Jesaja 44:17-20
Jesaja 44:17-20 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Men av det som är kvar gör man en gud, en avgudabild. För den faller man ner och tillber. Man bönfaller inför den och säger: "Rädda mig, för du är min gud." Dessa människor vet ingenting och förstår ingenting, ty deras ögon är tillslutna, så att de inte ser, och deras hjärtan, så att de ingenting begriper. Ingen har så mycken eftertanke, så mycket vett eller förstånd att han säger: "En del av det har jag bränt upp i eld, på kolen har jag bakat bröd och stekt kött och har nu ätit. Skulle jag då av resten göra en avskyvärd avgud? Skulle jag falla ner för ett stycke trä?" Den som lever av aska är förledd av ett vilselett hjärta, så att han inte kan rädda sin själ eller tänka: "Är det inte lögn det jag håller i min högra hand?"
Jesaja 44:17-20 Svenska 1917 (SVEN)
Men av det som är kvar gör man en gud, man gör sig ett beläte, och för det faller man ned och tillbeder, man bönfaller inför det och säger: »Rädda mig, ty du är min gud.» -- Ja, sådana veta intet och förstå intet, ty igentäppta äro deras ögon, så att de icke se, och deras hjärtan, så att de intet begripa. Ingen har så mycken eftertanke, så mycket vett eller förstånd, att han säger: »En del därav har jag bränt upp i eld, och på kolen har jag bakat bröd och stekt kött och har så ätit; skulle jag då av återstoden göra en styggelse? Skulle jag falla ned för ett stycke trä?» Den som så håller sig till vad som blott är aska, han är förledd av ett dårat hjärta, så att han icke förstår att rädda sin själ, icke att tänka: »Blott fåfänglighet är, vad jag håller i min högra hand.»
Jesaja 44:17-20 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Men av det som är kvar gör man en gud, en gudabild. Man faller ner för den och tillber, Man ber till den och säger: "Rädda mig, för du är min gud!" Dessa människor vet ingenting och förstår ingenting, för deras ögon är stängda så att de inte ser, och deras hjärtan så att de inte fattar. Ingen tänker efter i hjärtat, har vett eller förstånd att säga: "Hälften brände jag upp i eld, på kolen bakade jag bröd och stekte kött och åt. Skulle jag nu göra resten till en avskyvärd avgud? Skulle jag falla ner för en träbit?" Den som lever av aska är förledd av ett vilselett hjärta, så att han inte kan rädda sin själ eller tänka: "Är det inte lögn, detta i min högra hand?"
Jesaja 44:17-20 nuBibeln (NUB)
Av resten gör man en gud, en avgud, som man faller ner för, dyrkar och ber till och säger: ”Rädda mig! Du är min gud!” Dessa vet ingenting, förstår ingenting, deras ögon är tillslutna så att de inte kan se, liksom deras sinnen så att de inte kan fatta. Ingen tänker efter, ingen har vett och förstånd att säga: ”Jag har eldat upp hälften av det för att baka bröd på kolen, steka kött och äta. Skulle jag då av resten göra en avskyvärd avgud? Skulle jag falla ner för ett stycke trä?” Den som sätter sin lit till aska lurar sig själv. Han kan inte rädda sig själv eller säga: ”Det som jag har här i min hand är en lögn.”
Jesaja 44:17-20 Bibel 2000 (B2000)
Av resten gör man en gud, en bild som man faller på knä för och tillber och riktar sina böner till: »Rädda mig, du som är min gud!« De har inget vett, inget förstånd, deras ögon är tillslutna så att de inte ser, deras hjärtan så att de ingenting fattar. Ingen tänker sig för, har vett och förstånd att säga: »Hälften gör jag en brasa av, jag bakar bröd på glöden och steker en köttbit och äter — skall jag nu göra resten till en vidrig avgud och falla på knä för en träklabb?« Den som tyr sig till stoft och aska lurar sig själv. Han kan inte rädda sitt liv, inte säga: »Jag har litat på en lögn.«