Lukasevangeliet 1:39-48

Lukasevangeliet 1:39-48 Svenska Kärnbibeln (SKB)

Några dagar senare begav sig Maria i väg och skyndade (med entusiasm) till en stad i bergsbygden i Juda. [Bergsbygden i Juda sträcker sig i nordsydlig riktning från Jerusalem ner mot Hebron. Resan från Nasaret till detta område tar tre till fyra dagar till fots. Sakarias var präst i templet, men eftersom man bara tjänstgjorde fem veckor per år var det inte nödvändigt att bo i Jerusalem, så många präster bodde i t.ex. Jeriko eller Hebron. Enligt kristen tradition från 500-talet är platsen Ein Kerem, sju kilometer väster om Jerusalem.] Maria gick in i Sakarias hus och hälsade (saluterade, välsignade) Elisabet. [En dåtida hälsning var inte bara några ord och en gest, utan var en ceremoni där den yngre på ett vördnadsfullt sätt hälsade den äldre.] När Elisabet hörde Marias hälsning sparkade barnet till i hennes moderliv, och Elisabet blev uppfylld av den helige Ande. [Profetian i Luk 1:15 går i uppfyllelse.] Hon ropade ut med hög röst (ett emotionellt utrop) och sa [sedan, när hon samlat sig]: ”Du [Maria] är välsignad (lycklig, avundsvärd) framför alla andra kvinnor [du har fått ett unikt privilegium], och välsignat är det barn du bär inom dig. Men vem är jag (hur har jag förtjänat denna ära), att min Herres mor kommer till mig? Se, på en gång när mina öron hörde ljudet av din hälsning, sparkade barnet till av jublande glädje i mitt moderliv. Salig (lycklig, välsignad) är hon som litade på (trodde) att det skulle gå i fullbordan, det som sagts henne genom Herren.” [Det som förmedlats genom ängeln Gabriel, se vers 26, 30-33.] [Maria brister ut i lovsång. Det första ordet i grekiskan är verbet upphöjer (gr. megaluno). Det sätter tonen för hela sången. Den latinska översättningen har samma ordföljd, och därför har detta stycke kommit att kallas Magnificat, från det latinska ordet för upphöjer. Maria var redan vid ung ålder välbekant med Skrifterna och hela lovsången andas bibelcitat. Det finns många likheter med Hannas lovsång då Gud gett henne en son, se 1 Sam 2:1-10. Lovsången är uppbyggd som en psaltarpsalm, vilket även gäller Sakarias och Simeons lovsånger, se Luk 1:68-792:29-32.] Då sa Maria: ”Min själ upphöjer Herren [jag lovsjunger och talar ständigt om Herrens storhet], och min ande jublade (hoppade av glädje) över (på grund av) Gud, min Frälsare (Räddare, Befriare)! [Ps 103:1-2Ps 35:9Hab 3:18] För han har sett (beaktat) sin tjänarinnas låga status (ödmjukhet). [1 Sam 1:11Ps 136:23]