnällde de. ”Här finns ju ingenting att äta och ingenting att dricka, och vi avskyr denna smaklösa mat!” Då sände HERREN giftiga ormar bland dem och många israeliter blev bitna och dog. Folket kom till Mose och sa: ”Vi syndade när vi talade mot HERREN och mot dig. Be till HERREN att han tar bort ormarna från oss!” Då bad Mose för folket och HERREN sa till Mose: ”Gör dig en orm och sätt upp den på ett banér! Den som blir biten av en orm ska se på den, så får han leva.” Mose gjorde då en kopparorm och satte den upp på ett banér och när någon blev biten fick han leva, bara han såg på kopparormen. Israel vandrade därefter vidare och slog läger vid Ovot. Sedan fortsatte de till Ije Haavarim i öknen, inte långt från Moab som låg österut och därifrån vandrade de till Sereddalen där de slog läger. De fortsatte sedan över till andra sidan av floden Arnon till öknen nära amoréernas gräns. Floden Arnon är gränsen mellan moabiterna och amoréerna. Detta omtalas i ”Boken om HERRENS krig”: ”Vahev i Sufa och bäckravinerna. Arnon, och bäckravinens sluttningar som leder till landet kring Ar, mot Moabs gräns.” De fortsatte till Beer, den källa där HERREN sa till Mose: ”Kalla samman folket, så ska jag ge det vatten!” Där sjöng folket denna sång: ”Flöda, du källa! Sjung om den, källan som grävdes av de förnämsta bland folket, av furstar med spira och stav.” De lämnade öknen och drog vidare mot Mattana, från Mattana till Nachaliel och därifrån till Bamot och från Bamot till dalen vid Moabs högslätt där man har utsikt över Jeshimon från berget Pisga. Israel sände budbärare till kung Sichon, amoréernas kung: Låt oss få vandra genom ditt land. Vi ska inte trampa ner åkrar eller vingårdar eller dricka vatten ur källor. Vi går Kungsvägen tills vi kommit igenom ditt område. Men kung Sichon inte bara vägrade Israel att tåga genom hans land, utan mobiliserade hela sin armé, anföll Israel i öknen och gav sig i strid med dem vid Jahas. Men Israel besegrade honom med svärd och ockuperade hans land från floden Arnon till floden Jabbok, bort till ammoniternas gräns som var befäst. Israel intog alla amoréernas städer och bosatte sig i dem, i Heshbon och dess lydstäder. Heshbon var amoréerkungen Sichons huvudstad. Han hade fört krig mot Moabs förre kung och tagit ifrån honom hela hans land ända till Arnon. Diktarna säger: ”Kom till Heshbon, bygg och befäst Sichons stad, för en eld har flammat upp från Heshbon, en låga från Sichons stad. Den har förtärt Ar i Moab och den som bodde på Arnons höjder. Ve dig, Moab! Förlorat är du, Kemoshs folk. Han har låtit sina söner fly och sina döttrar tas till fånga av Sichon, amoréernas kung. Vi har segrat. Heshbon är ödelagt ända bort till Dibon, ja, ända bort till Nofa och Medeba.” Israel bosatte sig i amoréernas land. Mose sände ut spejare att utforska Jasers område. Israeliterna anföll lydstäderna och drev ut de amoréer som fanns där. Därefter började de gå mot Bashan. Og, kungen i Bashan, mobiliserade genast sin armé för att anfalla dem vid Edrei. Men HERREN uppmanade Mose att inte vara rädd för honom: ”Allt hans folk och hela hans land överlämnar jag åt dig. Du ska göra med honom likadant som du gjorde med amoréernas kung Sichon som härskade i Heshbon.” De dödade kung Og, hans söner och hela hans folk. Ingen enda överlevde och Israel ockuperade landet.