Markusevangeliet 1:29-38
Markusevangeliet 1:29-38 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Så snart de kommit ut ur synagogan, gick de till Simons och Andreas hus tillsammans med Jakob och Johannes. Simons svärmor låg sjuk i feber, och de talade genast med Jesus om henne. Han gick fram, tog hennes hand och reste henne upp. Och febern lämnade henne, och hon betjänade dem. På kvällen, när solen hade gått ner, förde man till honom alla som var sjuka och besatta. Hela staden var samlad utanför dörren. Han botade många som led av olika slags sjukdomar, och han drev ut många onda andar och tillät dem inte att tala, eftersom de visste vem han var. Tidigt på morgonen, medan det var mörkt, steg Jesus upp och gick till en enslig plats och bad där. Simon och de som var med honom skyndade efter, och när de fann Jesus sade de till honom: "Alla söker efter dig." Han sade: "Vi går åt ett annat håll, till byarna här omkring, så att jag kan predika där också. Det är därför jag har gått ut."
Markusevangeliet 1:29-38 Nya Levande Bibeln (BSV)
När Jesus och hans efterföljare hade lämnat synagogan, gick de hem till Simon och Andreas, tillsammans med Jakob och Johannes. Där låg Simons svärmor sjuk i hög feber och det berättade de genast för Jesus. Han gick då fram till henne och tog henne i handen och reste henne upp. Och febern lämnade henne, och hon lagade mat åt dem. På kvällen, efter solnedgången, kom man till honom med alla sjuka och besatta. Varenda människa i Kafarnaum hade samlats utanför dörren. Jesus botade många sjuka som led av olika slags sjukdomar, och han drev ut många onda andar. Men han förbjöd andarna att tala eftersom de visste vem han var. Nästa morgon, långt före gryningen, gick Jesus bort därifrån till en enslig plats för att kunna be. Simon och de andra skyndade snart ut för att leta reda på honom, och när de hade hittat honom sa de: "Alla frågar efter dig." Men han svarade: "Vi måste gå till de andra städerna häromkring, så att jag kan sprida mitt budskap där också. Det var därför jag kom hit."
Markusevangeliet 1:29-38 Karl XII 1873 (SK73)
Och de gingo straxt utu Synagogon, och kommo uti Simons och Andree hus, med Jacobo och Johanne. Och Simons svära låg sjuk i skälfvo; och straxt sade de honom om henne. Då gick han till och reste henne upp, och tog henne vid handena; och i det samma öfvergaf skälfvosjukan henne, och hon gick sedan och tjente dem. Om aftonen, då solen nedergången var, hade de till honom allahanda sjuka, och dem som qvaldes af djeflar; Och hele staden var församlad för dörrena. Och han gjorde många helbregda, som kranke voro af allahanda sjukdom; och dref ut många djeflar, och tillstadde icke djeflarna tala; ty de kände honom. Och om morgonen, ganska bittida för dag, stod han upp och gick ut; och Jesus gick bort uti ett öde rum, och der bad han. Och Simon kom efter farandes, och de med honom voro. Och då de funno honom, sade de till honom: Alle söka dig. Sade han dem: Låt oss gå uti nästa städerna, att jag ock der predikar; ty fördenskull är jag kommen.
Markusevangeliet 1:29-38 Svenska 1917 (SVEN)
Och strax då de hade kommit ut ur synagogan, begåvo de sig med Jakob och Johannes till Simons och Andreas' hus. Men Simons svärmoder låg sjuk i feber, och de talade strax med honom om henne. Då gick han fram och tog henne vid handen och reste upp henne; och febern lämnade henne, och hon betjänade dem. Men när solen hade gått ned och det hade blivit afton, förde man till honom alla som voro sjuka eller besatta; och hela staden var församlad utanför dörren. Och han botade många som ledo av olika slags sjukdomar; och han drev ut många onda andar, men tillstadde icke de onda andarna att tala, eftersom de kände honom. Och bittida om morgonen, medan det ännu var mörkt, stod han upp och gick åstad bort till en öde trakt, och bad där. Men Simon och de som voro med honom skyndade efter honom. Och när de funno honom, sade de till honom: »Alla fråga efter dig.» Då sade han till dem: »Låt oss draga bort åt annat håll, till de närmaste småstäderna, för att jag också där må predika; ty därför har jag begivit mig ut.»
Markusevangeliet 1:29-38 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Så snart de kom ut ur synagogan gick de till Simons och Andreas hus tillsammans med Jakob och Johannes. Simons svärmor låg sjuk i feber, och de talade genast med Jesus om henne. Då gick han fram, tog hennes hand och reste henne upp. Febern släppte, och hon betjänade dem. På kvällen, när solen hade gått ner, kom man till honom med alla som var sjuka och besatta. Hela staden var samlad utanför dörren. Han botade många som led av olika sjukdomar och drev ut många onda andar. Men han tillät dem inte att tala, eftersom de visste vem han var. Tidigt på morgonen, medan det ännu var mörkt, steg Jesus upp och gick ut till en enslig plats och bad där. Simon och de som var med honom skyndade efter, och när de fann Jesus sade de till honom: "Alla söker efter dig." Han sade: "Vi går någon annanstans, till byarna här omkring, så att jag kan predika där också. Det är därför jag har kommit."
Markusevangeliet 1:29-38 nuBibeln (NUB)
När de hade lämnat synagogan, gick de hem till Simon och Andreas, tillsammans med Jakob och Johannes. Där låg Simons svärmor sjuk i feber, och det berättade de genast för Jesus. Han gick då fram till henne och tog henne i handen och reste henne upp. Febern lämnade henne, och hon betjänade dem. På kvällen, efter solnedgången, kom man till honom med alla sjuka och besatta. Hela staden hade samlats utanför dörren. Jesus botade många sjuka som led av olika slags sjukdomar, och han drev ut många onda andar. Men han förbjöd andarna att tala eftersom de visste vem han var. Nästa morgon, långt före gryningen, gick Jesus bort därifrån till en enslig plats för att be. Simon och de andra skyndade snart ut för att leta reda på honom, och när de hade hittat honom sa de: ”Alla frågar efter dig.” Men han svarade: ”Vi måste gå till de andra städerna häromkring, så att jag kan förkunna där också. Det var därför jag kom hit.”
Markusevangeliet 1:29-38 Svenska Kärnbibeln (SKB)
På en gång lämnade Jesus synagogan och gick till Simons och Andreas hus, tillsammans med [bröderna] Jakob och Johannes. [Enligt judisk sed intogs huvudmålet på sabbaten mitt på dagen, direkt efter gudstjänsten.] Simons svärmor hade insjuknat och låg ned i feber [troligtvis malaria, se Luk 4:38], och på en gång berättade de det för Jesus. Han gick fram till henne, tog hennes hand och reste henne upp. Genast lämnade febern henne, och hon började att betjäna dem [servera sabbatsmåltiden som var förberedd sedan dagen innan]. [Veckosabbaten börjar vid solnedgången på fredagen och slutar vid solnedgången på lördagen. Enligt traditionell judisk uppfattning fick inget arbete utföras på sabbaten. Det var inte tillåtet att göra upp eld, att resa eller bära saker utomhus. Ryktet om vad Jesus gjort spred sig snabbt, men det var först när sabbaten var över man kom med de sjuka till Jesus.] På kvällen, efter solnedgången, kom man till honom (i en stadig ström) med alla sjuka och besatta, tills hela staden [Kapernaum] hade samlats utanför dörren. Jesus botade många som led av olika sjukdomar och drev ut många demoner, och han förbjöd demonerna att tala, eftersom de visste vem han var. [Lukas beskriver hur Jesus lägger händerna på var och en av dem, se Luk 4:40.] [Detta stycke, vers 35-39, är ett av flera där Petrus ögonvittnesskildring lyser igenom i Markus evangelium, se även Mark 2:1-511:20-2113:1-4. Vi kan föreställa oss hur Petrus inlevelsefullt har berättat för Markus om hur han letade efter sin vän Jesus, se vers 36. Orden han/honom används hela sju gånger i detta stycke. Som ögonvittne, som själv varit med på plats, så är det ju vanligare i talspråk att man berättar om vad ”han” gjorde, än att berätta om vad ”Jesus” gjorde. Genom att ha kvar denna form visar Markus sina läsare att vi kan ha en nära personlig relation med Jesus!] Tidigt nästa morgon (under den sista nattväkten – mellan klockan tre och sex på söndagsmorgonen), långt innan det blev ljust, steg han [Jesus] upp och gick bort till en enslig plats. Där bad han. [Detta är den första av tre gånger som Markus uppmärksammar hur Jesus drar sig undan för att be tidigt på morgonen, se Mark 6:4614:32-41.] Simon och de som var med honom [vaknade senare och] letade efter honom (jagade honom som ett villebråd), och när de hade funnit honom sa de till honom: ”Alla söker efter dig.” Han svarade: ”Låt oss gå åt ett annat håll, till byarna här omkring [på västra sidan av Galileiska sjön], så att jag kan predika där också. Det är därför jag har gått ut.”
Markusevangeliet 1:29-38 Bibel 2000 (B2000)
Från synagogan gick de hem till Simon och Andreas tillsammans med Jakob och Johannes. Simons svärmor låg i feber, och det sade de genast till Jesus. Han gick fram till henne, tog hennes hand och reste henne upp. Och febern lämnade henne, och hon passade upp dem. På kvällen, efter solnedgången, kom man till honom med alla sjuka och besatta. Hela staden hade samlats utanför dörren. Och han botade många som led av olika sjukdomar och drev ut många demoner, och han förbjöd demonerna att tala, eftersom de visste vem han var. Tidigt nästa morgon, medan det ännu var mörkt, gav han sig av därifrån och gick bort till en enslig plats, och där bad han. Simon och de andra skyndade efter honom, och när de hade funnit honom sade de: »Alla söker efter dig.« Han svarade: »Låt oss gå åt ett annat håll, till byarna här omkring, så att jag kan predika där också. Det är därför jag har gått ut.«