Matteusevangeliet 22:15-46
Matteusevangeliet 22:15-46 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Då gick fariseerna och överlade om hur de skulle kunna fälla honom för något som han sade. De sände till honom sina lärjungar tillsammans med herodianerna, som skulle säga: "Mästare, vi vet att du är ärlig och ger en rätt undervisning om Guds väg och inte tar parti för någon utan behandlar alla lika. Säg oss nu: Vad anser du? Är det tillåtet att betala skatt till kejsaren eller är det inte tillåtet?" Jesus märkte deras ondska och frågade: "Varför försöker ni snärja mig, ni hycklare? Visa mig det mynt som man betalar skatten med." De räckte honom en denar, och han frågade dem: "Vems bild och inskrift är detta?" De svarade: "Kejsarens". Då sade han till dem: "Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren, och Gud det som tillhör Gud." När de hörde detta, blev de mycket förvånade. Och de lämnade honom och gick sin väg. Samma dag kom det fram några sadduceer till Jesus - de påstår att det inte finns någon uppståndelse - och frågade honom: "Mästare, Mose har sagt: "Om någon dör barnlös, skall hans bror gifta sig med änkan och skaffa barn åt sin bror." Nu fanns det bland oss sju bröder. Den förste gifte sig och dog, och då han inte hade några barn, lämnade han sin hustru efter sig åt sin bror. På samma sätt gick det med den andre och den tredje och till slut med alla sju. Sist av alla dog hustrun. Vem av de sju skall hon vara hustru till vid uppståndelsen? Alla var ju gifta med henne." Jesus svarade dem: "Ni tar fel och förstår varken Skriften eller Guds makt. Ty vid uppståndelsen gifter man sig inte och blir inte bortgift, utan man är som änglarna i himlen. Men när det gäller de dödas uppståndelse, har ni inte läst vad Gud har sagt till er: "Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud"? Han är inte en Gud för döda utan för levande." När folket hörde detta, häpnade de över hans undervisning. Fariseerna hörde att Jesus hade gjort sadduceerna svarslösa och samlades kring honom. En av dem, en laglärd, ville sätta honom på prov och frågade: "Mästare, vilket är det största budet i lagen?" Han svarade: ""Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd." Detta är det största och främsta budet. Sedan kommer ett som liknar det: "Du skall älska din nästa som dig själv." På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna." Medan fariseerna var samlade, frågade Jesus dem: "Vad anser ni om Messias? Vems son är han?" De svarade honom: "Davids". Då sade han till dem: "Hur kan då David, driven av Anden, kalla honom Herre och säga: "Herren sade till min Herre: Sätt dig på min högra sida, tills jag har lagt dina fiender under dina fötter. " Om nu David kallar honom sin Herre, hur kan då Messias vara Davids son?" Ingen kunde svara honom ett ord, och från den dagen vågade ingen längre fråga honom.
Matteusevangeliet 22:15-46 Svenska 1917 (SVEN)
Därefter gingo fariséerna bort och fattade det beslutet att de skulle söka snärja honom genom något hans ord. Och de sände till honom sina lärjungar, tillika med herodianerna, och läto dem säga: »Mästare, vi veta att du är sannfärdig och lär om Guds väg vad sant är, utan att fråga efter någon; ty du ser icke till personen. Så säg oss då: Vad synes dig? Är det lovligt att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt?» Men Jesus märkte deras ondska och sade: »Varför söken I att snärja mig, I skrymtare? Låten mig se skattepenningen.» Då lämnade de fram till honom en penning. Därefter frågade han dem: »Vems bild och överskrift är detta?» De svarade: »Kejsarens.» Då sade han till dem: »Så given då kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör.» När de hörde detta, förundrade de sig. Och de lämnade honom och gingo sin väg. Samma dag trädde några sadducéer fram till honom och ville påstå att det icke gives någon uppståndelse; de frågade honom och sade: »Mästare, Moses har sagt: 'Om någon dör barnlös, så skall hans broder i hans ställe äkta hans hustru och skaffa avkomma åt sin broder.' Nu voro hos oss sju bröder. Den förste tog sig hustru och dog, och eftersom han icke hade någon avkomma, lämnade han sin hustru efter sig åt sin broder. Sammalunda ock den andre och den tredje, allt intill den sjunde. Sist av alla dog hustrun. Vilken av de sju skall då vid uppståndelsen få henne till hustru? De hade ju alla äktat henne.» Jesus svarade och sade till dem: »I faren vilse, ty I förstån icke skrifterna, ej heller Guds kraft. Vid uppståndelsen taga män sig icke hustrur, ej heller givas hustrur åt män, utan de äro då såsom änglarna i himmelen. Men vad nu angår de dödas uppståndelse, haven I icke läst vad eder är sagt av Gud: 'Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud'? Han är en Gud icke för döda, utan för levande.» När folket hörde detta, häpnade de över hans undervisning. Men när fariséerna fingo höra att han hade stoppat munnen till på sadducéerna, samlade de sig tillhopa; och en av dem, som var lagklok, ville snärja honom och frågade: »Mästare, vilket är det yppersta budet i lagen?» Då svarade han honom: »'Du skall älska HERREN, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt förstånd.' Detta är det yppersta och förnämsta budet. Därnäst kommer ett som är detta likt: 'Du skall älska din nästa såsom dig själv.' På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna.» Men då nu fariséerna voro församlade, frågade Jesus dem och sade: »Vad synes eder om Messias, vems son är han?» De svarade honom: »Davids.» Då sade han till dem: »Huru kan då David, genom andeingivelse, kalla honom 'herre'? Han säger ju: 'Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida, till dess jag har lagt dina fiender under dina fötter.' Om nu David kallar honom 'herre', huru kan han då vara hans son?» Och ingen förmådde svara honom ett ord. Ej heller dristade sig någon från den dagen att vidare ställa någon fråga till honom.
Matteusevangeliet 22:15-46 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Då gick fariseerna och gjorde upp planer för att snärja honom genom något som han sade. De sände sina lärjungar till honom tillsammans med herodianerna för att säga: "Mästare, vi vet att du är ärlig och lär ut sanningen om Guds väg och inte tar parti för någon utan behandlar alla lika. Så säg oss nu: Vad anser du? Är det tillåtet att betala skatt till kejsaren eller inte?" Jesus märkte deras ondska och sade: "Varför prövar ni mig, era hycklare? Visa mig myntet som skatten betalas med." De räckte honom en denar, och han frågade dem: "Vems bild och inskrift är detta?" De svarade: "Kejsarens." Då sade han till dem: "Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren, och Gud det som tillhör Gud." När de hörde detta blev de förundrade, och de lämnade honom och gick sin väg. Samma dag kom det fram några saddukeer till Jesus, de som påstår att det inte finns någon uppståndelse. De frågade honom: "Mästare, Mose har sagt: Om någon dör barnlös, ska hans bror gifta sig med änkan och skaffa barn åt sin bror . Nu fanns det hos oss sju bröder. Den förste gifte sig och dog, och han hade inga barn, så han efterlämnade sin hustru åt sin bror. På samma sätt gick det med den andre och den tredje och med alla sju. Sist av alla dog kvinnan. Så vem av de sju blir hon hustru till vid uppståndelsen? Alla var ju gifta med henne." Jesus svarade dem: "Ni tar fel, för ni förstår varken Skriften eller Guds makt. Vid uppståndelsen gifter man sig inte och blir inte bortgift, utan man är som änglarna i himlen. Men när det gäller de dödas uppståndelse, har ni inte läst vad Gud har sagt er: Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud ? Han är inte de dödas Gud, utan de levandes." När folket hörde detta var de överväldigade av hans undervisning. Fariseerna hörde att Jesus hade gjort saddukeerna svarslösa och samlades runt honom. En av dem, en laglärd, ville pröva honom och frågade: "Mästare, vilket är det stör-sta budet i lagen?" Han svarade: " Du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd . Det är det största och första budet. Sedan kommer ett som liknar det: Du ska älska din nästa som dig själv . På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna." Medan fariseerna var samlade frågade Jesus dem: "Vad tänker ni om Messias? Vems son är han?" De svarade honom: "Davids." Då sade han till dem: "Hur kan då David genom Anden kalla honom Herre och säga: Herren sade till min Herre: Sätt dig på min högra sida tills jag lagt dina fiender under dina fötter . Om nu David kallar honom Herre, hur kan han då vara Davids son?" Ingen kunde svara honom ett ord, och från den dagen vågade ingen fråga honom något mer.
Matteusevangeliet 22:15-46 nuBibeln (NUB)
Då gick fariseerna iväg för att fundera ut ett sätt att få Jesus att säga något som de kunde arrestera honom för. De skickade några av sina lärjungar, tillsammans med Herodes anhängare, och lät dem säga till Jesus: ”Mästare, vi vet att du är uppriktig och verkligen lär oss Guds väg. Du låter dig inte påverkas av någon och ser inte till personen. Tala nu om för oss om det är rätt eller inte att betala skatt till kejsaren.” Men Jesus visste deras ondska. ”Ni hycklare!” sa han. ”Varför försöker ni lura mig? Visa mig ett mynt, ett sådant som man betalar skatt med.” Då gav de honom en denar, och han frågade dem: ”Vems bild är det här, och vems underskrift?” ”Kejsarens”, svarade de. ”Då så”, sa han, ”ge kejsaren det som är hans och Gud det som är Guds.” När de hörde detta blev de förvånade och gick sin väg och lämnade honom ifred. Samma dag kom några av saddukeerna, som påstår att det inte finns någon uppståndelse, och därför frågade de honom: ”Mästare, Mose har sagt: ’Om en man dör barnlös, ska hans bror gifta sig med änkan och skaffa en arvtagare åt sin bror.’ Nu fanns det faktiskt bland oss sju bröder. Den förste av bröderna gifte sig och dog barnlös, och därför gifte sig bror nummer två med änkan. Men han dog också barnlös, och då gifte sig bror nummer tre med henne. Så fortsatte det tills hon varit gift med dem alla sju. Sedan dog också kvinnan. Vems hustru blir hon när de nu uppstår från de döda? Alla sju har ju varit gifta med henne.” Men Jesus svarade: ”Ni tar alldeles fel, eftersom ni varken förstår Skriften eller Guds kraft. När de döda har uppstått, ska de inte gifta sig eller bli bortgifta, utan vara som änglarna i himlen. Men när det gäller de dödas uppståndelse, har ni då aldrig läst vad Gud har sagt till er: ’Jag är Abrahams, Isaks och Jakobs Gud’. Gud är inte en gud för döda, utan för levande.” När folket hörde detta, blev de alldeles häpna över hans undervisning. Men när fariseerna fick höra att Jesus hade fått tyst på saddukeerna, samlades de, och en av dem, en laglärd, försökte sätta dit Jesus genom att fråga: ”Mästare, vilket är det största budet i lagen?” Jesus svarade: ” ’Du ska älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, av hela din själ och av hela ditt förstånd.’ Detta är det första budet, och också det största. Det näst viktigaste liknar det första: ’Du ska älska din medmänniska som dig själv.’ De här två buden sammanfattar hela lagen och profeterna.” Medan fariseerna var samlade runt Jesus, frågade han dem: ”Vad anser ni om Messias? Vem är han ättling till?” De svarade: ”David.” ”Varför kallar David honom då ’Herre’, när han talar ledd av Anden?” frågade Jesus. ”David sa ju: ’Herren sa till min Herre: Sätt dig på min högra sida, tills jag har lagt dina fiender under dina fötter.’ David kallar honom för Herre, hur skulle han då kunna vara Davids Son?” Men de kunde inte svara, och från den dagen vågade ingen ställa några fler frågor till honom.
Matteusevangeliet 22:15-46 Bibel 2000 (B2000)
Då gick fariseerna bort och kom överens om att försöka få fast honom för något han sade. De lät sina lärjungar och några av Herodes anhängare söka upp honom och säga: »Mästare, vi vet att du är uppriktig och verkligen lär oss Guds väg. Du faller inte undan för någon och ser inte till personen. Säg oss vad du anser: är det rätt eller inte att betala skatt till kejsaren?« Jesus märkte deras onda avsikt och sade: »Hycklare, varför vill ni sätta mig på prov? Visa mig ett mynt som man betalar skatt med.« De räckte honom en denar, och han frågade: »Vems bild och namn är det här?« — »Kejsarens«, svarade de. Då sade han till dem: »Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud.« När de hörde detta blev de häpna. De lät honom vara och gick sin väg. Samma dag kom det fram några saddukeer och sade att det inte finns någon uppståndelse, och de frågade honom: »Mästare, Mose har sagt: Om någon dör barnlös, skall hans bror gifta sig med änkan och skaffa efterkommande åt brodern. Det fanns här hos oss sju bröder. Den förste gifte sig och dog, och då han inte hade några barn fick hans bror överta hustrun. På samma sätt gick det med den andre och den tredje och med alla sju. Sist av alla dog kvinnan. Vem av de sju blir hon hustru till vid uppståndelsen? Alla har ju varit gifta med henne.« Jesus svarade: »Ni tänker fel därför att ni varken kan skriften eller vet något om Guds makt. Vid uppståndelsen gifter man sig inte eller blir bortgift, utan alla är som änglarna i himlen. Och vad de dödas uppståndelse beträffar, så har ni väl läst vad Gud har sagt till er: Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud. Gud är inte en gud för döda utan för levande.« När folket hörde detta häpnade de över hans undervisning. När fariseerna fick höra hur han hade gjort saddukeerna svarslösa samlades de, och för att sätta honom på prov frågade en av dem, en laglärd: »Mästare, vilket är det största budet i lagen?« Han svarade honom: » Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd. Detta är det största och första budet. Sedan kommer ett av samma slag: Du skall älska din nästa som dig själv. På dessa båda bud vilar hela lagen och profeterna.« Då fariseerna var församlade frågade Jesus dem: »Vad anser ni om Messias? Vems son är han?« — »Davids«, svarade de. Då sade han: »Hur kan då David på Andens ingivelse kalla honom herre och säga: Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida, så skall jag lägga dina fiender under dina fötter. Om nu David kallar honom herre, hur kan han då vara Davids son?« Ingen kunde svara honom, och efter den dagen vågade heller ingen längre ställa frågor till honom.