Hosea 10:1-15

Hosea 10:1-15 Svenska Folkbibeln (SFB98)

Israel var en frodig vinstock som bar frukt. Men ju mer frukt han fick, dess fler altaren byggde han åt sig. Ju bättre det gick hans land, desto finare stoder reste han. Deras hjärta är delat, nu skall de lida sitt straff. Han skall själv bryta ner deras altaren och förstöra deras stoder. Nu skall de säga: "Vi har ingen kung, ty vi fruktar inte HERREN. Och en kung, vad skulle han kunna göra för oss?" De talar tomma ord, de svär falska eder och sluter förbund, och domen skjuter upp som en giftig planta ur markens fåror. De som bor i Samaria är rädda för kalven i Bet-Aven. Folket skall sörja över den, avgudaprästerna skall darra, eftersom dess härlighet skall föras bort i fångenskap. Också han själv skall föras till Assyrien som en gåva åt den store kungen. Skam skall Efraim själv få, Israel skall komma på skam med sina planer. Samariens kung skall försvinna som en pinne på vattnet. Ödelagda blir Avens offerhöjder, Israels synd. Törne och tistel skall skjuta upp på deras altaren. Då skall man säga till bergen: "Göm oss" och till höjderna: "Fall över oss." Israel, ända sedan Gibeas dagar har du syndat. Där trädde de upp utan att kriget mot brottslingarna nådde dem i Gibea. När jag vill kommer jag att tukta dem. Folken skall samlas mot dem när jag binder dem vid deras dubbla synd. Efraim är en inkörd kviga, som gärna vill tröska. Men jag skall lägga ett ok över hennes vackra nacke. Jag skall spänna för Efraim, Juda skall plöja, Jakob skall harva. Så åt er i rättfärdighet, skörda efter kärlekens bud, bryt er ny mark. Det är tid att söka HERREN, till dess han kommer och lär er rättfärdighet. Ni har plöjt ogudaktighet, ni har skördat orättfärdighet, ni har ätit lögnens frukt. Ty du har förlitat dig på din egen väg, på dina många hjältar. Stridslarm skall uppstå bland dina stammar, och alla dina befästningar skall ödeläggas, så som Bet-Arbel ödelades av Salman på stridens dag, då man krossade både mödrar och barn. Sådant skall Betel tillfoga er för er stora ondskas skull. När morgonrodnaden går upp är det förbi, förbi med Israels kung!

Hosea 10:1-15 Svenska 1917 (SVEN)

Israel var ett frodigt vinträd,      som satte frukt.  Men ju mer frukt han fick,      dess flera altaren gjorde han åt sig;  ju bättre det gick hans land,      dess präktigare stoder reste han.Hos. 8,  Deras hjärtan voro hala;      nu skola de lida vad de hava förskyllt.  Han skall själv bryta ned deras altaren,      förstöra deras stoder.  Ja, nu skola de få säga:      »Vi hava blivit utan konung,  därför att vi icke fruktade HERREN.  Dock, en konung,      vad skulle nu han kunna göra för oss?»  De tala tomma ord,      de svärja falska eder,      de sluta förbund;  men såsom en bitter planta skjuter domen upp      ur markens fåror.  För kalvarna i Bet-Aven  skola Samariens inbyggare få bekymmer;  ja, för en sådan skall hans folk hava sorg,  och hans präster skola skria för hans skull,  när hans skatter föras bort från honom.Hos. 8,  Också han själv skall bliva släpad till Assyrien  såsom en skänk åt Jarebs-konungen.Hos. 5,  Skam skall Efraim uppbära,  Israel skall komma på skam med sina rådslag.  Det är förbi med Samariens konung;  såsom ett spån på vattnet far han hän.  Ödelagda bliva Avens offerhöjder,      som Israel så har försyndat sig med;  törne och tistel      skall skjuta upp på deras altaren.  Då skall man säga till bergen: »Skylen oss»,  och till höjderna: »Fallen över oss.»  Israels synd når tillbaka      ända till Gibeas dagar;      där hava de förblivit stående.  Icke skulle hämndekriget mot de orättfärdiga      kunna nå dem i deras Gibea?Dom. 19,22 f. 1 Sam. 8,6 f. 15,34 f. Hos. 9,9. 13,10 f.  Jo, när mig så lyster, tuktar jag dem;  då skola folken församlas mot dem  och oka dem ihop med deras båda missgärningsverk.  Efraim har varit en hemtam kalv,      som fann behag i att gå på trösklogen;  och jag har skonat      hans frodiga hals.  Nu skall jag spänna Efraim i oket,      Juda skall gå för plogen,      Jakob för harven.  Sån ut åt eder i rättfärdighet,  skörden efter kärlekens bud,  bryten eder ny mark;  ty det är tid att söka HERREN,  för att han skall komma och låta rättfärdighet regna över eder.Jer. 4,  I haven plöjt ogudaktighet,      orättfärdighet haven I skördat,  I haven ätit lögnaktighets frukt,      i förlitande på eder väg,      på edra många hjältar.  Men ett stridslarm skall uppstå bland edra stammar,      och alla edra fästen skola ödeläggas,      såsom Bet-Arbel ödelades av Salman      på stridens dag,  då man krossade både mödrar och barn.  Sådant skall Betel tillskynda eder,  för eder stora ondskas skull.  När morgonrodnaden går upp, är det förbi,  förbi med Israels konung!

Hosea 10:1-15 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Israel var en frodig vinstock som bar frukt. Men ju mer frukt han fick, desto fler altaren byggde han. Ju bättre det gick för hans land, desto finare stoder reste han. Deras hjärta är delat, nu ska de lida sitt straff. Han ska själv bryta ner deras altaren och förstöra deras stoder. Nu ska de säga: ”Vi har ingen kung, för vi fruktar inte HERREN. Och en kung, vad skulle han kunna göra för oss?” De talar tomma ord, de svär falska eder och sluter förbund, och domen skjuter upp som en giftig planta ur åkerns fåror. De som bor i Samaria ska vara rädda för kalven i Bet-Aven. Folket ska sörja över den, avgudaprästerna ska darra, eftersom dess härlighet ska föras bort i fångenskap. Också den ska föras till Assyrien som en gåva åt den store kungen. Skam ska Efraim få, Israel ska komma på skam med sina planer. Samariens kung ska försvinna som en pinne på vattnet. Ödelagda blir Avens offerhöjder, Israels synd. Törne och tistel ska skjuta upp på deras altaren. Då ska man säga till bergen: ”Göm oss!” och till höjderna: ”Fall över oss!” Israel, ända sedan Gibeas dagar har du syndat. Där har de stannat, utan att kriget mot brottslingarna nådde dem i Gibea. När jag vill ska jag tukta dem. Folken ska samlas mot dem när jag binder dem vid deras dubbla synd. Efraim är en inkörd kviga som gärna vill tröska. Men jag ska lägga ett ok över hennes vackra nacke. Jag ska spänna för Efraim, Juda ska plöja, Jakob ska harva. Så åt er i rättfärdighet, skörda efter kärlekens bud, bryt er ny mark. Det är tid att söka HERREN, tills han kommer och låter rättfärdighet regna över er. Ni har plöjt ogudaktighet, ni har skördat orättfärdighet, ni har ätit lögnens frukt, för du har förlitat dig på din egen väg, på dina många hjältar. Stridslarm ska stiga bland dina stammar, och alla dina fästen ska ödeläggas som när Bet-Arbel ödelades av Shalman på stridens dag och mödrar och barn krossades. Så ska Betel göra med er för er stora ondskas skull. När gryningen kommer är det förbi, förbi med Israels kung!

Hosea 10:1-15 nuBibeln (NUB)

Israel var en grönskande vinstock, som bar frukt. Men ju mer frukt han bar, desto mer offeraltaren byggde han. Ju rikare hans land blev, desto fler utsmyckade stoder reste han. Deras hjärtan var bedrägliga, så nu får de bära sin skuld. Herren ska bryta ner deras altaren och krossa deras stoder. Då ska de säga: ”Vi har ingen kung, för vi har inte fruktat HERREN. Men vad gör det? Vad skulle kungen kunna uträtta för oss?” De talar och talar, de svär eder och sluter förbund. Domen skjuter upp som giftigt ogräs i åkerns fåror. Samariens invånare fruktar för kalven i Bet Aven. Dess folk sörjer över den, dess avgudapräster klagar, de som gladde sig över dess ära, för den har förts bort i exil. Också den ska släpas bort till Assyrien som tribut till den store kungen. Efraim ska komma på skam, Israel får skämmas för sin plan. Samarien med dess kung ska flyta bort som en pinne på vattnet. Ondskans offerhöjder läggs öde – de var Israels synd. Törne och tistel ska växa på deras altaren, och de ska säga till bergen: ”Dölj oss!” och till höjderna: ”Fall över oss!” ”Sedan tiden i Giva har du, Israel, syndat. Där har de blivit kvar. Men nådde inte kriget de onda i Giva? När jag vill straffar jag dem. Folken ska samlas mot dem för att binda dem för deras dubbla synd. Efraim är en kviga, van vid och villig att tröska, så jag ska lägga ett ok på dess vackra nacke. Jag ska driva Efraim, Juda ska plöja och Jakob ska harva. Så åt er rättfärdighet, skörda efter nådens bud, bryt er ny mark! Nu är det dags att söka HERREN, så att han kan komma och låta rättfärdighet regna över er. Ni har plöjt ondska och skördat orättfärdighet, ni har ätit lögnens frukt. För du har förlitat dig på din egen väg och på dina många soldater. Därför ska ett stridslarm uppstå mot ditt folk, och alla dina fästningar ska ödeläggas, så som när Shalman ödelade Bet Arbel, när striden bröt ut och mödrar och barn krossades. Så gör man mot er, Betel, på grund av er stora ondska. När dagen gryr är det slut med Israels kung.

Hosea 10:1-15 Bibel 2000 (B2000)

Israel var en frodig vinstock, dignande av druvor. Ju mer frukt han bar, desto fler altaren byggde han. Ju rikare hans land blev, desto ståtligare stoder reste han. Deras hjärtan var falska, nu får de sona sin skuld: Herren skall bryta ner deras altaren och krossa deras stoder. Nu måste de säga: »Vi har ingen kung, ty vi fruktade inte Herren. Och kungen, vad kan han göra för oss? Tala vitt och brett, svära ve och förbannelse, sluta fördrag!« Som giftigt ogräs ur åkerns fåror spirar domen. Samariens invånare skall ängslas för Bet Avens kalv, folket hålla sorgehögtid över den, avgudaprästerna klaga, ty deras härlighet är bortförd. Också den skall släpas till Assyrien som tribut åt storkonungen. Skam får Efraim bära, Israel skall stå med skam för sin gudabilds skull. Samarien går under, dess kung är som ett spån på vattnet. Ondskans offerplatser läggs öde — denna Israels synd. Törne och tistel skall växa på deras altaren, och de skall säga till bergen: »Dölj oss!« och till höjderna: »Fall över oss!« Israel har syndat sedan den gången i Giva. Så har de fortsatt. Men kriget skall nå dem i Giva. Mot de onda kommer jag för att tukta dem, och folken samlas mot dem när de straffas för sitt dubbla brott. Efraim var en kviga, van och villig att tröska. Jag skonade hennes lena hals, men nu skall Efraim selas på, Juda skall plöja, Jakob skall harva. Så er sådd i rättfärdighet, skörda efter kärlekens lag, bryt er ny mark. Det är dags att vända sig till Herren, för att han skall komma och låta rättfärdighet regna över er. Ni har plöjt orättfärdighet, ni har skördat ondska, ni har ätit lögnens frukt. Ni har litat på era stridsvagnar och era många krigare. Stridslarm skall höras bland ert folk, och alla era fästen skall härjas, som då Shalman härjade Bet Arbel när kriget kom och mödrar krossades med sina barn. Så skall jag göra mot er, Israels folk, för er stora ondskas skull. När dagen gryr är det ute med Israels kung.

YouVersion använder cookies för att anpassa din upplevelse. Genom att använda vår webbplats accepterar du vår användning av cookies enligt beskrivningen i vår Integritetspolicy