Predikaren 6:2
Predikaren 6:2 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Det är när Gud har gett rikedom, skatter och ära åt någon så att han inte saknar något av allt han önskar sig, och Gud sedan inte ger honom möjlighet att själv njuta av det, utan låter en främling göra det. Detta är förgänglighet och en svår plåga.
Predikaren 6:2 Karl XII 1873 (SK73)
En, hvilkom Gud hafver gifvit rikedom, ägodelar och äro, och honom fattas intet, det hans hjerta begärar, och Gud gifver honom dock icke magt till att nyttjat, utan en annar förtärer det; det är fåfängelighet, och en ond plåga.
Predikaren 6:2 Svenska 1917 (SVEN)
när Gud åt någon har givit rikedom och skatter och ära, så att denne för sin räkning intet saknar av allt det han önskar sig, och Gud sedan icke förunnar honom makt att själv njuta därav, utan låter en främling få njuta därav; detta är fåfänglighet och en usel plåga.
Predikaren 6:2 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Det är när Gud ger rikedom, skatter och ära åt någon så att han inte saknar något av allt han önskar sig, men sedan ger Gud honom inte möjlighet att njuta av det utan låter en främling göra det. Det är förgänglighet och en svår plåga.
Predikaren 6:2 nuBibeln (NUB)
Det är när Gud ger någon rikedom, ägodelar och ära, så att han inte saknar något han önskar, men att Gud sedan inte låter honom njuta av det, utan det får en främling göra. Detta är meningslöst, bedrövligt och ont.
Predikaren 6:2 Svenska Kärnbibeln (SKB)
En man som Gud (Elohim) har gett välstånd och respekt så att han inte vill ha något (mer) för sin själ (aptit – hebr. nefesh) av allt han önskar, likväl ger inte Gud (Elohim) honom kraften att äta därav utan en främling äter det. Detta är fåfänga [Pred 1:2] och det är en ond sjukdom.