Klagovisorna 5:1-22
Klagovisorna 5:1-22 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Kom ihåg, HERRE, vad som skett med oss, skåda ner och se hur vi föraktas. Vår arvedel har blivit främlingars egendom, våra hus är i främmande hand. Vi har blivit föräldralösa, vi har ingen far, våra mödrar är som änkor. Mot betalning får vi dricka vårt eget vatten, för pengar får vi vår egen ved. Våra förföljare är oss i hälarna. Hur trötta vi än är, unnar de oss ingen vila. Vi har räckt ut vår hand till Egypten och till Assyrien för att få bröd att mätta oss med. Våra fäder har syndat, de finns inte mer. Vi måste bära deras missgärningar. Slavar härskar över oss, ingen finns som befriar oss ur deras hand. Med fara för vårt liv hämtar vi vårt bröd, bärgar det undan öknens svärd. Vår hud är glödande som en ugn, febersjuk av hunger. De våldtog kvinnor i Sion, jungfrur i Juda städer. Furstarna blev hängda av dem, de äldre hedrade man inte. Unga män måste bära på kvarnstenar, pojkar dignade under bördor av ved. De gamla sitter inte längre i porten, de unga har upphört med sin musik. Glädjen är borta från vårt hjärta, vår dans är förvandlad till sorg. Kronan har fallit från vårt huvud. Ve oss, att vi syndade så! Därför har också vårt hjärta blivit sjukt och därför är våra ögon förmörkade. Sions berg ligger öde och rävar strövar omkring på det. Du, HERRE, förblir för evigt, din tron från släkte till släkte. Varför skulle du glömma oss för alltid, överge oss till evig tid? Tag oss till dig på nytt, HERRE, så att vi kan vända åter. Förnya våra dagar så att de blir som förr, om du inte helt har förkastat oss. Du har varit mycket vred på oss.
Klagovisorna 5:1-22 Svenska 1917 (SVEN)
Tänk, HERRE, på vad som har vederfarits oss skåda ned och se till vår smälek. Vår arvedel har kommit i främlingars ägo, våra hus i utlänningars.5 Mos. 28,30 f. Vi hava blivit värnlösa, vi hava ingen fader; våra mödrar äro såsom änkor. Vattnet som tillhör oss få vi dricka allenast för penningar; vår egen ved måste vi betala. Våra förföljare äro oss på halsen; huru trötta vi än äro, unnas oss dock ingen vila. Vi hava måst giva oss under Egypten, under Assyrien, för att få bröd till att mätta oss med. Våra fäder hava syndat, de äro icke mer, vi måste bära deras missgärningar. Trälar få råda över oss; ingen finnes, som rycker oss ur deras våld. Med fara för vårt liv hämta vi vårt bröd, bärga det undan öknens svärd. Vår hud är glödande såsom en ugn, för brännande hungers skull. Kvinnorna kränkte man i Sion, jungfrurna i Juda städer. Furstarna blevo upphängda av deras händer, för de äldste visade de ingen försyn. Ynglingarna måste bära på kvarnstenar, och gossarna dignade under vedbördor. De gamla sitta icke mer i porten, de unga hava upphört med sitt strängaspel. Våra hjärtan hava icke mer någon fröjd i sorgelåt är vår dans förvandlad.Job 30, Kronan har fallit ifrån vårt huvud; ve oss, att vi syndade så!Job 19, Därför hava ock våra hjärtan blivit sjuka, därför äro våra ögon förmörkade, för Sions bergs skull, som nu ligger öde, så att rävarna ströva omkring därpå. Du, HERRE, tronar evinnerligen; din tron består från släkte till släkte.Ps. 9, Varför vill du för alltid förgäta oss, förkasta oss för beständigt? Tag oss åter till dig, HERRE, så att vi få vända åter; förnya våra dagar, så att de bliva såsom fordom.Jer. 31, Eller har du alldeles förkastat oss? Förtörnas du på oss så övermåttan?
Klagovisorna 5:1-22 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Tänk, HERRE, på vad som hänt oss, se efter och se hur vi hånas! Vår arvedel har gått över till främlingar, våra hus är i främmande hand. Vi har blivit föräldralösa, vi har ingen far, våra mödrar är som änkor. Vi måste köpa vårt eget vatten som vi dricker, betala för vår egen ved. Våra förföljare flåsar oss i nacken, vi är trötta men får ingen vila. Vi räckte ut vår hand till Egypten, till Assyrien för att få bröd att mätta oss med. Våra fäder har syndat och finns inte mer, men vi måste bära deras skuld. Slavar härskar över oss, ingen befriar oss ur deras hand. Med fara för vårt liv hämtar vi vårt bröd, bärgar det undan öknens svärd. Vår hud hettar som en ugn, den är febersjuk av hunger. Kvinnor kränkte de i Sion, jungfrur i Juda städer. Furstar hängde de, äldre hedrade de inte. Unga män fick slita med kvarnstenen, pojkar dignade under bördor av ved. De gamla sitter inte längre i porten, de unga har slutat med sin musik. Glädjen är borta från vårt hjärta, vår dans är förvandlad till sorg. Kronan har fallit från vårt huvud. Ve oss, att vi syndade så! Därför är vårt hjärta sjukt, därför är våra ögon förmörkade, för att Sions berg ligger öde och schakaler strövar där. Du, HERRE, tronar för evigt, din tron består från släkte till släkte. Varför skulle du glömma oss för evigt, överge oss för alltid? Ta oss till dig igen, HERRE, så kommer vi tillbaka. Förnya våra dagar som förr, om du inte har förkastat oss helt och är mycket vred på oss.
Klagovisorna 5:1-22 nuBibeln (NUB)
HERRE, kom ihåg allt som drabbat oss! Se vår förnedring! Vår egendom har beslagtagits av främlingar, våra hus ägs nu av utlänningar. Vi har blivit faderlösa barn, våra mödrar är som änkor. Vi måste betala för vattnet vi dricker, och vår ved får vi köpa. Våra förföljare är alldeles inpå oss, vi är uttröttade men får ingen vila. Vi har gett oss under Egypten och Assyrien för att få bröd att mätta oss med. Våra förfäder syndade och finns inte mer, vi får bära deras skuld. Slavar härskar över oss, och det finns ingen som befriar oss ur deras hand. Med risk för livet hämtar vi vårt bröd, för svärdet härjar i öknen. Vår hud glöder som en ugn, vi är febriga av hunger. De har kränkt kvinnorna i Sion och flickorna i städerna i Juda. Furstarna har de hängt, och de äldste visas ingen respekt. Unga män sliter vid kvarnstenarna, pojkar dignar under bördor av ved. De gamla samlas inte längre i stadsporten, och de ungas musik har upphört. Glädjen är borta ur våra hjärtan, vår dans har vänts till sorg. Kronan har fallit från vårt huvud. Ve oss som syndade så! Därför är vårt hjärta så tungt, därför har våra ögon blivit skumma. Sions berg ligger öde, schakaler strövar omkring där. Men du, HERRE, regerar för evigt, din tron består från generation till generation. Varför har du glömt oss för alltid, övergett oss för resten av livet? För oss åter till dig, HERRE, så att vi får återvända! Låt allting bli återställt som det var förut, om du inte helt har förkastat oss och är så vred på oss.
Klagovisorna 5:1-22 Bibel 2000 (B2000)
Herre, minns vad vi fått utstå, se hur vi förnedras! Vår egendom föll i främmande hand, våra hus kom i främlingars ägo. Vi har blivit faderlösa barn, våra mödrar är som änkor. Vi får betala för vårt eget vatten, vi måste köpa vår egen ved. Med oket på nacken pressas vi hårt, vi är trötta men får ingen vila. Vi gav oss under Egypten och Assyrien för att få bröd att äta. Våra fäder som syndade är borta, vi måste bära deras skuld. Slavar regerar oss, ingen räddar oss från dem. Med fara för livet hämtar vi vårt bröd, hotade av angrepp från öknen. Som en lerugn flagnar huden av brännande hunger. De våldtar kvinnorna i Sion och flickorna i Judas städer. De hänger förnäma män och visar ringaktning för de äldste. Unga män måste slita med kvarnen, pojkar dignar under bördor av ved. De gamla samlas inte längre i porten, de unga har slutat att spela. Glädjen är borta ur hjärtat, dansen har bytts i sorg. Kransen har fallit från vårt huvud. Ve oss som syndade så! Därför är vårt hjärta tungt, därför skymmer det för vår syn: Sions berg ligger öde, där stryker schakaler omkring. Du, Herre, härskar för evigt, från släkte till släkte står din tron. Varför har du glömt oss helt och övergett oss för alltid? För oss åter till dig, så vänder vi åter. Herre, låt allt på nytt bli som förr. Men du har förkastat oss och rasar mot oss i vrede.