Ester 2:7-11

Ester 2:7-11 Svenska Kärnbibeln (SKB)

Han stöttade Hadassa – dvs. Ester – sin farbrors dotter, för hon hade varken far eller mor. Och den unga kvinnan var vacker med fina former och behaglig att se på. När hennes far och mor dött, hade Mordochaj tagit (adopterat) henne som sin egen dotter. [Esters judiska namn var Hadassa som betyder ”Myrten”. Det är en växt som förknippas med bröllop och är ännu en av bokens dolda profetiska budskap – redan i hennes namn anas att hon ska bli brud. Hennes persiska namn Ester, som betyder ”stjärna”, kommer från samma rot som den babyloniske kärleksgudinnan Ishtars namn. Ester var kusin till Mordochaj.] Så kom det sig att när kungens befallning och förordning (påbud, dekret, lag) blev offentlig och när många unga kvinnor (jungfrur) samlats ihop till Susas slott, under Heges vård, att också Ester togs (hämtades) till kungens slott och överlämnades åt Hege, väktaren över kvinnorna. [Enligt den judiske historiken Josefus var det 400 jungfrur.] Jungfrun [Ester] behagade honom [Hege] och hon vann hans välvilja (blev vänligt bemött). Han gav henne omgående hennes skönhetsbehandlingar [rengörande behandlingar; med tvål, salvor och parfymer] och hennes ranson [troligen den kost hon blev tilldelad] och de sju tärnorna som var utvalda för henne från kungens hus (hushåll) och han flyttade henne och hennes tärnor till den bästa platsen i kvinnornas hus. Ester hade inte avslöjat vilket folk eller vilken släkt hon kom ifrån, eftersom Mordochaj hade sagt till henne att inte berätta det. Varje dag vandrade Mordochaj [fram och tillbaka] utanför gården till kvinnornas hus för att få veta om Ester hade det bra och vad som hände (hur man gjorde med) henne.