Matteusevangeliet 27:27-44
Matteusevangeliet 27:27-44 Bibel 2000 (B2000)
Då förde ståthållarens soldater Jesus till residenset och samlade hela vaktstyrkan omkring honom. De tog av honom kläderna och hängde på honom en röd soldatkappa och vred ihop en krans av törne och satte den på hans huvud och stack en käpp i högra handen på honom. Sedan föll de på knä för honom och hånade honom och sade: »Leve judarnas konung.« De spottade på honom och tog käppen och slog honom i huvudet. Och när de hade hånat honom tog de av honom kappan och satte på honom hans egna kläder och förde bort honom för att korsfästa honom. På vägen ut träffade de på en man från Kyrene vid namn Simon, och honom tvingade de att bära hans kors. När de kom till ett ställe som kallas Golgota, vilket betyder Skallen, gav de honom vin att dricka, blandat med galla. Han smakade på det men ville inte dricka. När de hade korsfäst honom delade de upp hans kläder genom att kasta lott om dem, och sedan slog de sig ner där och vaktade honom. Ovanför hans huvud hade de satt upp anklagelsen mot honom som löd: Detta är Jesus, judarnas konung. Samtidigt med honom korsfästes två rövare, den ene till höger och den andre till vänster om honom. De som gick förbi smädade honom och skakade på huvudet och sade: »Du som river ner templet och bygger upp det igen på tre dagar — hjälp dig själv nu, om du är Guds son, och stig ner från korset.« Översteprästerna, de skriftlärda och de äldste gjorde också narr av honom och sade: »Andra har han hjälpt, sig själv kan han inte hjälpa. Han är Israels kung, nu får han stiga ner från korset, så skall vi tro på honom. Han har satt sin lit till Gud. Nu får Gud rädda honom, om han bryr sig om honom. Han har ju sagt att han är Guds son.« På samma sätt blev han skymfad av rövarna som var korsfästa tillsammans med honom.
Matteusevangeliet 27:27-44 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Därefter tog landshövdingens soldater Jesus med sig in i pretoriet och samlade hela vaktstyrkan kring honom. De tog av honom kläderna och klädde honom i en röd mantel, vred ihop en krona av törne och satte den på hans huvud, och i hans högra hand satte de en käpp. Sedan böjde de knä inför honom och hånade honom och sade: "Leve judarnas konung!" Och de spottade på honom och tog käppen och slog honom i huvudet. När de hade hånat honom, tog de av honom manteln och satte på honom hans egna kläder och förde bort honom till att korsfästas. På vägen ut fann de en man, Simon, från Cyrene. Honom tvingade de att bära hans kors. Och när de kom till den plats som kallas Golgata - det betyder huvudskalleplats - gav de honom vin att dricka blandat med galla. Han smakade på det men ville inte dricka. När de hade korsfäst honom, delade de hans kläder mellan sig och kastade lott om dem. Sedan satt de där och vaktade honom. Över hans huvud hade man satt upp anklagelsen mot honom. Där stod skrivet: "Detta är Jesus, judarnas konung." Tillsammans med honom korsfästes två rövare, den ene på högra sidan och den andre på vänstra. De som gick förbi smädade honom och skakade på huvudet och sade: "Du som bryter ner templet och bygger upp det på tre dagar, hjälp dig själv, om du är Guds Son, och stig ner från korset!" Också översteprästerna och de skriftlärda och de äldste gjorde narr av honom och sade: "Andra har han hjälpt. Sig själv kan han inte hjälpa. Han är Israels konung. Han må nu stiga ner från korset, så skall vi tro på honom. Han litar på Gud. Nu får Gud rädda honom, om han har honom kär. Han har ju sagt: Jag är Guds Son." På samma sätt blev han också hånad av rövarna som var korsfästa tillsammans med honom.
Matteusevangeliet 27:27-44 Nya Levande Bibeln (BSV)
De romerska soldaterna tog honom först till landshövdingens residens, där hela vaktstyrkan kallades samman. De tog av honom hans kläder och satte på honom en röd soldatkappa och gjorde en krona av törne som de tryckte fast på hans huvud. Sedan satte de en käpp i hans högra hand som en spira och föll på knä inför honom och hånade honom. "Leve judarnas kung!" ropade de. Och de spottade på honom och tog käppen och slog honom i huvudet. När de till slut hade tröttnat på att håna honom, tog de av honom kappan och satte på honom hans egna kläder och förde bort honom för att spika fast honom på ett kors. På vägen till avrättningsplatsen stötte soldaterna på en man från Kyrene som hette Simon. Honom tvingade de att bära Jesus kors. Och när de kom ut till ett ställe som kallas Golgota, vilket betyder Skallen, gav soldaterna Jesus vin blandat med galla. Men när han märkte vad det var ville han inte dricka det. När de hade spikat fast Jesus på korset delade de hans kläder mellan sig genom lottdragning, och satte sig sedan ner för att vakta honom. Ovanför Jesus huvud hade man satt upp en skylt för att visa vad han anklagades för, och texten löd: "Detta är Jesus, judarnas kung". Samtidigt med Jesus blev också två brottslingar fastspikade på varsitt kors, en på var sida om honom. Och de som gick förbi avrättningsplatsen hånade Jesus och skakade på huvudet och sa: "Var det inte du som skulle riva ner templet och bygga upp det igen på tre dagar? Om du är Guds Son, så hjälp dig själv nu och kliv ner från korset!" Översteprästerna och laglärarna och folkets ledare gjorde sig också lustiga över honom. "Han var bra på att hjälpa andra", sa de, "men han kan inte hjälpa sig själv! Skulle han vara Israels kung? Ja, om han kliver ner från korset, då ska vi tro på honom! Han litar på Gud. Nu får Gud rädda honom och bevisa att han älskar honom. Han har ju sagt att han är Guds Son." Och på samma sätt blev han hånad av de båda brottslingar som hade spikats fast på kors tillsammans med honom.
Matteusevangeliet 27:27-44 Karl XII 1873 (SK73)
Då togo landshöfdingens krigsknektar Jesum till sig, in på Rådhuset, och församlade hela skaran till honom; Och afklädde honom, och klädde på honom en purpurmantel; Och vredo samman ena törnekrono, och satte på hans hufvud, och fingo honom en rö i sina högra hand, och böjde knä för honom, och begabbade honom, och sade: Hel Judarnas Konung. Och de spottade på honom, och togo rön, och slogo dermed hans hufvud. Och när de hade begabbat honom klädde de mantelen af honom, och klädde på honom hans kläder, och ledde honom bort, till att korsfästan. Och när de gingo ut, funno de en man af Cyrene, som het Simon; honom tvingade de till att han skulle bära hans kors. Och då de kommo till det rummet, som kallas Golgatha, det är, till hufvudskallaplatsen, Gåfvo de honom ättiko dricka, blandad med galla; och när han smakade det, ville han icke drickat. Men sedan de hade korsfäst honom, bytte de hans kläder, och kastade lott derom; på det fullbordas skulle det som sagdt var genom Propheten: De hafva bytt min kläder emellan sig, och på min klädnad hafva de kastat lott. Och de såto der, och togo vara på honom. Och de satte hans sak, skrifven öfver hans hufvud: Denne är Jesus, Judarnas Konung. Och då vordo två röfvare korsfäste med honom, den ene på den högra sidon, och den andre på den venstra. Men de, som gingo der fram, hädde honom, och riste sin hufvud; Och sade: Du, som bryter ned Guds tempel, och bygger det i tre dagar upp, hjelp dig sjelf; äst du Guds Son, så stig ned af korset. Sammaledes ock de öfverste Presterna, med de Skriftlärda och de äldsta, begabbade honom och sade: Andra hafver han hulpit, sig sjelf kan han icke hjelpa; är han Israels Konung, så stige nu ned af korset, och vi vilje tro honom. Han hafver tröst på Gud; han frälse nu honom, om han är något om honom; ty han hafver sagt: Jag är Guds Son. Det samma kastade ock röfvarena honom före, som med honom korsfäste voro.
Matteusevangeliet 27:27-44 Svenska 1917 (SVEN)
Då togo landshövdingens krigsmän Jesus med sig in i pretoriet och församlade hela den romerska vakten omkring honom. Och de togo av honom hans kläder och satte på honom en röd mantel och vredo samman en krona av törnen och satte den på hans huvud, och i hans högra hand satte de ett rör. Sedan böjde de knä inför honom och begabbade honom och sade: »Hell dig, judarnas konung!» Och de spottade på honom och togo röret och slogo honom därmed i huvudet. Och när de så hade begabbat honom, klädde de av honom manteln och satte på honom hans egna kläder och förde honom bort till att korsfästas. Då de nu voro på väg ditut, träffade de på en man från Cyrene, som hette Simon. Honom tvingade de att gå med och bära hans kors. Och när de hade kommit till en plats som kallades Golgata (det betyder huvudskalleplats), räckte de honom vin att dricka, blandat med galla; men då han hade smakat därpå, ville han icke dricka det. Och när de hade korsfäst honom, delade de hans kläder mellan sig genom att kasta lott om dem. Sedan sutto de där och höllo vakt om honom. Och över hans huvud hade man satt upp en överskrift, som angav vad han var anklagad för, och den lydde så: »Denne är Jesus, judarnas konung.» Med honom korsfästes då ock två rövare, den ene på högra sidan och den andre på vänstra. Och de som gingo där förbi bespottade honom och skakade huvudet och sade: »Du som bryter ned templet och inom tre dagar bygger upp det igen, hjälp dig nu själv, om du är Guds Son, och stig ned från korset.» Sammalunda talade ock översteprästerna, jämte de skriftlärde och de äldste, begabbande ord och sade: »Andra har han hjälpt; sig själv kan han icke hjälpa. Han är ju Israels konung; han stige nu ned från korset, så vilja vi tro på honom. Han har satt sin förtröstan på Gud, må nu han frälsa honom, om han har behag till honom, han har ju sagt: 'Jag är Guds Son.'» På samma sätt smädade honom också rövarna som voro korsfästa med honom.
Matteusevangeliet 27:27-44 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Därefter tog ståthållarens soldater med sig Jesus in i pretoriet och samlade hela vaktstyrkan runt honom. De drog av honom kläderna och hängde på honom en röd soldatmantel, vred ihop en krona av törne och satte den på hans huvud och stack en käpp i hans högra hand. Sedan böjde de knä inför honom och hånade honom och sade: "Leve judarnas kung!" Och de spottade på honom och tog käppen och slog honom i huvudet. När de hade hånat honom, tog de av honom manteln och satte på honom hans egna kläder och förde bort honom för att korsfästas. På vägen ut fann de en man från Kyrene som hette Simon. Honom tvingade de att bära hans kors. Och när de kom till den plats som kallas Golgata, vilket betyder Dödskalleplatsen, gav de honom vin blandat med galla att dricka. Han smakade på det men ville inte dricka. När de hade korsfäst honom, delade de hans kläder mellan sig genom att kasta lott. Sedan satt de där och vaktade honom. Över hans huvud hade man satt upp anklagelsen mot honom. Där stod skrivet: "Detta är Jesus, judarnas kung." Tillsammans med honom korsfästes två rövare, den ene på högra sidan och den andre på vänstra. De som gick förbi hånade honom och skakade på huvudet och sade: "Du som river ner templet och bygger upp det på tre dagar, fräls dig själv om du är Guds Son och kom ner från korset!" På samma sätt förlöjligade även översteprästerna och de skriftlärda och de äldste honom och sade: "Andra har han frälst, sig själv kan han inte frälsa. Han är Israels kung! Nu får han komma ner från korset, så ska vi tro på honom. Han litar på Gud, nu får Gud rädda honom om han älskar honom. Han har ju sagt: Jag är Guds Son." På samma sätt blev han också hånad av rövarna som var korsfästa tillsammans med honom.
Matteusevangeliet 27:27-44 nuBibeln (NUB)
Landshövdingens soldater tog honom först till residenset, där hela vaktstyrkan kallades samman. De tog av honom hans kläder och satte på honom en röd soldatkappa och gjorde en krona av törnen och de satte den på hans huvud. Sedan satte de en käpp i hans högra hand och föll på knä inför honom och hånade honom. ”Leve judarnas kung!” ropade de. De spottade på honom och tog käppen och slog honom i huvudet. Efter att ha hånat honom tog de av honom kappan och satte på honom hans egna kläder och förde bort honom för att korsfästas. På vägen dit mötte de en man från Kyrene som hette Simon. Honom tvingade de att bära Jesus kors. Och när de kom ut till ett ställe som kallas Golgota, (vilket betyder Skalleplatsen), gav de Jesus vin blandat med galla. Men när han smakade på det, ville han inte dricka. Sedan korsfäste de honom och delade hans kläder mellan sig genom att kasta lott, och satte sig sedan ner för att vakta honom. Ovanför Jesus huvud hade man satt upp en skylt för att visa vad han anklagades för, och texten löd: DETTA äR JESUS, JUDARNAS KUNG. Samtidigt med Jesus blev också två brottslingar korsfästa, en på var sida om honom. De som gick förbi hånade Jesus och skakade på huvudet och sa: ”Var det inte du som skulle riva ner templet och bygga upp det igen på tre dagar? Om du är Guds Son, så rädda dig själv nu och kliv ner från korset!” Även översteprästerna och de skriftlärda och folkets ledare gjorde sig lustiga över honom. ”Han var bra på att rädda andra”, sa de, ”men han kan inte rädda sig själv! Skulle han vara Israels kung? Ja, om han kliver ner från korset, då ska vi tro på honom! Han förlitar sig ju på Gud. Låt nu Gud rädda honom, eftersom han älskar honom. Han har ju sagt att han är Guds Son.” Och på samma sätt blev han hånad av de båda brottslingar som var korsfästa tillsammans med honom.
Matteusevangeliet 27:27-44 Svenska Kärnbibeln (SKB)
Då förde ståthållarens soldater Jesus till residenset (pretoriet) och samlade hela bataljonen [en romersk kohort som bestod av 600 soldater, se Apg 10] omkring honom. [Pretoriet var det romerska namnet på officersbostaden och kasernen med kaserngården. Det fanns två romerska residens i Jerusalem, Antoniaborgen och Herodes palats. Pontius Pilatus bodde under sina besök i Antoniaborgen intill tempelområdet, och Herodes Antipas bodde i sitt palats i västra delen av staden under sina besök. Jesus blev förhörd av båda dessa som var fiender, men blev vänner denna dag, se Luk 23:12. Här syftas troligen på Antoniaborgen där Pontius Pilatus befann sig.] De tog av honom kläderna och hängde på honom en röd soldatkappa och vred (flätade) ihop en krans (krona) av törne och satte den på hans huvud och stack en käpp (stav) i högra handen på honom. Sedan föll de på knä för honom och hånade honom och sa: ”Leve judarnas konung!” De spottade på honom och tog käppen och slog honom i huvudet. När de hade hånat honom tog de av honom kappan och satte på honom hans egna kläder och förde bort honom för att korsfästa honom. På vägen ut [till Golgata] råkade de träffa på en man från Kyrene som hette Simon, honom tvingade de att bära Jesu kors. [Den lodräta stolpen var permanent fastsatt vid avrättningsplatsen, som ofta låg på en höjd strax utanför staden. Den dömde fick själv bära tvärslån som vägde 40-50 kg dit. Enligt romersk lag kunde statsanställda tvinga vem som helst att bära deras bagage och utrustning en romersk mil (1,5 km), se Matt 5:41. Simon var född i staden Kyrene i Nordafrika. Eftersom han namnges (och även hans söner Alexander och Rufus, se Mark 15:21Rom 16:13) var han antagligen en Jesu efterföljare när evangelierna skrevs.] När de kommit till en plats som kallades Golgata, vilket betyder Skalleplatsen (som kallas en plats av en huvudskalle/dödskalle) [gr. kranion, se Luk 23:33], gav de honom vin blandat med galla [myrra, se Mark 15:23], men när han smakat det ville han inte dricka det. [Enligt Talmud ska en person som leds ut för att bli dödad ges vin blandat med myrra för att lindra smärtan (Ords 31:6). Jesus nekar detta erbjudande som skulle ha minskat smärtan. Matteus nämner att i denna dryck fanns även galla (gr. chole), troligtvis i form av bitar av någon giftig ört, se Ps 69:22. Det motsvarande hebreiska ordet (rosh) används även för ormgift. Senare erbjuds Jesus vanligt surt vin som han däremot tar emot (Mark 15:36Luk 23:36Joh 19:30). Detta andra vin gör att han är vid medvetande längre, och lidandet förlängs.] När de korsfäst honom delade de hans kläder mellan sig genom att kasta lott om dem [som det profeterades om i Ps 22:19]. Sedan satte de sig ner och vaktade honom. Ovanför hans huvud satte man upp hans anklagelse (orsaken till hans dödsdom), den löd: ”Detta är Jesus [från Nasaret], judarnas konung.” [De fyra evangelieförfattarna nämner alla att det stod ”judarnas konung” på skylten. De väljer dock att ta med olika delar av de inledande orden. Detta är ingen motsägelse, i stället ger de tillsammans den fulla bilden. Troligtvis hade skylten följande text: ”Detta är Jesus från Nasaret, judarnas konung”, vilket är summan av Mark 15:26, Luk 23:38 och Joh 19:19.] Samtidigt med honom korsfästes också två brottslingar (rövare som rånade och överföll människor), den ene till höger och den andre till vänster om honom [Jes 53:9]. De som passerade hånade honom och skakade huvudet och sa: ”Du som bryter ner templet på tre dagar och bygger upp det igen, hjälp dig själv nu. Om du är Guds Son, stig ner från korset!” Översteprästerna gjorde likadant tillsammans med de skriftlärda och de äldste, de hånade (talade nedvärderande om) honom och sa: ”Andra har han frälst (hjälpt, räddat, befriat från döden), men sig själv kan han inte frälsa. Är det Israels kung [som agerar så]? Om han kommer ner från korset nu så ska vi tro på honom! Han förtröstar (litar) på Gud, låt Gud rädda honom om han bryr sig om honom [Ps 22:9], han har ju sagt att han är Guds Son.” Även rånarna som var korsfästa med honom talade på samma sätt och förolämpade honom (använde grova ord mot honom, anklagade honom).