Hebreerbrevet 10:1-4
Hebreerbrevet 10:1-4 Bibel 2000 (B2000)
Med lagen nådde oss bara en skugga av det goda som skall komma, inte tingens egen gestalt. Därför förmår den aldrig genom de årligen upprepade offren göra dem som träder fram med dem fullkomliga för all framtid. Skulle man inte annars ha upphört att offra? De som förrättar gudstjänsten skulle ju, efter att en gång ha blivit renade, inte längre vara medvetna om några synder. Men nu ligger i dessa offer en årlig påminnelse om synderna, ty blod från tjurar och bockar kan aldrig ta bort synder.
Hebreerbrevet 10:1-4 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Lagen innehåller endast en skugga av det goda som kommer och inte tingen i deras verkliga gestalt. Därför kan lagen aldrig genom samma offer som ständigt år efter år frambärs, fullkomna dem som träder fram. Skulle man inte annars ha upphört att offra? De som förrättar offertjänsten skulle då redan en gång för alla ha blivit renade och inte längre haft några synder på sitt samvete. Men nu ligger i dessa offer en årlig påminnelse om synder. Ty det är omöjligt att tjurars och bockars blod skulle kunna utplåna synder.
Hebreerbrevet 10:1-4 Nya Levande Bibeln (BSV)
Reglerna i Moses lag om olika slags offer, ger bara en föraning om allt det goda som skulle komma när Jesus Kristus offrade sitt liv. Översteprästerna som år efter år bär fram offer kan ju inte göra vare sig själva eller någon annan felfri för evigt. I så fall skulle man ju ha slutat att offra, eftersom både översteprästerna och folket skulle ha blivit felfria en gång för alla och inte längre haft dåligt samvete för sina synder. Men nu fortsätter istället dessa årliga offer att gång på gång påminna människor om de synder de har begått. Blodet från tjurar och getter kan ju aldrig ta bort deras synder.
Hebreerbrevet 10:1-4 Karl XII 1873 (SK73)
Ty lagen hafver skuggan af det tillkommande goda, och icke sjelfva varelsen. Årliga måste man offra alltid enahanda offer, och kan icke göra dem fullborda, som det offra; Annars hade det återvändt offras; efter de, som så offra, hade sedan intet samvet haft af synder, när de hade ena reso varit rene gjorde; Utan dermed sker en åminnelse på synderna hvart år; Ty omöjeligit är genom oxablod och bockablod borttaga synder.
Hebreerbrevet 10:1-4 Svenska 1917 (SVEN)
Ty lagen innehåller en skugga av det tillkommande goda, men framställer icke tingen i deras verkliga gestalt; därför kan den aldrig genom de offer som ständigt frambäras, år efter år på samma sätt, fullkomna dem som framträda med sådana. Annars skulle man väl hava upphört att offra, då ju de som så förrättade sin gudstjänst icke mer kunde veta med sig någon synd, sedan de en gång hade blivit renade. Men just i offren ligger en årlig påminnelse om synd. Ty omöjligt är att tjurars och bockars blod skulle kunna borttaga synder.
Hebreerbrevet 10:1-4 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Lagen ger en skuggbild av det goda som kommer, men inte tingen i deras verkliga gestalt. Därför kan aldrig lagen genom samma offer som ständigt frambärs år efter år fullkomna dem som träder fram. Annars hade man väl slutat offra? De som tjänstgör hade då redan varit renade en gång för alla och inte längre haft några synder på sitt samvete. Men nu ligger i offren en årlig påminnelse om synderna, för tjurars och bockars blod kan omöjligt utplåna synder.
Hebreerbrevet 10:1-4 nuBibeln (NUB)
Lagen ger bara en skugga om allt det goda som skulle komma, inte om tingens verkliga väsen. Därför kan den aldrig genom de offer som år efter år ständigt bärs fram göra dem som träder fram fullkomliga. I så fall skulle man ju ha slutat att offra, eftersom de som offrar en gång för alla skulle ha blivit renade och inte längre haft några synder på sitt samvete. Men nu fortsätter i stället dessa offer att år efter år påminna om synderna. Blod från tjurar och getter kan ju aldrig ta bort synder.
Hebreerbrevet 10:1-4 Svenska Kärnbibeln (SKB)
Lagen [undervisningen i Moseböckerna] ger en skuggbild [en föraning, de grova konturerna] av det goda som kommer [i Jesus som en överstepräst, se Heb 9:11], men inte av tingen i deras verkliga gestalt. Därför kan aldrig lagen, genom de offer som man år efter år bär fram på samma vis [på försoningsdagen – jom kippur, 3 Mos 16:12-16], fullkomna dem som träder fram [till altaret]. I så fall skulle man väl ha slutat offra [dessa årliga offer], eftersom de som tjänstgör då redan hade varit renade en gång för alla och inte längre skulle ha haft några synder på sitt samvete? Men nu ligger i offren en årlig påminnelse om synderna, för tjurars och bockars blod kan omöjligt (har ingen kraft att) utplåna synder.