Markusevangeliet 1:23-45
Markusevangeliet 1:23-45 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Och se, i deras synagoga fanns nu en man som hade en oren ande, och han skrek: "Vad har vi med dig att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att fördärva oss? Jag vet vem du är, du Guds Helige." Men Jesus sade strängt till anden: "Tig och far ut ur honom!" Den orene anden ryckte i mannen och skrek och for ut ur honom. Alla blev förskräckta och frågade varandra: "Vad är detta? En ny lära med sådan makt. Till och med de orena andarna befaller han, och de lyder honom." Och ryktet om honom spred sig genast överallt i hela Galileen. Så snart de kommit ut ur synagogan, gick de till Simons och Andreas hus tillsammans med Jakob och Johannes. Simons svärmor låg sjuk i feber, och de talade genast med Jesus om henne. Han gick fram, tog hennes hand och reste henne upp. Och febern lämnade henne, och hon betjänade dem. På kvällen, när solen hade gått ner, förde man till honom alla som var sjuka och besatta. Hela staden var samlad utanför dörren. Han botade många som led av olika slags sjukdomar, och han drev ut många onda andar och tillät dem inte att tala, eftersom de visste vem han var. Tidigt på morgonen, medan det var mörkt, steg Jesus upp och gick till en enslig plats och bad där. Simon och de som var med honom skyndade efter, och när de fann Jesus sade de till honom: "Alla söker efter dig." Han sade: "Vi går åt ett annat håll, till byarna här omkring, så att jag kan predika där också. Det är därför jag har gått ut." Och han kom och predikade i deras synagogor i hela Galileen och drev ut de onda andarna. En spetälsk kom fram till honom och föll på knä och bad: "Om du vill, så kan du göra mig ren." Jesus förbarmade sig över honom, räckte ut handen och rörde vid honom och sade: "Jag vill. Bli ren!" Genast försvann spetälskan och han blev ren. Därefter skickade Jesus bort honom och sade strängt: "Se till att du inte talar om detta för någon, men gå och visa dig för prästen och bär fram det offer som Mose har föreskrivit för din rening, som ett vittnesbörd för dem." Men mannen gick sin väg och började ivrigt berätta om det som hade hänt och gjorde saken känd vida omkring, så att Jesus inte längre öppet kunde gå in i någon stad utan måste vistas ute i ödemarken. Och det kom folk till honom från alla håll.
Markusevangeliet 1:23-45 Nya Levande Bibeln (BSV)
I synagogan fanns den här dagen en man som var besatt av en ond ande, och han började skrika: "Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att ta död på oss? Jag vet vem du är, du Guds heliga tjänare!" Men Jesus befallde strängt den onda anden: "Tig! Far ut ur honom!" Och då började anden rycka och slita i mannen och for ut ur honom med ett våldsamt skrik. Människorna i synagogan blev alldeles förskräckta och började diskutera med varandra och fråga: "Vad är det här för en ny lära? Vilken makt! Till och med de onda andarna lyder hans order!" Och ryktet om honom spred sig som en löpeld genom hela Galileen. När Jesus och hans efterföljare hade lämnat synagogan, gick de hem till Simon och Andreas, tillsammans med Jakob och Johannes. Där låg Simons svärmor sjuk i hög feber och det berättade de genast för Jesus. Han gick då fram till henne och tog henne i handen och reste henne upp. Och febern lämnade henne, och hon lagade mat åt dem. På kvällen, efter solnedgången, kom man till honom med alla sjuka och besatta. Varenda människa i Kafarnaum hade samlats utanför dörren. Jesus botade många sjuka som led av olika slags sjukdomar, och han drev ut många onda andar. Men han förbjöd andarna att tala eftersom de visste vem han var. Nästa morgon, långt före gryningen, gick Jesus bort därifrån till en enslig plats för att kunna be. Simon och de andra skyndade snart ut för att leta reda på honom, och när de hade hittat honom sa de: "Alla frågar efter dig." Men han svarade: "Vi måste gå till de andra städerna häromkring, så att jag kan sprida mitt budskap där också. Det var därför jag kom hit." Han vandrade sedan genom hela Galileen och talade i synagogorna och drev ut många onda andar. En gång kom en spetälsk man och föll ner på knä framför honom och bad: "Om du vill, så kan du göra mig frisk." Då greps Jesus av medlidande, sträckte ut handen och rörde vid honom och sa: "Det vill jag. Du är frisk!" Och genast försvann spetälskan, och mannen var frisk. Jesus skickade sedan bort honom och sa strängt till honom: "Berätta inte detta för någon, utan gå till prästen och låt honom undersöka dig. Ta också med dig det offer som Mose har bestämt för spetälska personer som blivit friska. Då kommer alla att förstå att Gud har botat dig." Men mannen gick genast iväg och berättade för alla han mötte att han hade blivit frisk. Jesus kunde därför inte visa sig öppet längre i någon stad, utan måste hålla till ute i ödemarken. Men folk kom ändå till honom från alla håll.
Markusevangeliet 1:23-45 Karl XII 1873 (SK73)
Och i deras Synagogo var en menniska besatt med den orena andan; och han ropade, Och sade: Ack! hvad hafve vi med dig beställa, Jesu Nazarene? Äst du kommen till att förderfva oss? Jag vet ho du äst, nämliga den Guds Helige. Och Jesus näpste honom, sägandes: Tig, och gack ut af menniskone. Då ref den orene anden honom, och ropade högt, och for ut af honom. Och alle förundrade sig svårliga, så att de sporde hvarannan till, och sade: Hvad är detta? Hvad ny lärdom är detta? Ty han bjuder de orena andar med väldighet, och de lyda honom. Och hans rykte gick straxt allt omkring i Galilee gränsor. Och de gingo straxt utu Synagogon, och kommo uti Simons och Andree hus, med Jacobo och Johanne. Och Simons svära låg sjuk i skälfvo; och straxt sade de honom om henne. Då gick han till och reste henne upp, och tog henne vid handena; och i det samma öfvergaf skälfvosjukan henne, och hon gick sedan och tjente dem. Om aftonen, då solen nedergången var, hade de till honom allahanda sjuka, och dem som qvaldes af djeflar; Och hele staden var församlad för dörrena. Och han gjorde många helbregda, som kranke voro af allahanda sjukdom; och dref ut många djeflar, och tillstadde icke djeflarna tala; ty de kände honom. Och om morgonen, ganska bittida för dag, stod han upp och gick ut; och Jesus gick bort uti ett öde rum, och der bad han. Och Simon kom efter farandes, och de med honom voro. Och då de funno honom, sade de till honom: Alle söka dig. Sade han dem: Låt oss gå uti nästa städerna, att jag ock der predikar; ty fördenskull är jag kommen. Och han predikade i deras Synagogor, öfver hela Galileen, och utdref djeflar. Och till honom kom en spitelsk man, och bad honom, föll på knä för honom, och sade till honom: Vill du, så kan du göra mig ren. Då varkunnade sig Jesus öfver honom, och uträckte sina hand, och tog uppå honom, och sade: Jag vill, var ren. Och när han det sagt hade, gick straxt spitelskan af honom, och han vardt ren. Och Jesus hotade honom, och sänden straxt ifrå sig; Och sade honom: Se till, att du säger ingom detta; utan gack bort, och visa dig Prestenom, och offra, för din rening, det Mose budit hafver, till ett vittnesbörd öfver dem. Men då han utgången var, begynte han förkunna mycket, och berykta det som skedt var; så att han icke nu mer kunde uppenbarliga gå in uti staden, utan blef ute i öde rum; och de kommo till honom af alla ändar.
Markusevangeliet 1:23-45 Svenska 1917 (SVEN)
Strax härefter befann sig i deras synagoga en man som var besatt av en oren ande. Denne ropade och sade: »Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att förgöra oss? Jag vet vem du är, du Guds Helige.» Men Jesus tilltalade honom strängt och sade: »Tig, och far ut ur honom.» Då slet och ryckte den orene anden honom och ropade med hög röst och for ut ur honom. Och alla häpnade, så att de begynte fråga varandra och säga: »Vad är detta? Det är ju en ny lära, med makt och myndighet. Till och med de orena andarna befaller han, och de lyda honom.» Och ryktet om honom gick strax ut överallt i hela den kringliggande trakten av Galileen. Och strax då de hade kommit ut ur synagogan, begåvo de sig med Jakob och Johannes till Simons och Andreas' hus. Men Simons svärmoder låg sjuk i feber, och de talade strax med honom om henne. Då gick han fram och tog henne vid handen och reste upp henne; och febern lämnade henne, och hon betjänade dem. Men när solen hade gått ned och det hade blivit afton, förde man till honom alla som voro sjuka eller besatta; och hela staden var församlad utanför dörren. Och han botade många som ledo av olika slags sjukdomar; och han drev ut många onda andar, men tillstadde icke de onda andarna att tala, eftersom de kände honom. Och bittida om morgonen, medan det ännu var mörkt, stod han upp och gick åstad bort till en öde trakt, och bad där. Men Simon och de som voro med honom skyndade efter honom. Och när de funno honom, sade de till honom: »Alla fråga efter dig.» Då sade han till dem: »Låt oss draga bort åt annat håll, till de närmaste småstäderna, för att jag också där må predika; ty därför har jag begivit mig ut.» Och han gick åstad och predikade i hela Galileen, i deras synagogor, och drev ut de onda andarna. Och en spetälsk man kom fram till honom och föll på knä och bad honom och sade till honom: »Vill du, så kan du göra mig ren.» Då förbarmade han sig och räckte ut handen och rörde vid honom och sade till honom: »Jag vill; bliv ren.» Och strax vek spetälskan ifrån honom, och han blev ren. Sedan vände Jesus strax bort honom med stränga ord och sade till honom: »Se till, att du icke säger något härom för någon; men gå bort och visa dig för prästen, och frambär för din rening det offer som Moses har påbjudit, till ett vittnesbörd för dem.» Men när han kom ut, begynte han ivrigt förkunna och utsprida vad som hade skett, så att Jesus icke mer kunde öppet gå in i någon stad, utan måste hålla sig ute i öde trakter; och dit kom man till honom från alla håll.
Markusevangeliet 1:23-45 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Nu fanns i deras synagoga en man med en oren ande, och han skrek: "Vad har vi med dig att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att fördärva oss? Jag vet vem du är: Guds Helige!" Men Jesus talade strängt till anden: "Tig och far ut ur honom!" Den orena anden ryckte i mannen och skrek högt och for ut ur honom. Alla blev förskräckta och frågade varandra: "Vad är detta? En ny lära, med sådan makt! Till och med de orena andarna befaller han, och de lyder honom." Och ryktet om honom spred sig genast överallt i hela Galileen. Så snart de kom ut ur synagogan gick de till Simons och Andreas hus tillsammans med Jakob och Johannes. Simons svärmor låg sjuk i feber, och de talade genast med Jesus om henne. Då gick han fram, tog hennes hand och reste henne upp. Febern släppte, och hon betjänade dem. På kvällen, när solen hade gått ner, kom man till honom med alla som var sjuka och besatta. Hela staden var samlad utanför dörren. Han botade många som led av olika sjukdomar och drev ut många onda andar. Men han tillät dem inte att tala, eftersom de visste vem han var. Tidigt på morgonen, medan det ännu var mörkt, steg Jesus upp och gick ut till en enslig plats och bad där. Simon och de som var med honom skyndade efter, och när de fann Jesus sade de till honom: "Alla söker efter dig." Han sade: "Vi går någon annanstans, till byarna här omkring, så att jag kan predika där också. Det är därför jag har kommit." Och han gick och predikade i deras synagogor i hela Galileen och drev ut de onda andarna. En spetälsk kom fram till honom och föll på knä och bad: "Om du vill, så kan du göra mig ren." Jesus förbarmade sig, räckte ut handen och rörde vid honom och sade: "Jag vill. Bli ren!" Genast försvann spetälskan från honom och han blev ren. Sedan skickade Jesus iväg honom och sade strängt: "Se till att du inte berättar det för någon. Gå i stället och visa dig för prästen och bär fram det offer för din rening som Mose har föreskrivit. Det blir ett vittnesbörd för dem." Men mannen gick ut och började ivrigt berätta och spred ryktet vida omkring. Därför kunde Jesus inte längre gå in i städerna öppet, utan han stannade ute i ödemarken. Och folk kom till honom från alla håll.
Markusevangeliet 1:23-45 nuBibeln (NUB)
I synagogan fanns den här dagen en man som var besatt av en oren ande, och han började ropa: ”Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att ta död på oss? Jag vet vem du är, du Guds helige!” Men Jesus sa strängt till honom: ”Tig! Far ut ur honom!” Då började den orena anden rycka och slita i mannen och for ut ur honom med ett våldsamt skrik. De blev alldeles förskräckta och började diskutera med varandra och fråga: ”Vad är det här för en ny lära? Vilken makt! Till och med de orena andarna lyder hans order!” Och ryktet om honom spred sig snabbt genom hela Galileen. När de hade lämnat synagogan, gick de hem till Simon och Andreas, tillsammans med Jakob och Johannes. Där låg Simons svärmor sjuk i feber, och det berättade de genast för Jesus. Han gick då fram till henne och tog henne i handen och reste henne upp. Febern lämnade henne, och hon betjänade dem. På kvällen, efter solnedgången, kom man till honom med alla sjuka och besatta. Hela staden hade samlats utanför dörren. Jesus botade många sjuka som led av olika slags sjukdomar, och han drev ut många onda andar. Men han förbjöd andarna att tala eftersom de visste vem han var. Nästa morgon, långt före gryningen, gick Jesus bort därifrån till en enslig plats för att be. Simon och de andra skyndade snart ut för att leta reda på honom, och när de hade hittat honom sa de: ”Alla frågar efter dig.” Men han svarade: ”Vi måste gå till de andra städerna häromkring, så att jag kan förkunna där också. Det var därför jag kom hit.” Han vandrade sedan genom hela Galileen och predikade i synagogorna och drev ut onda andar. En gång kom en spetälsk man och föll ner på knä framför honom och bad: ”Om du vill, så kan du göra mig ren.” Då greps Jesus av medlidande, sträckte ut handen och rörde vid honom och sa: ”Det vill jag. Du är ren!” Och genast försvann spetälskan, och mannen var ren. Jesus skickade sedan bort honom och sa strängt till honom: ”Berätta inte detta för någon, utan gå och visa upp dig för prästen. Ta också med dig det offer för din rening som Mose har bestämt, till ett vittnesbörd för dem.” Men mannen gick genast iväg och berättade detta öppet för alla. Jesus kunde därför inte visa sig öppet längre i någon stad, utan måste hålla till ute i ödemarken. Men folk kom ändå till honom från alla håll.
Markusevangeliet 1:23-45 Svenska Kärnbibeln (SKB)
Just då i synagogan fanns en man som var besatt av en oren ande, och på en gång började han skrika: ”Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att förgöra oss? Jag vet vem du är – Guds helige!” Men Jesus förbjöd honom (gav en sträng tillsägelse): ”Var tyst! Kom ut ur honom!” Efter att den orena anden våldsamt slitit och ryckt i mannen, for den ut ur honom under ett högt rop. [Detta är den första av fyra andeutdrivningar som skildras i Markusevangeliet, se Mark 5:1-207:25-309:17-29.] De blev alla förfärade (på gränsen till skräckslagna) och började fråga varandra (begära svar av varandra): ”Vad är detta? En ny undervisning, med makt bakom orden! Till och med de orena andarna befaller han, och de lyder honom.” Ryktet om honom spred sig genast över hela Galileen. [I Kapernaum bodde Petrus, hans fru, hans svärmor och hans bror Andreas, se Matt 8:14. Jesus bodde också här under sin verksamma tid i Galileen. Petrus hustru följde med på hans senare resor, se 1 Kor 9:5.] På en gång lämnade Jesus synagogan och gick till Simons och Andreas hus, tillsammans med [bröderna] Jakob och Johannes. [Enligt judisk sed intogs huvudmålet på sabbaten mitt på dagen, direkt efter gudstjänsten.] Simons svärmor hade insjuknat och låg ned i feber [troligtvis malaria, se Luk 4:38], och på en gång berättade de det för Jesus. Han gick fram till henne, tog hennes hand och reste henne upp. Genast lämnade febern henne, och hon började att betjäna dem [servera sabbatsmåltiden som var förberedd sedan dagen innan]. [Veckosabbaten börjar vid solnedgången på fredagen och slutar vid solnedgången på lördagen. Enligt traditionell judisk uppfattning fick inget arbete utföras på sabbaten. Det var inte tillåtet att göra upp eld, att resa eller bära saker utomhus. Ryktet om vad Jesus gjort spred sig snabbt, men det var först när sabbaten var över man kom med de sjuka till Jesus.] På kvällen, efter solnedgången, kom man till honom (i en stadig ström) med alla sjuka och besatta, tills hela staden [Kapernaum] hade samlats utanför dörren. Jesus botade många som led av olika sjukdomar och drev ut många demoner, och han förbjöd demonerna att tala, eftersom de visste vem han var. [Lukas beskriver hur Jesus lägger händerna på var och en av dem, se Luk 4:40.] [Detta stycke, vers 35-39, är ett av flera där Petrus ögonvittnesskildring lyser igenom i Markus evangelium, se även Mark 2:1-511:20-2113:1-4. Vi kan föreställa oss hur Petrus inlevelsefullt har berättat för Markus om hur han letade efter sin vän Jesus, se vers 36. Orden han/honom används hela sju gånger i detta stycke. Som ögonvittne, som själv varit med på plats, så är det ju vanligare i talspråk att man berättar om vad ”han” gjorde, än att berätta om vad ”Jesus” gjorde. Genom att ha kvar denna form visar Markus sina läsare att vi kan ha en nära personlig relation med Jesus!] Tidigt nästa morgon (under den sista nattväkten – mellan klockan tre och sex på söndagsmorgonen), långt innan det blev ljust, steg han [Jesus] upp och gick bort till en enslig plats. Där bad han. [Detta är den första av tre gånger som Markus uppmärksammar hur Jesus drar sig undan för att be tidigt på morgonen, se Mark 6:4614:32-41.] Simon och de som var med honom [vaknade senare och] letade efter honom (jagade honom som ett villebråd), och när de hade funnit honom sa de till honom: ”Alla söker efter dig.” Han svarade: ”Låt oss gå åt ett annat håll, till byarna här omkring [på västra sidan av Galileiska sjön], så att jag kan predika där också. Det är därför jag har gått ut.” [Jesus var sänd av Fadern till alla Israels barn, se Matt 15:24. Att Jesus rör sig i detta område uppfyllde profetian i Jes 9:1-2 där Sebulons och Naftalis land motsvarar övre och nedre Galileen, se Matt 4:12-16.] Han gick och predikade i deras synagogor i hela Galileen och drev ut demonerna. [Enligt den judiske historikern Josefus (37-100 e.Kr.) fanns det 204 byar och 15 städer i Galileen. Han beskriver även hur invånarna i Galileen ”varit vana vid krig från sin ungdom, och krigen har alltid varit många.” Han beskriver också hur terrängen är varierad med träd och slätter och använder formuleringen: ”Området lockar den mest late att ägna sig åt jordbruk, eftersom det är så lätt att odla!”] En spetälsk kom till honom och föll på knä och bad: ”Om du vill, så kan du göra mig ren.” Djupt rörd av medömkan, sträckte Jesus ut handen och rörde vid honom [vilket gjorde Jesus ceremoniellt oren] och sa: ”Jag vill. Bli ren!” På en gång försvann spetälskan, och han blev ren. Jesus förmanade honom, och skickade bort honom på en gång, och sa: ”Säg ingenting till någon, men gå och visa upp dig för prästen [i Jerusalem] och ge det offer för din rening som Mose har bestämt. Det blir ett vittnesbörd för dem.” [3 Mos 14:1-32] Men mannen gick därifrån och började tala vitt och brett om saken, så att Jesus inte längre kunde visa sig i någon stad utan stannade ute i ödemarken. Det fortsatte att komma folk till honom från alla håll.
Markusevangeliet 1:23-45 Bibel 2000 (B2000)
I synagogan fanns en man som var besatt av en oren ande, och han började skrika: »Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att ta död på oss? Jag vet vem du är, Guds helige.« Men Jesus sade strängt åt honom: »Tig! Far ut ur honom!« Den orena anden ryckte och slet i mannen och gav till ett högt rop och for ut ur honom. Alla greps av bävan och började fråga varandra: »Vad är detta? En ny undervisning, med makt bakom orden! Till och med de orena andarna befaller han, och de lyder honom.« Ryktet om honom spred sig genast över hela Galileen. Från synagogan gick de hem till Simon och Andreas tillsammans med Jakob och Johannes. Simons svärmor låg i feber, och det sade de genast till Jesus. Han gick fram till henne, tog hennes hand och reste henne upp. Och febern lämnade henne, och hon passade upp dem. På kvällen, efter solnedgången, kom man till honom med alla sjuka och besatta. Hela staden hade samlats utanför dörren. Och han botade många som led av olika sjukdomar och drev ut många demoner, och han förbjöd demonerna att tala, eftersom de visste vem han var. Tidigt nästa morgon, medan det ännu var mörkt, gav han sig av därifrån och gick bort till en enslig plats, och där bad han. Simon och de andra skyndade efter honom, och när de hade funnit honom sade de: »Alla söker efter dig.« Han svarade: »Låt oss gå åt ett annat håll, till byarna här omkring, så att jag kan predika där också. Det är därför jag har gått ut.« Och han gick och predikade i synagogorna i hela Galileen och drev ut demonerna. En spetälsk kom till honom och föll på knä och bad: »Vill du, så kan du göra mig ren.« Jesus greps av vrede, sträckte ut handen och tog på honom och sade: »Jag vill. Bli ren!« Och genast försvann spetälskan, och han blev ren. Jesus skickade bort honom med en sträng förmaning: »Säg ingenting till någon, men gå och visa upp dig för prästen och ge det offer för din rening som Mose har bestämt. Det blir ett vittnesbörd för dem.« Men mannen gick därifrån och började tala vitt och brett om saken, så att Jesus inte längre kunde visa sig i någon stad utan stannade ute i ödemarken. Och det kom folk till honom från alla håll.