Matteusevangeliet 26:1-16

Matteusevangeliet 26:1-16 Svenska Folkbibeln (SFB98)

När Jesus hade avslutat hela detta tal, sade han till sina lärjungar: "Ni vet att det om två dagar är påsk. Då skall Människosonen bli utlämnad till att korsfästas." Översteprästerna och folkets äldste samlades nu i översteprästen Kajfas palats. De planerade att gripa Jesus med list och döda honom. Men de sade: "Inte under högtiden så att det uppstår oro bland folket." När Jesus befann sig i Simon den spetälskes hus i Betania, kom en kvinna fram till honom. Hon hade en alabasterflaska med mycket dyrbar olja och hällde ut den över hans huvud, där han låg till bords. När lärjungarna såg det, blev de upprörda och sade: "Varför detta slöseri? Det där hade man kunnat sälja för mycket pengar och ge åt de fattiga." Jesus märkte det och sade till dem: "Varför oroar ni kvinnan? Hon har gjort en god gärning mot mig. De fattiga har ni alltid hos er, men mig har ni inte alltid. När hon hällde ut denna olja över min kropp, gjorde hon det inför min begravning. Amen säger jag er: Överallt i hela världen, där detta evangelium predikas, skall man också berätta vad hon gjorde och komma ihåg henne." Sedan gick en av de tolv, han som hette Judas Iskariot, till översteprästerna och sade: "Vad vill ni ge mig om jag utlämnar honom åt er?" Då vägde de upp trettio silvermynt åt honom. Och från det ögonblicket sökte han efter ett lämpligt tillfälle att förråda Jesus.

Matteusevangeliet 26:1-16 Svenska 1917 (SVEN)

När nu Jesus hade talat allt detta till slut, sade han till sina lärjungar: »I veten att det två dagar härefter är påsk; då skall Människosonen bliva förrådd och utlämnad till att korsfästas.» Därefter församlade sig översteprästerna och folkets äldste hos översteprästen, som hette Kaifas, i hans hus, och rådslogo om att låta gripa Jesus med list och döda honom. Men de sade: »Icke under högtiden, för att ej oroligheter skola uppstå bland folket.» Men när Jesus var i Betania, i Simon den spetälskes hus, framträdde till honom en kvinna som hade med sig en alabasterflaska med dyrbar smörjelse; denna göt hon ut över hans huvud, där han låg till bords. Då lärjungarna sågo detta, blevo de misslynta och sade: »Varför skulle detta förspillas? Man hade ju kunnat sälja det för mycket penningar och giva dessa åt de fattiga.» När Jesus märkte detta, sade han till dem: »Varför oroen I kvinnan? Det är en god gärning som hon har gjort mot mig. De fattiga haven I ju alltid ibland eder, men mig haven I icke alltid. När hon göt ut denna smörjelse på min kropp, gjorde hon det såsom en tillredelse till min begravning. Sannerligen säger jag eder: Varhelst i hela världen detta evangelium bliver predikat, där skall ock det som hon nu har gjort bliva omtalat, henne till åminnelse.» Därefter gick en av de tolv, den som hette Judas Iskariot, bort till översteprästerna och sade: »Vad viljen I giva mig för att jag skall överlämna honom åt eder?» Då vägde de upp åt honom trettio silverpenningar. Och från den stunden sökte han efter lägligt tillfälle att förråda honom.

Matteusevangeliet 26:1-16 nuBibeln (NUB)

När Jesus hade avslutat hela detta tal sa han till sina lärjungar: ”Som ni vet börjar påskhögtiden om två dagar. Då ska Människosonen bli utlämnad och korsfäst.” Under tiden samlades översteprästerna och folkets ledare i översteprästen Kajafas palats för att diskutera hur man i hemlighet skulle kunna arrestera Jesus och döda honom. ”Men”, sa de till varandra, ”inte under själva påskhögtiden, för det kan leda till upplopp.” Jesus var en dag i Betania hos Simon, den spetälske. Och medan de åt där tillsammans, kom en kvinna fram till Jesus med en alabasterflaska dyrbar olja, som hon hällde över hans huvud när han låg till bords. Lärjungarna blev upprörda och sa: ”Vilket slöseri! Oljan kunde man ju ha sålt och fått mycket pengar att ge till de fattiga.” Men Jesus märkte det och sa: ”Varför kritiserar ni henne? Hon har gjort en god gärning mot mig. De fattiga kommer ni alltid att ha ibland er, men mig kommer ni inte alltid att ha hos er. Genom att hälla den här oljan över mig har hon förberett min begravning. Sannerligen säger jag er: överallt i världen där man förkunnar detta evangelium ska man också berätta om det hon nyss gjorde och komma ihåg henne.” Då gick Judas Iskariot, en av de tolv, till översteprästerna och frågade: ”Hur mycket betalar ni mig om jag förråder honom?” De gav honom då trettio silvermynt, och från den stunden sökte Judas efter ett lämpligt tillfälle att förråda Jesus.