Lukasevangeliet 8:5-8
Lukasevangeliet 8:5-8 Svenska Folkbibeln (SFB98)
"En såningsman gick ut för att så sitt utsäde. Och när han sådde föll en del vid vägen och trampades ner, och himlens fåglar åt upp det. En del föll på stenig mark, och när det hade kommit upp torkade det bort, eftersom det inte hade någon fuktighet. En del föll bland tistlar, och tistlarna växte upp samtidigt och kvävde det. Men en del föll i god jord och växte upp och gav hundrafaldig skörd." När han hade sagt detta, ropade han: "Hör, du som har öron att höra med!"
Lukasevangeliet 8:5-8 Nya Levande Bibeln (BSV)
"En lantbrukare gick ut på sin åker för att så. När han sådde föll en del av sädeskornen på stigen bredvid, och folk trampade på dem, och fåglarna kom och åt upp dem. En del korn föll på den hårda stengrunden och började snart gro, men vissnade lika fort eftersom det inte fanns tillräckligt med fukt i jorden. Andra korn föll bland tistlarna, och eftersom tistlarna växte upp samtidigt kvävde de plantorna. Men en del korn föll i bördig jord och växte upp och gav 100 gånger så mycket säd som den som hade såtts." Sedan ropade Jesus: "Lyssna noga och försök att förstå!"
Lukasevangeliet 8:5-8 Karl XII 1873 (SK73)
En sädesman gick ut till att så sina säd; och vid han sådde, föll somt vid vägen, och vardt förtrampadt, och foglarna under himmelen åto det. Och somt föll på hälleberget, och då det uppgick, förtorkades det; ty det hade ingen vätsko. Och somt föll ibland törne, och törnen gingo med upp, och förqvafde det. Och somt föll i goda jord; och det gick upp, och gjorde hundradefald frukt. Då han detta sade, ropade han: Den der hafver öron till att höra, han höre.
Lukasevangeliet 8:5-8 Svenska 1917 (SVEN)
»En såningsman gick ut för att så sin säd. Och när han sådde, föll somt vid vägen och blev nedtrampat, och himmelens fåglar åto upp det. Och somt föll på stengrund, och när det hade vuxit upp, torkade det bort, eftersom det icke där hade någon fuktighet. Och somt föll bland törnen, och törnena växte upp tillsammans därmed och förkvävde det. Men somt föll i god jord, och när det hade vuxit upp, bar det hundrafaldig frukt.» Sedan han hade talat detta, sade han med hög röst: »Den som har öron till att höra, han höre.»
Lukasevangeliet 8:5-8 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
"En såningsman gick ut för att så sitt utsäde. När han sådde föll en del vid vägen och trampades ner, och himlens fåglar åt upp det. En del föll på stenig mark, och när det växte upp vissnade det bort, för det fick ingen fukt. En del föll bland tistlar, och tistlarna växte upp samtidigt och kvävde det. Men en del föll i god jord, och det växte upp och gav hundrafaldig skörd." När han hade sagt detta, ropade han: "Hör, du som har öron att höra med!"
Lukasevangeliet 8:5-8 nuBibeln (NUB)
”En lantbrukare gick ut på sin åker för att så. När han sådde föll en del av sädeskornen på vägen bredvid, och folk trampade på dem, och fåglarna kom och åt upp dem. En del korn föll på stengrunden och började snart gro, men vissnade lika fort eftersom det inte fanns någon fukt. Andra föll bland tistlarna, och eftersom tistlarna växte upp samtidigt kvävde de plantorna. Men en del korn föll i bördig jord och växte upp och gav hundra gånger så mycket säd som den som hade såtts.” Sedan ropade Jesus: ”Lyssna, hör, den som har öron!”
Lukasevangeliet 8:5-8 Svenska Kärnbibeln (SKB)
”En såningsman gick ut för att så sin säd. När han sådde föll en del vid vägen , och det blev nedtrampat och himlens fåglar åt upp det. En del föll på berghällen [det tunna lager jord som täckte berget], men så fort det hade börjat växa upp (gro) torkade det bort, eftersom marken inte hade någon fukt. [Den brännande solen torkade snabbt ut jorden, och utan rot vissnade det som såtts, se Matt 13:6.] En del föll mitt bland törne [frön och rötter, oftast vid fältets kanter], men törnet växte upp tillsammans med säden och kvävde den. En del föll i god jord , och när det vuxit upp bar det hundrafaldig skörd.”
Lukasevangeliet 8:5-8 Bibel 2000 (B2000)
»En man gick ut för att så sitt utsäde. När han sådde föll en del på vägkanten, och folk trampade på det och himlens fåglar åt upp det. En del föll på berghällen, och när det hade kommit upp, vissnade det bort eftersom det inte fick någon väta. En del föll bland tistlarna, och tistlarna växte upp samtidigt och förkvävde det. Men en del föll i den goda jorden, och det växte och gav hundrafaldig skörd.« Sedan ropade han: »Hör, du som har öron att höra med.«