Jesaja 53:2-6
Jesaja 53:2-6 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Som en späd planta sköt han upp inför honom, som ett rotskott ur torr jord. Han hade varken skönhet eller majestät. När vi såg honom var hans utseende inte tilldragande. Han var föraktad och övergiven av människor, en smärtornas man och förtrogen med lidande, lik en som man skyler ansiktet för, så föraktad att vi räknade honom för intet. Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig, medan vi höll honom för att vara hemsökt, slagen av Gud och pinad. Han var genomborrad för våra överträdelsers skull, slagen för våra missgärningars skull. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade. Vi gick alla vilse som får, var och en gick sin egen väg, men all vår skuld lade HERREN på honom.
Jesaja 53:2-6 Karl XII 1873 (SK73)
Ty han rinner upp för honom såsom en vidja, och såsom en rot utu torro jord; han hafver ingen skapnad eller dägelighet. Vi såge honom; men der var ingen den skapnad, som oss kunde behaga. Han var den aldraföraktadaste och vanvördaste, full med värk och krankhet; han var så föraktad, att man gömde bort ansigtet för honom; derföre aktade vi honom intet. Sannerliga han bar våra krankhet, och lade uppå sig vår sveda; men vi hölle honom för den som plågad och af Gudi slagen och pinter var. Men han är sargad för våra missgerningars skull, och slagen för våra synders skull; näpsten ligger uppå honom, på det att vi skulle frid hafva, och genom hans sår äre vi helade. Vi ginge alle uti villfarelse, såsom får; hvar och en såg uppå sin väg; men Herren kastade allas våra synder uppå honom.
Jesaja 53:2-6 Svenska 1917 (SVEN)
Han sköt upp såsom en ringa telning inför honom, såsom ett rotskott ur förtorkad jord. Han hade ingen gestalt eller fägring; när vi sågo på honom, kunde hans utseende ej behaga oss. Föraktat var han och övergiven av människor, en smärtornas man och förtrogen med krankhet; han var såsom en, för vilken man skyler sitt ansikte, så föraktat, att vi höllo honom för intet. Men det var våra krankheter han bar, våra smärtor, dem lade han på sig, medan vi höllo honom för att vara hemsökt, tuktad av Gud och pinad. Ja, han var sargad för våra överträdelsers skull och slagen för våra missgärningars skull; näpsten var lagd på honom, för att vi skulle få frid, och genom hans sår bliva vi helade. Vi gingo alla vilse såsom får, var och en av oss ville vandra sin egen väg, men HERREN lät allas vår missgärning drabba honom.
Jesaja 53:2-6 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Som en späd planta sköt han upp inför honom, som ett rotskott ur torr jord. Han hade varken skönhet eller majestät när vi såg honom, inget utseende som vi drogs till. Han var föraktad och övergiven av människor, en smärtornas man och förtrogen med lidande. Han var som en som man skyler ansiktet för, så föraktad att vi inte respekterade honom. Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig, medan vi såg honom som hemsökt, slagen av Gud och pinad. Han blev genomborrad för våra brott, slagen för våra synder. Straffet blev lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade. Vi gick alla vilse som får, var och en gick sin egen väg. Men all vår skuld lade HERREN på honom.
Jesaja 53:2-6 nuBibeln (NUB)
Som en späd planta växte han upp inför honom, som en rot ur torr mark. Han hade ingen ståtlig gestalt som drog våra blickar till sig, inget utseende som tilltalade oss. Han var föraktad och övergiven av människor, en smärtornas man som visste vad lidande var, en som man döljer sitt ansikte för. Han var föraktad, och vi betraktade honom som värdelös. Ändå var det våra sjukdomar han bar, och våra smärtor tog han på sig, medan vi trodde att Gud straffade honom, slog honom och lät honom lida. Han blev sårad för våra överträdelsers skull, krossad för våra missgärningar. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid. Genom hans sår blir vi helade. Vi gick alla vilse som får, var och en valde sin egen väg. HERREN lät honom drabbas av all vår skuld.
Jesaja 53:2-6 Svenska Kärnbibeln (SKB)
För han [Guds tjänare, återlösaren] sköt upp inför honom som en späd planta (spädbarn), som ett rotskott ur torr mark. Han hade inget speciellt utseende eller hög status (kunglig prakt) som fångade vår uppmärksamhet, inget fantastiskt med hans utseende som gjorde att vi skulle vilja följa honom. Han var föraktad (hånad) och övergiven av (var kortvarig och flyktig bland) människor [Ps 39:5], en man som fick uppleva sorg [fysisk och mental smärta] och hade personlig erfarenhet av sjukdom (svaghet, och att bli slagen och misshandlad). Människor vände bort sin blick från honom, han var föraktad och utan värde i våra ögon. [Den allmänna opinionen ansåg att han var betydelselös.] [Vers 4-6 är den centrala delen i kiasmen, med vers 5 som höjdpunkt. Här ges uppenbarelsen om att den lidande tjänaren villigt blir en återlösare som betalar det ultimata priset för mänsklighetens synd. En nödvändig förutsättning för att vara en återlösare (hebr. goel), är att det sker villigt och frivilligt, se 3 Mos 25:25Rut 4:3-10. Meningen börjar med det hebreiska ordet achen som ger eftertryck och betoning.] Ja (sannerligen), det var våra sjukdomar (svagheter) han lyfte upp (tog på sig) [Matt 8:17], och våra sorger [fysiska och själsliga smärtor] han bar [som en tung börda, se vers 11b]; och vi – vi såg honom som slagen (straffad), pinad av Gud (Elohim) [drabbad av Guds straff], och ödmjukad (förödmjukad). Han blev genomborrad (sargad) [Ps 22:17] för våra överträdelser [vår öppna rebelliskhet mot Gud], krossad (nedtyngd) för våra synder (missgärningar, skulder). Straffet [som vi rättmätigt förtjänar] lades på honom för att vi skulle få frid (fred; fullständig harmoni; helhet på alla områden – hebr. shalom) och genom hans sår [sargade kropp] är (blir) vi helade (läkta, friska) [har både kroppslig och själslig bot kommit till oss]. Alla har vi gått (vi gick alla) vilse som får (småboskap), var och en [av oss] har gått (gick; vände sig till) sin egen väg. Herren (Jahveh) lät all vår synd (missgärning, orättfärdighet, skuld) [hela vårt straff] läggas på (möta/drabba) honom.
Jesaja 53:2-6 Bibel 2000 (B2000)
Som en späd planta växte han upp inför oss, som ett rotskott ur torr mark. Han hade inget ståtligt yttre som drog våra blickar till sig, inget utseende som tilltalade oss. Han var föraktad och övergiven av alla, en plågad man, van vid sjukdom, en som man vänder sig bort ifrån. Han var föraktad, utan värde i våra ögon. Men det var våra sjukdomar han bar, våra plågor han led, när vi trodde att han blev straffad, slagen av Gud, förnedrad. Han blev pinad för våra brott, sargad för våra synder, han tuktades för att vi skulle helas, hans sår gav oss bot. Vi gick alla vilse som får, var och en tog sin egen väg, men Herren lät vår skuld drabba honom.
