Johannesevangeliet 20:1-9
Johannesevangeliet 20:1-9 Svenska 1917 (SVEN)
Men på första veckodagen, medan det ännu var mörkt, kom Maria från Magdala dit till graven och fick se stenen vara borttagen från graven. Då skyndade hon därifrån och kom till Simon Petrus och till den andre lärjungen, den som Jesus älskade, och sade till dem: »De hava tagit Herren bort ur graven, och vi veta icke var de hava lagt honom.» Då begåvo sig Petrus och den andre lärjungen åstad på väg till graven. Och de sprungo båda på samma gång; men den andre lärjungen sprang fortare än Petrus och kom först fram till graven. Och när han lutade sig ditin, så han linnebindlarna ligga där; dock gick han icke in. Sedan, efter honom, kom ock Simon Petrus dit. Han gick in i graven och fick så se huru bindlarna lågo där, och huru duken som hade varit höljd över hans huvud icke låg tillsammans med bindlarna, utan för sig själv på ett särskilt ställe, hopvecklad. Då gick ock den andre lärjungen ditin, han som först hade kommit till graven; och han såg och trodde. De hade nämligen ännu icke förstått skriftens ord, att han skulle uppstå från de döda.
Johannesevangeliet 20:1-9 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Tidigt den första veckodagen, medan det ännu var mörkt, kom Maria Magdalena ut till graven och fick se att stenen var borta från graven. Hon sprang därifrån och kom till Simon Petrus och den andre lärjungen, den som Jesus älskade, och sade till dem: "De har tagit bort Herren från graven, och vi vet inte var de har lagt honom!" Då rusade Petrus och den andre lärjungen ut mot graven. Båda sprang på samma gång, men den andre lärjungen sprang fortare än Petrus och kom först fram till graven. Han lutade sig in och såg linnebindlarna ligga där, men han gick inte in. Strax efter honom kom Simon Petrus. Han gick in i graven och såg också linnebindlarna ligga där, och duken som hade täckt huvudet. Den låg inte tillsammans med bindlarna utan hopvikt på ett ställe för sig. Då gick även den andre lärjungen in, han som hade kommit fram till graven först, och han såg och trodde. Tidigare hade de nämligen inte förstått Skriftens ord att han måste uppstå från de döda.
Johannesevangeliet 20:1-9 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Tidigt den första veckodagen, medan det ännu var mörkt, kom Maria från Magdala ut till graven och fick se att stenen var borttagen från den. Hon sprang därifrån och kom till Simon Petrus och den andre lärjungen, den som Jesus älskade, och sade till dem: "De har tagit bort Herren från graven, och vi vet inte var de har lagt honom." Då begav sig Petrus och den andre lärjungen ut till graven. De sprang båda på samma gång, men den andre lärjungen sprang fortare än Petrus och kom först fram till graven. Han lutade sig in och såg linnebindlarna ligga där, men han gick inte in. Strax därefter kom Simon Petrus. Han gick in i graven och såg linnebindlarna ligga där och duken som hade täckt huvudet. Men den låg inte tillsammans med bindlarna utan för sig, hopvikt på en särskild plats. Sedan gick också den andre lärjungen in, han som hade kommit först till graven, och han såg och trodde. Förut hade de nämligen inte förstått Skriftens ord att han måste uppstå från de döda.
Johannesevangeliet 20:1-9 Nya Levande Bibeln (BSV)
Tidigt på söndagsmorgonen, dagen efter vilodagen, medan det fortfarande var mörkt, kom Maria från Magdala till graven och upptäckte att stenen var bortrullad från ingången. Hon sprang då genast därifrån och letade reda på Simon Petrus och den efterföljare som Jesus älskade och sa: "De har flyttat bort Herren Jesus från graven, och vi vet inte var de har lagt honom." Petrus och den andre efterföljaren sprang då iväg båda två till graven för att se efter. Men den andre efterföljaren sprang fortare än Petrus och kom dit först. Han böjde sig ner och tittade in i graven och såg linnesvepningen ligga där, men han gick inte in. Sedan kom Simon Petrus, och han gick in i graven. Han såg också linnesvepningen som låg där, och dessutom den duk som hade täckt Jesus huvud. Den var hoprullad och låg för sig. Då gick också den andre efterföljaren in, han som hade kommit först till graven. Och han såg och trodde, för innan dess hade de inte förstått att Gud förutsagt i Skriften att Jesus måste dö och bli levande igen.
Johannesevangeliet 20:1-9 Karl XII 1873 (SK73)
På den ena Sabbathen kom Maria Magdalena om morgonen, då ännu mörkt var, till grafvena, och såg stenen vara borto af grafvene. Då lopp hon, och kom till Simon Petrum, och till den andra Lärjungan, som Jesus älskade, och sade till dem: De hafva tagit Herran bort utaf grafvene, och vi vete icke hvart de hafva lagt honom. Då gick Petrus ut, och den andre Lärjungen, och kommo till grafvena. Både lupo de tillika; och den andre Lärjungen lopp före, snarare än Petrus, och kom först till grafvena. Och när han lutade sig ned, fick han se lakanen lagd; dock gick han icke in. Så kom då Simon Petrus efter honom, och gick in i grafvena, och såg lakanen lagd; Och svetteduken, som hade varit om hans hufvud, icke lagd när lakanen, utan afsides i ett rum tillhopasvept. Då gick ock den andre Lärjungen in, som förr var kommen till grafvena, och såg det, och troddet. Ty de förstodo icke än då Skriftena, att han skulle uppstå ifrå de döda.
Johannesevangeliet 20:1-9 nuBibeln (NUB)
Tidigt på morgonen efter sabbaten medan det fortfarande var mörkt, kom Maria från Magdala till graven och upptäckte att stenen var borta från ingången. Hon sprang då genast därifrån och sa till Simon Petrus och den lärjunge som Jesus älskade: ”De har flyttat bort Herren från graven och vi vet inte var de har lagt honom!” Petrus och den andre lärjungen gav sig då iväg till graven. Båda sprang men den andre lärjungen sprang fortare än Petrus och kom dit först. Han böjde sig ner och tittade in och såg linnesvepningen ligga där men han gick inte in. Sedan kom Simon Petrus och han gick in i graven. Han såg också linnesvepningen som låg där och dessutom den duk som hade täckt Jesus huvud. Den låg inte tillsammans med svepningen utan var hoprullad och låg för sig. Då gick också den andre lärjungen in, han som hade kommit först till graven. Och han såg och trodde för ännu hade de inte förstått av Skriften att Jesus måste uppstå från de döda.
Johannesevangeliet 20:1-9 Svenska Kärnbibeln (SKB)
Tidigt (mellan klockan tre och sex på morgonen) den första veckodagen [söndag morgon], medan det ännu var mörkt, kom Maria från Magdala till graven och fick se att stenen hade blivit bortlyft från [öppningen på] graven. Då sprang hon därifrån till Simon Petrus och den andre lärjungen, den som Jesus höll av (hade ett starkt vänskapsband med), och sa till dem: ”De har tagit bort Herren från graven, och vi vet inte var de har lagt honom.” Petrus och den andre lärjungen gick ut och begav sig mot graven. De sprang tillsammans, men den andre lärjungen [Johannes] sprang fortare än Petrus och kom fram till graven först. Han böjde sig ner och såg linnedukarna ligga där, men han gick inte in. [Öppningen på denna typ av klippgrav var ofta inte högre än 1 meter.] Sedan, efter honom, kom Petrus, och han gick in i graven och såg (granskade noga) linnedukarna som låg där. Gravduken som hade täckt [lindats runt] hans huvud låg inte med de andra linnedukarna, utan var ihoprullad på ett ställe för sig. [Detta är en detalj i ögonvittnesberättelsen som visar på orimligheten i att någon rövat bort kroppen (Matt 27:64). Varför i så fall ta sig tid att rulla av och vika ihop gravduken? Linneband och gravduk nämns även vid Lasarus begravning, se Joh 11:44.] Då gick den andre lärjungen [Johannes], han som hade kommit till graven först, också in, och han såg (blev överbevisad) och trodde. För ännu hade de inte förstått (fått en klar förståelse av) Skriftens ord att han måste uppstå från de döda.
Johannesevangeliet 20:1-9 Bibel 2000 (B2000)
Tidigt på morgonen efter sabbaten, medan det ännu var mörkt, kom Maria från Magdala ut till graven och fick se att stenen för ingången var borta. Hon sprang genast därifrån och kom och sade till Simon Petrus och den andre lärjungen, den som Jesus älskade: »De har flyttat bort Herren ur graven, och vi vet inte var de har lagt honom.« Petrus och den andre lärjungen begav sig då ut till graven. De sprang båda två, men den andre lärjungen sprang fortare än Petrus och kom först fram till graven. Han lutade sig in och såg linnebindlarna ligga där men gick inte in. Simon Petrus kom strax efter, och han gick in i graven. Han såg bindlarna ligga där, liksom duken som hade täckt huvudet, men den låg inte tillsammans med bindlarna utan hoprullad på ett ställe för sig. Då gick också den andre lärjungen in, han som hade kommit först till graven. Och han såg och trodde. Ännu hade de nämligen inte förstått skriftens ord att han måste uppstå från de döda.