Jakobsbrevet 2:19-23
Jakobsbrevet 2:19-23 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Också de onda andarna tror det, och bävar. Men vill du inte inse, du tanklösa människa, att tron utan gärningar är död? Blev inte vår fader Abraham erkänd som rättfärdig genom gärningar, när han bar fram sin son Isak på altaret? Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom gärningarna som tron blev fullbordad. Så uppfylldes Skriften som säger: "Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet", och han kallades Guds vän.
Jakobsbrevet 2:19-23 Nya Levande Bibeln (BSV)
Inbillar du dig att det räcker med att tro att det bara finns en enda Gud? Det vet ju till och med de onda andarna och darrar av skräck inför honom. Nej, var inte så oförståndig. Du måste inse att din tro är meningslös ifall du inte omsätter den i praktisk handling. Tänk på vår förfader Abraham, som var villig att offra sin son Isak på altaret. Abraham lydde Gud, och det var denna handling som gjorde att han blev accepterad av Gud. Abrahams tro fick honom alltså att handla enligt Guds vilja. Han bevisade sin tro genom att omsätta den i praktisk handling. Genom detta uppfylldes det som står i Skriften: "Abraham trodde på Gud, och därför räknades han som skuldfri inför honom." Ja, Abraham kallades till och med Guds vän.
Jakobsbrevet 2:19-23 Karl XII 1873 (SK73)
Du tror, att en Gud är; der gör du rätt uti; djeflarna tro det ock, och bäfva. Vill du, fåfängelig menniska, veta att tron utan gerningar är död? Vardt icke Abraham, vår fader, af gerningarna rättfärdigad, då han sin son Isaac offrade på altaret? Ser du, att tron hafver medverkat i hans gerningar, och att tron är fullkommen vorden af gerningarna. Och Skriften är fullkomnad, som säger: Abraham trodde Gudi, och det vardt honom räknadt till rättfärdighet; och vardt kallad Guds vän.
Jakobsbrevet 2:19-23 Svenska 1917 (SVEN)
Du tror att Gud är en. Däri gör du rätt; också de onda andarna tro det och bäva.Mark. 1:24. Men vill du då förstå, du fåkunniga människa, att tron utan gärningar är till intet gagn! Blev icke Abraham, vår fader, rättfärdig av gärningar, när han frambar sin son Isak på altaret? Du ser alltså att tron samverkade med hans gärningar, och av gärningarna blev tron fullkomnad, och så fullbordades det skriftens ord som säger: »Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet»; och han blev kallad »Guds vän».
Jakobsbrevet 2:19-23 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Även de onda andarna tror det, och bävar. Men vill du inte inse, tanklösa människa, att tron utan gärningar är död? Blev inte vår far Abraham erkänd som rättfärdig genom gärningar när han bar fram sin son Isak på altaret? Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar, och genom gärningarna blev tron fullbordad. Så uppfylldes Skriften som säger: Abraham trodde Gud, och det tillräknades honom som rättfärdighet , och han kallades Guds vän.
Jakobsbrevet 2:19-23 nuBibeln (NUB)
Du tror att det finns en Gud. Det är bra. Det tror till och med de onda andarna och darrar. Inser du inte, du tanklösa människa, att tron är meningslös om den inte omsätts i praktisk handling? Var inte vår förfader Abraham rättfärdig därför att han var villig att offra sin son Isak på altaret? Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar, och hans tro fullkomnades i och med att den omsattes i praktisk handling. Genom detta uppfylldes det som står i Skriften: ”Abraham trodde Gud, och därför räknades han som rättfärdig” och kallades Guds vän.
Jakobsbrevet 2:19-23 Svenska Kärnbibeln (SKB)
Du tror att Gud är en, det gör du rätt i. Så tror även demoner och de är skräckslagna [ordagrant: håret reser sig på armarna]. Men inser du inte (är du ovillig att se till fakta), tanklösa (tomma, dåraktiga) människa [utan något andligt liv], att tro utan [goda] gärningar är utan verkan. [Två exempel på hur tro och gärningar hör ihop tas från GT. Abraham – en jude, och Rahab – en hedning.] Blev inte vår far Abraham erkänd som rättfärdig genom gärningar när han bar fram sin son Isak på altaret? [Abraham var israeliternas stamfar, se 1 Mos 12:1-3. Han var villig att offra sin ende son, Isak, se 1 Mos 22.] Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar, och genom gärningarna blev tron fullbordad. Så uppfylldes Skriften som säger
Jakobsbrevet 2:19-23 Bibel 2000 (B2000)
Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Också de onda andarna tror det, och darrar. Men inser du inte, tanklösa människa, att tro utan gärningar är utan verkan? Blev inte vår fader Abraham rättfärdig genom gärningar när han lade sin son Isak som offer på altaret? Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom gärningarna som hans tro blev fullkomlig. Så uppfylldes skriftens ord: Abraham trodde på Gud och därför räknades han som rättfärdig , och han kallades Guds vän.