Markusevangeliet 3:7-19

Markusevangeliet 3:7-19 Svenska Kärnbibeln (SKB)

Då [på grund av fariséernas planer på att döda honom] drog Jesus sig undan tillsammans med sina lärjungar mot [Galileiska] sjön. En stor skara människor från [de närmsta städerna och byarna i] Galileen följde honom. Också från [de södra regionerna] Judéen, Jerusalem, Iduméen [längst söderut] och från landet på andra sidan [östra sidan av] Jordan [regionerna Pereen, Dekapolis och Gaulanitis, nuvarande Golan] och från trakterna omkring [kuststäderna] Tyros och Sidon [den nordvästra regionen Fenikien] kom människor i stora skaror till honom när de hörde talas om allt han gjorde. Han sa till sina lärjungar att alltid ha en liten båt i beredskap för honom på grund av folket, så att han inte skulle bli trängd (nedtrampad) av folkmassan. Anledningen var att han hade helat så många att alla som var plågade (sjuka, led av besvärliga kroppsliga åkommor) pressade på (bokstavligen föll över) honom. Varje gång de orena andarna såg honom, föll de ned inför honom och ropade upprepade gånger: ”Du är Guds Son.” Men han förbjöd dem strängt att offentliggöra vem han var. [Jesus ville inte få uppmärksamhet från demoner. Senare tillät Jesus detta erkännande från människor, men nu ville folket göra honom till kung med våld, se Joh 6:15.] Han gick upp på berget [för att be och bad hela natten, se Luk 6:12-13]. Sedan kallade han till sig dem som han själv hade utvalt, och de kom till honom. Han utsåg (ordagrant ”gjorde”) de tolv som skulle följa (ständigt vara med) honom, dem som han skulle skicka ut att predika (vara apostlar, speciella budbärare), och att ha auktoritet (makt) att bota de sjuka, och att driva ut demoner. [De tolv lärjungarna var:] Simon , som han gav namnet Petrus, Jakob, Sebedeus son, Johannes, Jakobs bror – Jesus gav dem [Jakob och Johannes, det hebreiska] namnet Boanerges, som betyder åskans (tumultets) söner [kanske p.g.a. deras heta temperament, se Luk 9:54] – Andreas, Filippus [grekiskt ord som betyder ”en som älskar hästar”], Bartolomeus [även kallad Natanael], Matteus, Tomas [hebreiskt ord som betyder ”tvilling”, se Joh 11:1620:24-29], Jakob , Alfeus son, Taddeus [grekiskt ord som betyder ”en som har ett varmt hjärta” eller ”älskat barn”. Han kallades även Judas, Jakobs son; antagligen ändrade han namn för att undvika att bli förknippad med Judas Iskariot], Simon ”den hängivne” (fanatikern, ivraren, nationalisten, seloten) [ordagrant ”Simon kananaios”, den arameiska motsvarigheten till den grekiska termen ”seloten”, båda orden betyder ”den hängivne, ivrige, fanatiske”, kan även antyda att han var med i den judiska motståndsrörelsen mot Romarriket innan han blev en Jesu lärjunge], Judas Iskariot, han som förrådde honom.