Hebreerbrevet 9:16-28

Hebreerbrevet 9:16-28 Bibel 2000 (B2000)

När ett testamente föreligger måste det ju styrkas att den som har skrivit det är död; testamentet blir giltigt först efter dödsfallet och har ingen verkan så länge dess upphovsman lever. Därför kunde inte heller det förra förbundet instiftas utan blod. När Mose hade läst upp alla lagens bud för hela folket tog han blod från kalvar och bockar tillsammans med vatten och röd ull och isop och stänkte det på själva boken och på allt folket och sade: Med detta blod bekräftas det förbund som Gud har fastställt för er. Likaså stänkte han blod på tältet och alla gudstjänstföremålen. Ja, enligt lagen renas nästan allting med blod, och utan att blod utgjuts ges ingen förlåtelse. Avbilderna av det som är i himlen måste alltså renas med sådana medel. Men de himmelska tingen själva kräver bättre offer. Ty Kristus gick inte in i en helgedom som var byggd av människohand och bara en bild av den verkliga. Han gick in i själva himlen för att nu träda fram inför Gud med vår sak. Och han gjorde det inte för att offra sig många gånger, så som översteprästen varje år går in i helgedomen med blod som inte är hans eget. Då hade han måst lida många gånger alltifrån världens skapelse. Men nu har han trätt fram, en gång för alla, vid tidens slut, för att utplåna synden genom att offra sig själv. Och liksom det är människans lott att en gång dö och sedan dömas, så har Kristus en gång offrats för att lyfta bort mångas synder och skall uppenbara sig en andra gång, och då inte för syndens skull utan för att rädda dem som väntar på honom.

Hebreerbrevet 9:16-28 Svenska Folkbibeln (SFB98)

Där det finns ett testamente, måste det tillkännages att den som har upprättat det är död. Först när han dör blir testamentet giltigt. Det träder inte i kraft så länge han lever. Därför har inte heller det första förbundet instiftats utan blod. När Mose hade förkunnat alla lagens bud för hela folket, tog han blodet från kalvar och bockar tillsammans med vatten, scharlakansröd ull och isop och stänkte på själva bokrullen och på allt folket. Han sade: "Detta är förbundets blod, det förbund som Gud har befallt er att hålla". På samma sätt stänkte Mose blod på tabernaklet och på alla föremål som hörde till gudstjänsten. Så renas enligt lagen nästan allt med blod, och utan att blod utgjuts ges ingen förlåtelse. Alltså måste avbilderna av de himmelska tingen renas med dessa medel, men de himmelska tingen själva renas med bättre offer än de medlen. Ty Kristus gick inte in i en helgedom som är gjord med händer och som bara är en bild av den verkliga helgedomen. Han gick in i själva himlen för att nu träda fram inför Guds ansikte för vår skull. Inte heller gick han in för att offra sig många gånger, så som översteprästen varje år går in i det allra heligaste med blod som inte är hans eget. I så fall hade han varit tvungen att lida många gånger alltsedan världens grund blev lagd. Men nu har han trätt fram en gång för alla vid tidernas slut för att genom sitt offer utplåna synden. Och liksom det är bestämt om människan att hon en gång skall dö och sedan dömas, så blev Kristus offrad en gång för att bära mångas synder, och han skall en andra gång träda fram, inte för att bära synd utan för att frälsa dem som väntar på honom.

Hebreerbrevet 9:16-28 Svenska 1917 (SVEN)

Ty där ett testamente finnes, där måste det styrkas att den som har gjort testamentet är död. Först genom döden bliver ju ett testamente giltigt, varemot det icke äger gällande kraft, så länge den som har gjort det ännu lever. Därför har icke heller det förra förbundet blivit invigt utan blod. Ty sedan alla buden, såsom de lyda i lagen, hade blivit av Moses kungjorda för allt folket, tog han blod av kalvar och bockar, tillika med vatten och röd ull och isop, och bestänkte såväl själva boken som allt folket och sade: »Detta är förbundets blod, det förbunds som Gud har stadgat för eder.» Likaledes stänkte han ock blod på tabernaklet och på alla de ting som hörde till gudstjänsten. Så renas enligt lagen nästan allting med blod, och utan att blod utgjutes gives ingen förlåtelse. Alltså var det nödvändigt att avbilderna av de himmelska tingen renades genom sådana medel; men de himmelska tingen själva måste renas genom bättre offer än dessa. Ty Kristus har icke gått in i ett allraheligaste som är gjort med händer, och som allenast är en efterbildning av det sannskyldiga, utan han har gått in i själva himmelen, för att nu träda fram inför Guds ansikte, oss till godo. Ej heller har han gått ditin, för att många gånger offra sig själv, såsom översteprästen år efter år går in i det allraheligaste, med blod som icke är hans eget. Han hade annars måst lida många gånger allt ifrån världens begynnelse. I stället har han uppenbarats en enda gång, nu vid tidernas ände, för att genom offret av sig själv utplåna synden. Och såsom det är människorna förelagt att en gång dö och sedan dömas, så skall Kristus, sedan han en gång har blivit offrad för att bära mångas synder, för andra gången, utan synd, låta sig ses av dem som bida efter honom, till frälsning.

Hebreerbrevet 9:16-28 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Där det finns ett testamente måste man visa att den som har upprättat det är död. Först vid hans död blir testamentet giltigt, för det träder inte i kraft så länge han lever. Därför instiftades inte heller det första förbundet utan blod. När Mose hade förkunnat lagens alla bud för hela folket, tog han blodet av kalvar och bockar tillsammans med vatten, scharlakansröd ull och isop och stänkte det både på själva bokrullen och på allt folket. Han sade: Detta är blodet för det förbund som Gud har befallt er att hålla . På samma sätt stänkte han blod på tabernaklet och alla gudstjänstföremålen. Så renas enligt lagen nästan allting med blod, och utan att blod utgjuts ges ingen förlåtelse. Alltså måste avbilderna av det som finns i himlen renas med dessa medel, men de himmelska tingen själva renas med bättre offer än så. Kristus gick inte in i en helgedom som är gjord av människohand och som bara är en bild av den verkliga helgedomen. Han gick in i själva himlen för att nu träda fram inför Guds ansikte för vår skull. Inte heller skulle han offra sig flera gånger, så som översteprästen varje år går in i det allra heligaste med blod som inte är hans eget. I så fall hade han varit tvungen att lida många gånger sedan världens skapelse. Men nu har han trätt fram en gång för alla vid tidernas slut för att genom sitt offer utplåna synden. Och liksom människan måste dö en gång och sedan dömas, så blev Kristus offrad en gång för att bära mångas synder. Och han ska träda fram en andra gång, inte för att bära synd utan för att frälsa dem som väntar på honom.

Hebreerbrevet 9:16-28 nuBibeln (NUB)

Där ett testamente finns, måste det bevisas att personen som skrev det är död. Testamentet gäller ju först efter hans död; det träder inte i kraft så länge han lever. Därför kunde inte heller det första förbundet instiftas utan blod. När Mose hade läst upp alla lagens bud för hela folket, tog han blod från kalvar och getter, tillsammans med vatten, röd ull och isopstjälkar och stänkte det över lagboken och över allt folket. Sedan sa han: ”Detta blod bekräftar det förbund Gud har befallt er att hålla.” På samma sätt stänkte han blod på tältet och på alla föremål som skulle användas där. Ja, enligt lagen renas nästan allt med blod. Utan att blod utgjuts finns det ingen förlåtelse. Det var därför nödvändigt att avbilderna av det som finns i himlen renades på det sättet. Men de himmelska tingen själva krävde ett mycket bättre offer. Kristus har ju inte gått in i någon helgedom som är gjord av människor och bara är en bild av den verkliga. Nej, han gick in i själva himlen för att nu träda fram inför Gud själv för vår skull. Hans offer var inte ett offer som måste göras om många gånger, så som översteprästen varje år går in i helgedomen med blod som inte är hans eget. Nej, då hade ju Kristus behövt lida gång på gång ända sedan världens skapelse. Men nu kom han vid tidsåldrarnas slut för att en gång för alla offra sig själv och därmed utplåna synden. Det är bestämt att människan en gång ska dö och sedan dömas. Därför offrades Kristus bara en gång, för att ta bort mångas synder. Men han ska uppenbara sig en andra gång, fast inte för syndens skull, utan för att rädda dem som väntar på honom.