Predikaren 3:1-2

Predikaren 3:1-2 Svenska Kärnbibeln (SKB)

[Vers 1-8 är en stor kiasm. Den inleds i vers 1 där två olika ord för tid används, en bestämd tid och ett intervall av tid. Vers 2-8 består av fjorton par. De tolv första är ordnade i ett fint kiastiskt mönster. Vers 2 börjar med det positiva (födas, plantera). Vers 3-4 vänder på det och börjar med det negativa (döda, bryta ner, gråta, sörja). I mitten speglas kiasmen. Vers 5-6 har den positiva komponenten först. Vers 7 speglar vers 2 och börjar då med den negativa komponenten (riva isär, vara tyst). Vers 8 avslutar med en egen kiasm som ramas in av älska/frid och centralt finns hata och föra krig. Den hör ihop med vers 1, och tillsammans ramar de in hela stycket. Nedan är det positiva ordet fetmarkerat. Att se kiasmen hjälper även i tolkning. En tid att ”kasta bort” (hebr. shalach) stenar i vers 5 måste vara något positivt, och därför är troligaste tolkningen att det har att göra med att utvidga åkermark. Här finns även en kiasm i ordval, vers 6 slutar med samma hebreiska ord för att ”kasta bort” och markerar att vers 5-6 hör ihop som en mindre enhet. Dock är betydelsen i vers 6 den negativa – att kasta bort något.] ______ Till allt finns en bestämd tidpunkt (avtalad, överenskommen tid), och en lämplig tid (period; säsong) till allt behagligt (gott; alla glädjefyllda aktiviteter) under himlarna. En tid att födas (ge födsel) – och en tid att dö, en tid att plantera – och en tid att rycka upp det som planterats