Markusevangeliet 11:1-11

Markusevangeliet 11:1-11 Nya Levande Bibeln (BSV)

När de närmade sig Jerusalem och kom till byarna Betfage och Betania, som låg vid Olivberget, skickade Jesus iväg två av sina efterföljare och sa: "Gå in i byn därframme. Där inne kommer ni genast att hitta en ungåsna stå bunden, en som ingen har ridit på ännu. Ta den och kom hit med den. Och om någon frågar vad ni håller på med så säg bara: 'Herren behöver den, men han kommer snart att lämna den tillbaka.' " De två efterföljarna gav sig då iväg och hittade en ungåsna som stod bunden vid en port på bygatan. Och medan de höll på att lösgöra den, sa några som stod där: "Vad håller ni på med? Tänker ni ta åsnan?" Men efterföljarna svarade som Jesus hade sagt, och då lät man dem ta den. De ledde sedan åsnan till Jesus, och hans efterföljare la sina mantlar på den och Jesus satte sig på den och red iväg mot staden. Många människor bredde ut sina mantlar som en matta framför honom, och andra strödde ut gröna kvistar från träden runt omkring. Och både de som gick framför Jesus och de som gick efter, ropade: "Vi hyllar dig! Vi ärar dig som är sänd av Herren! Vi ärar dig som ska regera som vår förfader David gjorde! Alla i himlen hyllar dig!" Så red han in i Jerusalem och gick till tempelområdet. Där vandrade han runt och tittade noga på allt, men eftersom det redan var sent på eftermiddagen gick han sedan tillbaka till Betania med sina tolv närmaste efterföljare.

Markusevangeliet 11:1-11 Svenska Kärnbibeln (SKB)

När de närmade sig Jerusalem, och var vid Betfage och Betania vid Olivberget, sände han i väg två av sina lärjungar och sa till dem: ”Gå in i byn där framme. Så fort ni kommer in där hittar ni ett åsneföl som är bundet och som ingen ännu har suttit på. Lös det och för det hit! Om någon frågar er varför ni gör detta så ska ni svara: ’Herren behöver det, och han kommer snart att skicka tillbaka det [när han använt åsnefölet].’ ” De gick i väg och hittade ett åsneföl bundet vid porten, ute vid gathörnet, och de löste det. Några av dem som stod i närheten frågade: ”Vad gör ni, varför löser ni åsnefölet?” De [två lärjungarna] svarade som Jesus hade instruerat dem, och man lät dem gå. De förde åsnefölet till Jesus och lade sina yttermantlar på det, och han satte sig på det. [På Bibelns tid i Mellanöstern symboliserade hästen krig och åsnan fred. Intåget i Jerusalem blir en markering från Jesus att han är en kung, men inte en politisk eller krigisk kung som många hade tänkt sig. Matteus, som skriver för judiska läsare och ofta kopplar händelserna till profetiska förutsägelser, har även med en referens till Sakarja i sin redogörelse av intåget. ”Se, din Konung kommer till dig på ett ödmjukt sätt, ridande på en åsna, på ett föl, ett lastdjurs föl”, se Sak 9:9Matt 21:4.] Många bredde ut sina kläder på vägen, och andra strödde ut lövbeklädda kvistar som de skurit av från [träd som växte intill på] fälten. [Evangelierna använder lite olika ord för kvistar och tillsammans ger dessa ögonvittnesskildringar en bild av vad som hände. I Matt 21:8 står det ”kvistar”, antagligen från olivträd, och i Joh 12:13 ”palmkvistar”.] De som gick före [i följet tillsammans med dem som mötte honom från Jerusalem, se Joh 12:18] och de som följde honom [från Betfage och Betania] ropade [citerade från Ps 118:25-26]: ”Hosianna (Herre rädda oss)! Välsignad (prisad) är han som kommer i Herrens namn! Välsignat är vår fader Davids rike som kommer nu! Hosianna i höjden!” Jesus gick in i Jerusalem, in på tempelområdet, och studerade i detalj allt som försiggick där. [Han såg hur man köpte och sålde, använde tempelområdet som en genväg mellan staden och Olivberget, se Mark 11:15-16. Dock väntar han till nästa dag innan han gör något åt saken.] Det var redan sent [och stadsportarna skulle snart stängas] så han gick [tillbaka] ut till Betania tillsammans med de tolv. [Marta, Maria och Lasarus bodde i Betania. Jesus övernattade ofta hos dem när han besökte Jerusalem.]